Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad - 3. Nordiska allmogebostäder - 4. Bostadens inredning i Europa - 5. Sanitära förhållanden och belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Bostad
946
hus i flera våningar vanliga; i Schweiz
förekomma emellertid också former, som äro nära
besläktade med våra eldhus. — I övrigt möta
på utländsk botten åtskilliga nya, endast delvis
undersökta och ännu i mycket outredda typer.
Jämte det egentliga boningshuset
förekomma i Sverige så väl som annorstädes en del
utrymmen, som kunna sägas endast mera
sekundärt ha fått bostadsfunktion. Hit höra
framför allt bodarna. Särskilt användas
i dem rum som härbärge för gäster och som
kammare för tjänarna. Deras typ går också
ofta igen i vissa tillfälliga bostäder, såsom
vid fisklägena och i kyrkstäderna. Ofta voro
bodarna »s v a 1 b o d a r», ett under
medeltiden från kontinenten importerat
byggnadssätt; de ståtligaste finnas inom
bergsmans-kulturens område, men en god representant är
också t. ex. Kungsstugan i Örebro (se bild 41).
De svenska allmogebyggnaderna ha intill
våra dagar i större delen av landet liksom i
Östeuropa i
allmänhet varit uppförda
i knuttimring. T
södra Sverige möta
vi emellertid det
för Västeuropa
utmärkande s. k.
korsvirket (se bild 45),
delvis väl beroende
på bristen på
lämpligt virke. I stora
delar av Götaland
förekommer ett
därmed besläktat
byggnadssätt i
skiftesverk (bild 46), d. v.
s. horisontellt
liggande plank,
infalsat i ramar av
stolpar. Också
takkonstruktionen skiftar
geografiskt mellan
åstak (i
ålderdomligare trakter) och
sparrtak, det
senare nära besläktat
med vår takstols-
konstruktion. En liknande fördelning råder
i fråga om takbetäckningen mellan de med
knuttimringstekniken samhörande vedtaken
och de sydligare torvtaken; i södra Sverige
avlösas dock båda av halmtak.
Med de mindre herrgårdarna
överensstämma nära prästgårdarna, och även
bergsmännens gårdar släppte först i slutet av 1700-talet
kontakten med de egentliga bondgårdarna.
Litt.: Uppsatser av S. Erixon i Fataburen
1917 och Ymer 1922; samme förf., »Skultuna
bruks historia» I (1921). Ur den stora men
ojämna utländska litteraturen må endast
anföras R. Mejborg, »Nordiske böndergaarde» I—II
(1892—97), och Chr. Rank, »Kulturgeschichte
des deutschen Bauernhauses» (2:a uppl. 1913).
Se även litt.-anv. ovan sp. 941. G. Brg.
Bild 45. Vägg i korsvirke.
Mellanrummen mellan syllar,
stolpar, bjälkar och strävqr
utfylles antingen med
lerkli-ning på en flätad stomme av
käppar och kvistar eller med
murverk.
4. Bostadens inredning i Europa i nyare tid.
Såväl fast inredning som möblering av b. var
under medeltiden mvcket sparsam. Bjälktaket
eller valven och de slammade murarna
framträdde nakna; golvet var av plankor eller
belagt med kalkstenshällar eller tegelflisor,
de sistnämnda icke sällan färgade eller
glaserade. Fönstren voro fåtaliga och små samt
tillslötos med träluckor eller djurhinnor;
fönsterglas var känt men föga nyttjat.
Sittplatser bereddes av väggfasta eller i
mur-nischer utsparade bänkar; sängarna voro
väggfasta, ofta skåpliknande. De flyttbara
möblerna utgjordes huvudsakligen av bord och
kistor; lösa bänkar förekommo, likaså, fastän
mycket sparsamt, stolar. Först under
1600-talet, i bondehemmen långt senare, började
man nyttja rörliga möbler i större antal (om
den senare utvecklingen se Möbel). Tak
och väggar pryddes ofta av textilier eller
målningar, detta särskilt i högtidsrummen
(i bondgårdarna anderstugan eller
övervåningen i en svalbod; se bild 38—39, 43).
Målningarna utfördes i nyare tid stundom på väv
eller papper, som fästes vid väggen.
Fönsterglas i blyinfattning blev allmänt
brukligt under 1500- och 1600-talet,
träspröj-sar under 1700-talet (se vidare Fönster).
Träpanelning av väggarna började nyttjas i
förnäma hus under 1400-talet; genom
kombination av panelning och textilier uppkom
den i 1600- och 1700-talets burgna hem
vanliga seden att infatta vävda tapeter,
dekorativa målningar, gyllenläders- eller
sidentapeter i snidat, målat och förgyllt ramverk av
trä. Tryckta papperstapeter, som /förekommo
redan på 1600-talet, blevo vanliga först i
början av 1800-talet (se också Tapet). De
öppna spislarna ersattes av kakelugnar fr. o.
m. 1600-talet (se vidare Eldstad).
Innertak av gips eller stuck med eller utan
plafondmålningar infördes på 1600-talet.
Beträffande ljusredskap se d. o. Jfr bilder på
nästföljande plansch. G. Brg; H. W-n.
5. Sanitära förhållanden och belysning.
Städernas vattentillförsel och renhållning voro
under antiken, särskilt hos romarna, väl
tillgodosedda. Under medeltiden och långt in i
nyare tid var förhållandet motsatt.
Orenlig-het och avfall hopade sig på gårdar och gator
utan att någonsin bortföras, och vattnet i
brunnarna infekterades därav. Ordnad
renhållning infördes allmänt först under
1800-talet. Under samma tid anlades
vattenledningar och kloaksystem i så gott som alla
större städer. — Konstgjord belysning
användes i äldre tider föga; ljus voro i bruk
Bild 46. Vägg i skiftesverk. A visar plankornas
in-fällning i stolparna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
