Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botjov, Kristo - Botkyrka - Botn - Bot- och böndagar - Botokuder - Botosani - Botpsalmer - Botrychium - Botrydium - Botsaris - Botta, Carlo Giuseppe Guglielmo - Botta, Paul Émile - Bottée, Louis-Alexandre - Bottego, Vittorio - Botten (jordbruk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
987
Botjov—Botten
988
Bo’tjov, K r i s t o, bulgarisk frihetskämpe
och skald (1848—76). B. förde ett
oregelbundet liv, mestadels i Rumänien, där han
kortare tider var verksam som folkskollärare och
även som skådespelare, sättare och
socialistisk tidningsman. I maj 1876 företog han
ett planlöst infall i Bulgarien med 200 man
för att befria landet men besegrades genast
av turkarna och stupade. Av bulgarerna äras
han som frihetsmartyr. Hans diktning är
patriotisk och sluter sig formellt till
folkpoesien. Se A. Jensen, »K. B.» (1891).
Botkyrka kyrka.
Botkyrka, socken i Södertörn, intill
Mälaren; Svartlösa härad, Stockholms län; 89,39
kvkm, 4,766 inv. (1925), därav i Tumba
mu-nicipalsamhälle 921. Området odlat mellan
åsar eller enstaka höjder, skogsmarker i s. ö.
och ö., i n. delen Alby- och Tullingesjöarna, i
v. Bornsjön (se d. o.). Inom socknen flera
betydande industriella anläggningar, såsom
Stockholms stads vattenledningsverk vid
Nors-borg, riksbankens pappersbruk vid Tumba och
Separators gjuteri vid Hamra. Större
egendomar: Norsborg, Sturehov, Alby, Hamra,
Tullinge m. fl. B. är mycket rikt på
fornläm-ningar. 1,907 har åker, 4,706 har skogs- och
hagmark. Bildar med Salem ett pastorat i
Strängnäs stift, Södertörns kontrakt. — En
»Botvidakirkia», antagligen av trä, invigdes
1129 och har givit socknen dess namn. Den
nuv. stenkyrkan på platsen, enl. traditionen
Södermanlandsaposteln den helige Botvids (se
d. o.) fädernegård, skall ha invigts 1176. I
yngre tid har kyrkan förlängts åt öster,
varvid den urspr. koravdelningen med absid
rivits. Till kyrkan ha förr hört det rikt
skulpterade gravmonumentet av sandsten över
Björn, antagl. Botvids broder, ett
engelskt-got-ländskt påverkat arbete från 1100-talets mitt,
samt ett triumfkrucifix av trä från omkr.
1350 (båda nu i Statens hist. museum).
Kyrkans altarskåp är utfört i Antwerpen i början
på 1500-talet. ö.; E.L-k.
Botn, urspr. norskt namn på den geol.
bildning, som numera med ett från österrik.
Alperna lånat namn kallas kar (se d. o.).
Bot- och böndagar, se Böndagar.
Botoküder, sydamerikansk indianstam, se
Gåsfolk.
Botosani [-Ja’nj], stad i ö. Rumänien,
Mol-dava, 95 km n. v. om lasi; 33,000 inv. (1920).
Distriktshuvudstad. Stor kvarnindustri.
Botpsalmer, vanl. följ, sju psalmer i
Psal-taren: 6, 32, 38, 51, 102, 130, 143 (Vulgata 6,
31, 37, 50, 101, 129, 142), i vilka man
bekänner sin skuld och ger uttryck åt sin botsmärta.
Särskilt ps. 51 (Vulg. 50; »Miserere») och 130
(Vulg. 129; »De profundis») ha inom den
katolska kyrkan spelat en framskjuten roll i
själavård och liturgi. I nu gällande
»Handbok för svenska kyrkan» kan ps. 51 under
fastlagstiden och på de stora högtidsdagarna
ersätta den vanliga syndabekännelsen i
högmässan. A. G-w.
Botry’chium, se Ophi o glossaceae.
Botry’dium, se Gulgröna alger.
Bo’tsaris, se B o t z a r i s.
Bo’tta, Carlo Giuseppe G u g 1 i e
1-m o, ital. historieskrivare (1766—1837). Flydde
i sin ungdom som ivrig anhängare av den
franska revolutionens läror undan förföljelser
från sardinska regeringen till Frankrike.
1799 blev han medlem av den provisoriska
regeringen över Piemonte. Då detta land 1803
förenats med Frankrike, insattes B. i
lagstiftande församlingen. Efter restaurationen
blev han universitetsrektor i Rouen 1817—22.
Hans förnämsta arbete är »Storia dTtalia
dal 1789 al 1814» (4 bd, 1824; ny uppl. 1866).
Botta [båta’], Paul Émile, fransk
arkeolog (1802—70), son till Carlo B. Efter att en
tid ha tjänstgjort som fransk konsul i
Alex-andria och därunder företagit en resa i
Syd-arabien förflyttades han 1842 till Mosul som
konsularagent. Här utförde han 1843—46
omfattande grävningar utefter Tigris’ stränder,
varvid han i Chorsabad (det forntida
Dur-Sarrukin) fann rika fynd efter ett av Sargon
uppfört konungapalats. B. är grundläggare av
den assyriska arkeologien och utgav bl. a. ett
storartat verk, »Monuments de Ninive» (1847
—50). Flera av den assyriska kilskriftens
dittills okända tecken tolkades av B. (P. L.)
Bottée [båte’], Louis-Alexandre, fransk
medaljgravör (f. 1852). Är elev av Tasset och
Ponscarme och har studerat i Italien. B. har
utfört ett flertal officiella medaljer och
pla-ketter, vanligen i en målerisk, något sötaktig
stil, så 1885 en figurrik medalj över Chiles
krig med Peru och Bolivia samt medaljerna
till utställningarna i Paris 1889, Chicago 1893
och S:t Louis 1904. E.L-k.
Botte’go, V i 11 o r i o, italiensk
forskningsresande (1861—97). Företog som löjtnant
viktiga resor från Eritrea inom Somalilandet
och Abessinien, genomreste 1892—93
Somali-halvön mellan Berbera och Jubas mynning
samt reste 1895—97 i s. Abessinien till
Ru-dolfsjön och Sobat, där han 17 mars 1897
vid Gobo mördades av abessinier. O. Sjn.
Botten, inom jordbruket namn på det
jordlager, som ligger under alven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
