Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad - 3. Nordiska allmogebostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Bostad
944
Bild 30. Plan av skånsk gård. Ravlunda socken, Skåne; nu på
Skansen. A förstuga; B stuga; C källarhus; D skrivrum; E kök;
F skorsten; G- bakugn; H drängkammare; I—K undantagsstuga;
L, M kök och visthusbod till undantagsstugan; N lada; O loge;
P lada; Q redskapslider; R svinhus; S huggbod; T stall; U
portlider; W foderrum; X ladugård; Y halmlada; Z loge; Å sädeslada.
särskilt vanlig i övre Dalarna, där
hemmans-klyvningen skapat en viss torftighet.
Parstugan kan emellertid också ytterligare
tillbyggas för ena ändan med en s. k.
framkam-mare. — I sydligare delar av landet (Halland,
s. Småland ocb Blekinge) förlängdes i stället
den enkla stugan vid ena eller båda ändarna
med en tvåvåningsbod, det s. k. s y d
gö-t i s k a huset (se bild 29). I utvecklad och
mera sammanvuxen form kan denna typ också
konstateras för Skåne och Danmark. —
Söderifrån spred sig emellertid så småningom en
önskan att avskilja köket från sovrummet.
I Skåne löstes detta genom det efter frankiskt
mönster upptagna kupolköket, en från
boningsrummet avskild (stundom blott markerat
genom en takbjälke) bakugn med
framförliggande eldpallar och däröver välvd
skorstensmur. Boningsrummet uppvärmdes här av en
från köket eldad s. k. sättugn (se E 1 d s t a d).
Uppåt landet blev par- el. morastugans
kammare, under sydskandinaviskt inflytande, tagen
i bruk till kök, en utveckling, som från slutet
av 1700-talet gripit omkring sig till att
omfatta hela Götaland och södra delen av
Svealand. Norr därom kvarlever som sagt den
svenska par- el. morastugan, men därjämte
uppträder här en annan stugtyp, den s. k.
skålmostugan. Man kommer i denna
senare direkt in i köket-boningsrummet och har
vid ena sidan en kammare. Typen
förekommer i Dalarna, Värmland och Dalsland och
har så småningom spritt sig in
i Västmanland och Uppland. I
Norge är den under namnet
»bar-fröstue» (efter den, i två våningar
uppförda förstukvisten, »barfred»)
särskilt vanlig på östlandet. På
sätt och vis är den en förelöpare
till det frankiska huset, som i
Sverige når upp till Bohuslän.
Det frankiska huset (bild
31) har även det direkt ingång till
köket, men här ligger
boningsrummet vid sidan och uppvärmes
med en sättugn från köket. Typen
torde ha uppkommit ur ett
fyr-sidigt hus med ingång på
långsidan, vilket var det vanliga i
Västeuropa redan i förhistorisk
tid. Frankiska hus påträffas
framför allt i Sydtyskland men ha
därifrån spritt sig dels mot nordöst
fram till Östersjön och ända in i
Ryssland, dels mot nordväst fram
till Nordsjön. Mellan dessa båda
armar är det s. k. sachsiska
huset det vanliga. Detta består
av en sammanvuxen gård (vari
bostadsrum och förhus bilda en enda
väldig hall, bild 37), vars
bostads-parti torde vara identiskt med
det frankiska husets (bild 14
visar en borgerlig representant för
den sachsiska typen). Också det
västerut uppträdande frisiska huset är
en dylik sammanvuxen gård, där människor
och djur bo under samma tak (en sådan
hoppressning av flera byggnader under ett tak
är ju ej alltför ovanlig; också det klassiska
romerska huset hade uppstått på detta sätt;
se ovan sp. 936). Söder om det frankiska
huset vidtager i de bayerska och nordtyrolska
Alperna samt i Schwarzwald ännu ett
område, där dylik »Einbauten» är förhärskande,
om bostadspartiet också här är av en annan
typ. Ännu längre söderut möta vi i Schweiz
och Österrike en bebyggelseform, som bl. a.
så till vida verkar mera besläktad med vår,
att människornas bostad är mera skild från
djurens. Liksom på frankiskt område äro här
Bild 31. Plan av stuga av frankisk typ. Södra
Grundsund, Bohuslän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
