Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostadsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
Bostadsfrågan
956
Bild 4. Arbetarbostäder i Huskvarna.
tillhörde av 278,158 lägenheter (i 89 orter,
Stockholm och Göteborg undantagna) 1,9 %
staten, 3,5 % kommuner, 1,8 %
bostadsföreningar och bostadsbolag, 9 %
industriföretag och 83,8 % andra husägargrupper
(enskilda personer, bolag m. fl.). Vanl. avses
genom ifrågavarande byggande att bereda bostad
åt egna medlemmar el. egna anställda men i
vissa fall även åt utomstående. Det
utmärkande för all hithörande verksamhet är, att den ej
bedrives i direkt vinstsyfte. Detsamma är
visserligen i allm. även fallet med
egnahemsbyggande!, som i bostadsstatistiken ej hänföres till
den s. k. allmännyttiga byggnadsverksamheten.
Trots egnahemsbyggande och
bostadskooperation utgöra dock de rena
hyreslägenheterna det övervägande flertalet. 1920
voro av inemot 400,000 lägenheter i 78
jämförelseorter (siffrorna inom parentes avse
1912—15) 12,6 % (10,9 %) av ägaren
begagnade, lägenheter i kooperativa företag
inberäknade, 6,5 % (5,8 %) fritt upplåtna, 0,3 %
(2,1 %) outhyrda men icke mindre än 80,6 %
(81,2 %) uthyrda. För att reglera
rättsverkningarna av hyresavtal har lagstiftaren
meddelat särskilda, i vissa hänseenden ganska
detaljerade bestämmelser (3:e kap. i
nyttjande-rättslagen av 1907). Av social betydelse för
b. äro föreskrifterna om de enda i lagen
uppräknade grunder (försummad hyresbetalning,
vanvård av lägenheten m. fl.), på vilka
hyresvärden äger uppsäga gällande hyresavtal att
upphöra före avtalstidens utgång; förbehåll
om gällande hyresrätts förverkande på annan
grund än de i lagen uppräknade äro utan
verkan. I samband med
hyresstegringslag-stiftningens upphävande (se nedan) infördes
genom särskild lag av 1923 vissa
bestämmelser med socialt syfte. Bl. a. gavs åt
hyresgäst lagstadgad möjlighet att vid
uppsägning på grund av försummad hyresbetalning
återvinna hyresrätten genom att senast inom
tolfte söckendagen erlägga hyran, att i fråga
om smålägenheter erlägga hyran månadsvis
samt att vid fullgörande av
hyresbetalning-arna begagna postanvisning.
Det allmänna utövar genom lokala organ,
hälsovårdsnämnderna, viss kontroll över
bo
städernas sanitära förhållanden.
Enl. hälsovårdsstadgan av 1919 meddelas
sådana föreskrifter om boningsrum. Särskild
bostadsinspektion skall kontinuerligt
anordnas. För den närmaste utövningen av
hithörande övervakning ha i Stockholm och
Göteborg tillsatts särskilda
bostadsinspektörer (med läkarutbildning).
Ur hygienisk och trevnadssynpunkt viktiga
inredningsdetaljer äro främst
vatten- och avloppsledningar. Sådana torde
numera finnas i praktiskt taget alla lägenheter
inom samhällen av någon betydenhet.
Såsom sådana inredningsdetaljer få även
betecknas bad- el. duschrum, värmeledning samt
w. c. Följande tablå utvisar det relativa
antalet lägenheter med badrum i Stockholm och
Göteborg 1910 och 1920:
År Småläg. Större läg. Tillhopa
% % %
Stockholm 1910 0,7 19,3 6,2
1920 2,3 32,4 10A
Göteborg 1910 0,8 48,7 6,4
1920 2,2 59,7 9,2
I England förekommer badrum allmänt i
fullgoda arbetarbostäder. En av de största
sanitära olägenheterna i en bostad är
förekomsten av fukt. Centralvärmeledning är i
sig själv ägnad att motverka fukt och
lockar ej den enskilda familjen i hyreshuset att
av sparsamhetsskäl eftersätta lägenhetens
uppvärmning på ett för hygienen vådligt
sätt. Att värmeledning vinner hastig
utbredning, visar statistiken.
Ett särskilt starkt socialt betonat
specialproblem utgör spörsmålet om beredande av
bostad åt barnrika familjer inom de mindre
bemedlade klasserna. Det vill synas, som
om en socialt tillfredsställande lösning av
detta problem ej står att vinna utan tillskott
i någon form från det allmänna el. från
enskilda. Donationsverksamhet för ändamålet
förekommer också (t. ex. Sunnerdahlska
stiftelsen i Stockholm).
Byggnadssättet kan vara slutet
eller öppet. I större städers kärna härskar det
förra av ekonomiska skäl och framträder i
sin mest typiska form i de vägg i vägg med
varandra uppförda hyreshusen med en
maxi-mihöjd av fem, i undantagsfall sex våningar.
Motpolen bilda de fristående enfamiljshusen.
Det s. k. radstående byggnadssättet är en
mellanform, som söker undgå kasernsystemets
sociala olägenheter men även tillgodose
kravet på sparsamhet med tomtmarken. Typiskt
är det radstående byggnadssättet utformat i
det särskilt i England synnerligen vanliga
radhuset, längor av smala, sammanbyggda
enfamiljshus, där varje familj disponerar den
framför och bakom huset liggande
tomtremsan. Man föredrager i Sverige det fristående
egnahemmet (se
Egnahemsrörel-s e n). En mellanform mellan dessa typer är
dubbelhuset, två i tomtgränsen
sammanbyggda enfamiljshus med gemensam vägg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
