Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad - 2. Medeltid och nyare tid - 3. Nordiska allmogebostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941
Bostad
942
Litt.: Montelius, »Boning, graf och tempel»
(i Antikvarisk tidskrift för Sverige XXI, 1917
ff.); uppsatser av S. Erixon i »Gamla svenska
städer» VII (1923) och av S. T. Kjellberg i
samma arbete VIII (1924); S. Erixon och S.
T. Kjellberg, »Ronneby stads
byggnadshistoria» (1918); R. Josephson, »Borgarhus i gamla
Stockholm» I (1916) och »Stadsbyggnadskonst
i Stockholm» (1918); A. Bæckström, »Studier
i Göteborgs byggnadshistoria» (1923);
Muthe-sius, »Das englische Haus» (1904); H.
Bergener, »Handbuch der bürgerlichen
Kunstalter-tümer» (1906); P. Klopfer, »Die Gestaltung
des Wohnhauses» (1912) och »Das deutsche
Bauern- und Bürgerhaus» (1915); H. Fett,
»Gamle norske hjem, hus og bohave» (1906);
R. Mejborg, »Gamle danske hjem» (1888) och
»Borgerlige huse» (1881); V. Lorenzen,
»Land-gaarde og lyststeder i barok, rococco og
em-pire» I—II (1916—20). H. W-n.
3. Nordiska allmogebostäder. Våra
förfäders bostadsförhållanden utmärktes av en
periodisk växling: tidvis flyttade man ned till
fisklägena vid sjön eller havet; vid arbete
i skogen bodde man i timmer- och kolkojor
eller slåtterbodar, när man skördade på
avlägsna myrskogar; och under sommaren följde
hela eller någon del av hushållet med
boskapen till fäbodarna (se Fäbod). Den varma
årstiden sovo alla yngre familjemedlemmar
också vanligen i uthus, bodar eller lador.
Dessa förhållanden äro av stor betydelse för
kännedomen om den mänskliga bostadens
typologi, också på så sätt, att vid sådana
tillfälliga uppehållsorter primitivare former
bibehållits, även när den fasta bostaden nåtts
av nya kulturströmningar. Det är här ej
möjligt att skildra alla de skiftningar av
bostaden, som ha sin grund i sociala
skiljaktigheter: torpstugor, statarbostäder o. s. v., men
de ha heller aldrig varit några ledande typer.
Den äldsta bostadsformen (bortsett från
den också i Sverige i ett par fall kända
grott-bebyggelsen) är den runda, hos oss i bruk i de
norrländska (även i Finland förekommande)
koniska s. k. k o k s k å 1 a r n a (se bild 32),
som emellertid nu uteslutande användas till
kök. Den form, som blivit av största
betydelse på nordgermanskt område, den s. k.
megarontypen (se ovan sp. 936), inkom
antagligen först under järnåldern. Den teknik, i
vilken typens uppkomst otvungnast förklaras,
är knuttimringen.
Hos oss finnes megarontypen mest renodlad
i de nordsvenska fäbodarnas eldhus (se bild
33, 36) men också söderut i s. k. bastur
(linberedningshus). Den ursprungligen mitt på
golvet placerade eldstaden flyttades i de
egentliga bondstugorna redan i början av
medeltiden till ena sidan och fick form av
en murad ugn; tidigare hade ugnen inrymts
i en särskild byggnad (jfr närmare under
Eldstad). Efter hand förenades
bostadshuset i större delen av Sverige och i stora
delar av östra Europa med en utanför svalen
liggande bod av samma typ. Så uppstod
parstugan, som i ena ändan hade det
gamla bpningsrummet, i den andra boden, som
Bild 27. Plan av parstuga. Åbro i Vagnhärads
socken, Södermanland.
så småningom apterades till festrum och
därför jämte »anderstuga» ofta kallas
»helg-dagsstuga». Tvärs igenom huset gick den
gamla svalen i form av en korridor; så små-
Bild 28. Plan av morastuga. östnor i Mora socken,
Dalarna; nu på Skansen.
ningom avspärrades dock den inre delen till
kammare (se bild 27, 34). Parstugor av detta
slag äro de vanliga i hela övre Sverige ned till
en gräns, som går genom södra Sörmland,
Bild 29. Sydgötiskt hus. Lilla Bröthult i Kyrkhults
socken, Blekinge; nu på Skansen.
skär av Örebro län i sydlig-nordlig riktning
och delar Värmland på mitten. Samma
utbredningsområde har den enklare »morastugan»,
som saknar högtidsrummet (se bild 28, 35),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
