Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bothryomykom - Bothus - Bothwell - Bothwell, James Hepburn - Bothvidus Sunonis - Botilsäter - Botin, Anders af - Botjka (Botsjka)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
985
Bothus—Botjka
986
coccus ascoformans. Mikroben upptages
genom sårnader i huden och är ofta orsak till
de hos hästen vanliga svulsterna i lokstaden
samt till s. k. djupliggande bogsvulst,
sädes-strängsfistel samt svulst- och fistelbildningar
i juvret hos sto. E. T. N.
Bo’thus, se Flundrefiskar.
Bothwell [bå’p<ool], by i s. v. Skottland vid
Clyde, 13 km s. ö. om Glasgow, grevsk.
Lan-ark; omkr. 4,000 inv. N. v. om byn ligger den
vackra ruinen av Bothwell castle
(oriktigt förbunden med earlen av Bothwell och
Maria Stuart).
Bothwell [bå’pcoal], James Hepburn,
4:e earl av B., skotsk partigängare (omkr.
1536—78), g. m. Maria Stuart. B., som 1556
ärvde earltiteln, deltog, ehuru protestant, på
änkedrottning Marias av Guise sida i
striderna i Skottland under Maria Stuarts
minderårighet. När efter Maria Stuarts
återkomst till Skottland från Frankrike hennes
halvbror James Stuart, earl av Moray, B:s
fiende, befäst sitt inflytande i landet, flydde
B. dec. 1562 från Skottland men råkade på
väg till Frankrike i engelsk fångenskap,
varur han först efter ett år befriades. Kort
efter Marias giftermål med Daruley (1565)
hemkallades han av henne för att hjälpa till
att kuva Morays uppror. Från denna tid
ägde B. stort inflytande hos drottningen; hon
tilltalades av hans hänsynslösa djärvhet och
kraft, som stodo i skarp motsats till Darnleys
svaghet. Efter mordet på Rizzio 1566 var det
till stor del genom B:s stöd, som hon blev
sina motståndare övermäktig. Mordet på
Darnley, 10 febr. 1567, skedde under B:s
uppsikt; om drottningens förhållande därvid se
Maria Stuart. Efter mordet bortförde
B. henne till Dunbar, till skenet med våld,
lät en kyrklig domstol förklara sitt tidigare
äktenskap upplöst och firade en vecka
därefter, 15 maj 1567, sitt bröllop med Maria
Stuart, som tre dagar förut upphöjt honom
till hertig av Orkney och Shetland.
Emellertid reste sig den skotska högadeln mot B.,
som vid Carberry hill 15 juni på grund av
sina truppers desertering måste lämna Maria
i lordernas våld. Själv flydde B. till
Orkney-öarna och drev därifrån sjöröveri men
jagades av skotska krigsfartyg mot Norges kust,
fängslades där och sändes till Köpenhamn.
Återstoden av sitt liv tillbragte han som
fånge, först i Köpenhamn och Malmö, sedan
på slottet Dragsholm på Själland; han lär
till sist ha blivit sinnesrubbad. Hans
äktenskap med Maria Stuart, vars giltighet enligt
kanonisk rätt var tvivelaktig, hade 1570
upplösts av påven. — Litt. se Maria Stuart.
Om B:s öden i Danmark se Schiern, »James
Hepburn, jarl av B.» (1863; ny uppl. 1875,
eng. övers. 1880). H. A-n. (V. S-g.)
Bothvldus Sunönis, se Botvid Sunesson.
Botilsäter, socken i s. v. Värmland, mellan
Vänern och Dalbosjön, mitt på halvön; Näs
härad, Värmlands län; 79,04 kvkm, 849 inv.
(1925) . 2,506 har åker, 4,632 har skogs- och
hagmark. Annex till Millesvik, Karlstads
stift, Nors kontrakt.
Botin, Anders af, hävdatecknare,
kameralist (1724—90). Hans fader, vilken
liksom farfadern var kronofogde, hade tagit
namnet B. efter gården Bottorp i Ljungby
socken, Kalmar län. B.
studerade 1744—48 vid
Uppsala univ. Trots
erbjuden docentur i
historia av O. Celsius
ägnade han sig åt
ämbetsmannabanan som
auskultant i Svea
hovrätt och e. o. kanslist
i Riksarkivet. Sina
historiska studier
fortsatte han dock. Genom
det banbrytande
arbetet »Beskrifniug om
svenska hemman och jordagods» 1—2 (1755
—56) gav B. den första stora sammanfattande
översikten av den svenska kameralistiken.
Arbetet, som vilade på omfattande
forskningar, blev dock aldrig avslutat och har
ännu ej ersatts av något likvärdigt. Han
belönades 1756 med en för hans räkning
inrättad e. o. assessorsbefattning i
Antikvitetsarkivet. I »Utkast till svenska folkets
historia» (1757—64) gav B. en översikt av sex
»tidevarv» av svenska historien fram till
Gustav Vasa. Under titeln »Svenska folkets
historia» (1789—92) utgav han en omarbetad,
utvidgad och med vetenskaplig apparat
försedd upplaga, som nådde fram till 1250. Vid
sidan om den politiska historien skildrade B.
även sociala, ekonomiska och kulturella
förhållanden samt meddelade biografier över
framstående personligheter. B. var en typisk
representant för upplysningstidens
historieskrivning genom det pragmatiska
betraktelsesättet och sin oförmåga att bedöma andra
tider efter annan måttstock än sin egen.
Särskilt oförstående var hans skildring av den
katolska kyrkan. Hans stil, bildad efter
klassiska mönster, var kärnfull men ofta sökt
genom böjelsen för antiteser. Sin uppfattning
om historieskrivningen framlade B. i
»Anmärkningar vid–––-Olof von Dalins Svea rikes
historia» (1771), full av (delvis obilliga)
anmärkningar mot föregångaren. I 1760-talets
ekonomiska diskussion deltog B. med en rad
skrifter. Hans »Svenska språket i tal och
skrift» (1777, ny uppl. 1792) uppskattades
starkt av samtiden. Svenska akademien
ansåg det endast behöva föga tillägg för att bli
den språklära, som akademien fått i uppdrag
att utarbeta. B. utnämndes 1762 på ständernas
»underdåniga föreskrift» till kammarråd och
adlades 1767 ; adelsbrevet utfärdades dock först
1776. Han invaldes i Vet.-akad. 1770 och blev
led. av Svenska akad. 1786. E. N-nn.
Bo’tjka (B o t s j k a), ryskt rymdmått för
våta varor = 40 vedro’, motsv. 491,9 liter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
