Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostadsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
953
Bostadsfrågan
954
senare tid sökt tillförsäkra sig
ändamålsenliga organ för ytterområdenas exploatering
liksom för andra bostadskommunala uppgifter.
Stockholm (sedan 1908) och Göteborg (sedan
1915) ha för ändamålet inrättat särskilda
kommunala ämbetsverk (fastighetsnämnd,
fastighetskontor).
I Sverige har husägaren i allm. besuttit
tomtmarken med full äganderätt. För att
främja bostadsproduktionen, särskilt det
öppna byggnadssättet, införlivades 1907 med
svensk rätt ett nytt rättsinstitut,
tomträtten (4:e kap. i nya jordabalken), varigenom
mark, tillhörig det allmänna, fideikommiss el.
stiftelse kan upplåtas mot årlig avgift föi
en tid av lägst 26 och högst 100 år. Ehuru
ej fullt populärt, har tomträttsinstitutet dock
fått ganska stor användning vid de större
städernas markupplåtelser för
egnahemsbyggande å lantegendomarna. 1924 har införts
ytterligare ett rättsinstitut, återköpsrätten.
Det öppna byggnadssättet i städernas
omgivningar synes i Sverige motsvaras av ett
växande krav på stillhet, grönska, luft, sol
och ökade möjligheter för vistelse i det fria
(särskilt hos familjer med barn). De
återhållande faktorerna äro kostnaderna för vägar
och ledningsnät samt tidsutdräkten för resor.
Vid starkare decentralisation påkallas jämväl
’ särskilda utgifter för andra samhälleliga
behov (hälso- och sjukvård, brandväsen,
skolväsen m. m.). Erfarenheten har nogsamt
bekräftat vådorna av att vid exploateringen av
mark för bostadsändamål i städernas
ytterområden nonchalera hithörande spörsmål (t. ex.
s. k. kåkstäder). Från England,, där ung. tre
fjärdedelar av befolkningen bo i städerna (i
Sverige ung. en fjärdedel) har utgått en
rörelse, som söker motverka alltför stora
stads-bildningar och skapa mindre städer, s. k.
trädgårdsstäder (»garden cities»). I
princip avviker trädgårdsstaden från våra
s. k. villastäder däruti, att ej blott bostäderna
utan även arbetstillfällena (fabriker m. m.)
förläggas dit, varigenom invånarna befrias
från de dagliga resorna till storstaden. I
Sverige saknas trädgårdsstäder i egentlig
mening — Ulvsunda industriområde med
angränsande bostadsområden invid Stockholm
Bild 2. Egnahem för arbetare, uppförda av
bostadsförening. Ulvsunda, Stockholm. Efter världskriget,
kan betecknas som en ansats härtill. Det är
emellertid för Sverige ganska utmärkande, att
enstaka större industriföretag i ganska stor
utsträckning förläggas till landsbygden.
Omkring dessa uppväxa ur bostadssynpunkt
karakteristiska samhällsbildningar (jfr särskilt
våra brukssamhällen).
En motsvarighet till den självverksamhet,
som kommer till uttryck i egnahemsbyggande
i ytterområdena, bildar
bostadskooperationen, hos oss företrädesvis för att
uppföra flerfamiljshus i städerna. De kooperativa
sammanslutningarna, merendels organiserade
som ekonomiska föreningar, uppföra och
upplåta åt medlemmarna nyttjanderätten till
lägenheterna. Som en avart av denna
kooperation kan betecknas den efter 1914 mycket
vanliga företeelsen, att hyresgästerna i
färdiga hyreshus sammanslutit sig till
föreningar, som övertagit fastigheten (andelshus) och
på medlemmarna överlåtit nyttjanderätten
till de olika lägenheterna, detta under den
gängse, ehuru felaktiga beteckningen, att
dessa »köpt» lägenheterna. I samband med
bostadskooperationen förtjänar nämnas den
s. k. allmännyttiga
byggnadsverksamheten. Företagare äro här
staten, kommuner, industriföretag och stiftelser
samt, jämte kooperativa företag, andra
föreningar och bostadsbolag med begränsad
vinstutdelning. Det kan nämnas, att 1920
Bild 3. Radstående flerfamiljshus. Stockholms kooperativa bostadsförening. Under och efter världskriget.
Arbetare och lägre tjänstemän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
