Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botanik - Botaniker - Botaniska Notiser - Botaniska sällskapet i Stockholm - Botaniska tecken - Botanisk trädgård - Botanist - Botany bay - Botbok - Botdagar - Boteå (socken) - Boteå (tingslag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Botaniker—Boteå
982
ten av 1800-talet fingo några egentliga
representanter. Bland Linnés svenska lärjungar
stå främst K. P. Thunberg (1743—1828),
världsbekant för sina resor i Japan och i
Kap-landet, och E. Acharius (1757—1819),
li-chenologiens grundläggare. Helt till Linnés
vetenskapliga uppfattning slöt sig även O.
Swartz (1760—1818), känd för viktiga
undersökningar över orkidéer, ormbunkar och
mossor. Genom G. Wahlenbergs (1780—
1851) skildringar av Lapplands och
Karpater-nas vegetation infördes mera allmänna
geografiska synpunkter vid studiet av ett lands
vegetation, men för svenska botanikens
utveckling fick detta mindre betydelse, då
Wah-lenberg ej utbildade några egna lärjungar. Av
större betydelse blev däremot E. Fries (1794
—1878), som kring sig samlade en stor skara
yngre botanister. Särskilt inom den
beskrivande mykologien äro hans arbeten
grundläggande. Från början av 1800-talet ända till
långt fram i dess senare hälft var
kryptogamforskningen en av den svenska b:s viktigaste
grenar, och på detta område ha svenskarna
(K. A. Agardh, J. E. Aræschoug, T h.
M. Fries, V. B. W i 11 r o c k m. fl.) inlagt
en icke ringa förtjänst. H. Hn. (G. M-e.)
Botaniker, växtkännare.
Botaniska Notiser, Skandinaviens äldsta
botaniska tidskrift, uppsatt i Lund 1839 för att
vara »ett föreningsband mellan landets
botanister». Utkommer fr. 1871 med 6 häften årl.
Botaniska sällskapet i Stockholm,
stiftat 1882 på initiativ av prof. V. B. Wittrock,
håller fyra ordinarie och flera extra möten
årligen. 1895 insamlades grundplåten till en
reseunderstödsfond, varur understöd utdelas
för resor huvudsakligen i stockholmstrakten.
1913 utgavs genom sällskapets försorg
»Stockholmstraktens växter».
Botaniska tecken, se Tecken.
Botanisk trädgård, trädgård, som har till
ändamål att gagna den botaniska
vetenskapen. Växterna ordnas, åtminstone delvis, efter
ett vetenskapligt system; under senare tid ha
mångenstädes inrättats avdelningar, där de
grupperats efter ekologiska eller
växtgeografiska grunder. — De första botaniska
trädgårdarna anlades vid universiteten. Äldst äro
i Italien den i Padova (anlagd 1545), i
Holland den i Leiden (1577), i Frankrike den i
Montpellier (1598), i Tyskland den i
Heidelberg (1593). De äldsta svenska botaniska
trädgårdarna äro den vid gymnasiet i
Västerås, som anlades av J. Rudbeckius under
1600-talets förra hälft, och den s. k. Linnéanska
trädgården i Uppsala, som anlades 1655 av
Olof Rudbeck d. ä. — Nutidens största och
rikaste botaniska trädgårdar äro de, som
finnas i Kew utanför London och i Dahlem
utanför Berlin. De förnämsta botaniska
trädgårdarna i tropiska trakter äro de i Buitenzorg
på Java och i Peradeniya på Ceylon. Se även
Bergianska stiftelsen och
Göteborgs botaniska trädgård. G.M-e.
BotanLst, växtsamlare, växtkännare. —
Verb: Botanisera.
Botany bay [bå’toni béi’], vik på
Australiens ö. kust, i Nya Syd-Wales, 8 km s. om
Sydney, upptäcktes 1770 av Cook och fick sitt
namn (på grund av den nyupptäckta florans
ymnighet) enligt förslag av hans svenske
följeslagare, botanisten D. C. Solander. Platsen för
Cooks landning är nationalpark; en obelisk är
rest till Cooks minne, därinvid en minnessten
(av svensk granit) över Solander, rest av
australiesvenskarna 1914. — Vid B. anlade
engelsmännen 1788 en koloni för deporterade; den
flyttades dock snart till Port Jackson.
Botbok, se B i k t b o k.
Botdagar. Det gamla Israel plägade i tider
av folkolyckor, såsom krig, pest och
hungersnöd, högtidligen anropa Jahve om
förbarmande. Sådana bothögtider, oftast förbundna med
fasta, omtalas eller förutsättas på många
ställen i G. T. En sådan botdag var särskilt
»den stora försoningsdagen» (se d. o.). Om de
kristna kyrkornas b. se Böndagar. A. G—w.
Boteå, socken i s. Ångermanland kring
Äng-ermanälven; Boteå tingslag, Västernorrlands
län; 188,95 kvkm, 1,619 inv. (1925). Den
odlade bygden ligger utmed älvstranden. 1,151
har åker, 16,943 har skogs, och hagmark.
Norrut i skogsområdet Gålsjö bruk. Bildar
med Gålsjö bruks kapell och Styrnäs ett
pastorat i Härnösands stift, Sollefteå kontrakt.
Boteå, tingslag i s. Ångermanland, kring
Ångermanälvens nedre lopp och innersta
mynning, Västernorrlands län; 1,008,57 kvkm,
14,330 inv. (1924). Utbreder sig med
vidsträckta, starkt kuperade skogsmarker på
bägge sidor om huvuddalen. Höjderna i
centrala delen nå i allmänhet 150—280 m ö. h.,
s. v. delen höjer sig däremot upp till 400—450
m ö. h. och är nästan helt och hållet belägen
över marina gränsen, som inom tingslaget
når upp till 260—270 m ö. h. Älvens nivå
är omkr. 1/2 m ö. h. Socknarna äro: efter
Boteå
Skala 1:750000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
