Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botticelli, Sandro (Alessandro Filipepi) - Botticini, Francesco - Bottin - Bottna - Bottnaryd - Bottniska handelstvånget - Bottniska sjöarna - Bottniska viken - Bottomley, Horatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Botticini—Bottomley
994
stod att stämma sin ljusa färg till en ren
och fast tonverkan; karakteristiska äro hans
rika guldornament och de genomskinliga,
mjölkfärgade slöjor, med vilka han ofta höljer
och avstämmer karnation och stoffer.
Karakteristisk är också hans teckning, både i det
konstrika arrangemanget av veckdetaljer och
ornament och i figurernas vekt böljande,
me-lodiösa konturer. — B. hör till de mest
betydande gestalterna i sin tids florentinska
kultur, som icke efterlämnat några
konstnärligt mera betydande vittnesbörd om sin
blandning av antik, jordisk skönhetsglädje och
svärmisk religiositet än hans målningar.
Litt.: Monogr. av H. P. Home (1906) och
W. von Bode (1921; med bibliografi). De i
Berlin förvarade teckningarna till »Divina
commedia» äro utgivna av F. Lippmann
(1896). H. W-n.
Botticini [båtitj"i’ni], Francesco,
florentinsk målare (1446—97). B:s levnad är föga
känd; hans arbeten visa så starka
inflytanden från än den ene, än den andre av de
samtida florentinska målarna, att man måste
betrakta hans konst som ren imitation efter
växlande förebilder. Han hade emellertid en
betydande formell begåvning, och målningar
av hans hand ha länge gällt som egenhändiga
arbeten av Botticelli, Filippino Lippi,
Ver-rocchio och andra. På Stockholms slott finns
ett förträffligt gossporträtt av honom. —
Monografi av E. Kühnel (1906). H. W-n.
Bottin (fr. bottine), ytterkänga, pampusch.
Bottna, socken i mellersta Bohuslän, intill
Bottnafjorden; Kville härad, Göteborgs och
Bohus län; 17,96 kvkm, 595 inv. (1925). Från
Bottnafjorden sträcker sig den bördiga och
vackra dalen Bottnahed genom socknen. Vid
fjorden ångbåtsstationen Gerlesborg,
skådeplatsen för Emilie Flygare-Carléns »Ett
köp-manshus i skärgården». 480 har åker, 350
har skogs- och hagmark. Annex till Kville,
Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt.
Bottnaryd, socken i n. v. Småland, 2 mil
v. om Jönköping; Mo härad, Jönköpings län;
151,43 kvkm, 1,116 inv. (1925). B., som når
en höjd av omkr. 330 m, bildar vattendelare
mellan Tidans och Nissans flodområde. I ö.
Dumme mosse. 1,125 har åker, 10.592 har
skogs- och hagmark. Bildar med Mulseryd
och Angerdshestra i Jönköpings län samt
Bjurbäck i Skaraborgs län ett pastorat i
Skara stift, Bedvägs kontrakt.
Bottniska handelstvånget, benämning på de
bestämmelser i den äldre svenska
handelspolitiken, genom vilka Norrlands och
Finlands städer vid Bottniska viken förbjödos
att sända fartyg till orter söder om
Stockholm och Åbo samt att mottaga besök av
utländska fartyg. Strävanden i denna riktning
spåras redan på 1300-talet; dock gjorde sig
under tidernas lopp även motsatta tendenser
gällande, och en fast institution blev b. först
genom de tre stora handelsordinantierna 1614,
1617 och särskilt 1636. Det var Stockholms
intresse, som därvid mest påverkade
lagstiftarna, men dess tillgodoseende ansågs vara
förutsättningen för hela landets välgång,
framför allt på grund av huvudstadens ställning
som den egentliga »stapeln» för den
omhuldade utrikeshandeln. En friare ställning intog
Gävle, vars segelfart J673 befriades från
restriktiva bestämmelser; även andra städer
åtnjöto tidtals större eller mindre lättnader.
Systemets hårdhet mildrades även, särskilt
från frihetstidens ingång, av möjligheten för
uppstädernas borgare att gemensamt med
stapelstädernas deltaga i utrustningen av
skepp i utrikes fraktfart. Man har
emellertid ansett, att ifrågavarande
tvångsbestämmelser mycket bidragit till den ekonomiska
efterblivenhet, vari de norrländska och
finländska städerna långt in på 1800-talet befunno
sig. Säkert är, att det hela frihetstiden igenom
arbetades ivrigt på att få dem lindrade eller
helst upphävda. Detta lyckades först vid 1765
års riksdag, då handelstvånget i allt
väsentligt upphävdes. De omedelbara följderna av
denna förändring synas dock ej ha blivit så
stora, som man föreställt sig; på vissa håll
dröjde det årtionden, innan de nya
segel-rättigheterna fullt togos i bruk, och ännu
längre förblev norrlandsstädernas handel i
alldeles övervägande grad knuten till Stockholm.
— Litt.: Fyhrvall, »Om det botniska
handelstvånget» (i Hist. Tidskr. 1882); N. Ahnlund,
»Sundsvalls historia» I—II (1921). N. A.
Bottniska sjöarna, av F. L. Ekman (se d. o.)
i havsforskningslitteratur infört namn på
Bottniska viken.
Bottniska viken, Östersjöns nordligaste vik,
skiljer Finland från Norrland och sträcker
sig i s. till Åland. Genom det farvatten, som
kallas Norra Kvarken, delas den i två
avdelningar, Bottenhavet i s. (66,600 kvkm)
och Bottenviken i n. (37,000 kvkm).
Bottenhavet, som har ett medeldjup av 69 m,
är djupast (294 m) utanför Ångermanlands
kust. Norra Kvarken är grund i ö. men ända
upp till 35 m djup vid svenska kusten.
Bottenvikens centrala djupbäcken når, 146 m. B:s
hela längd är 587 km och bredden 161—259
km samt arealen 103,600 kvkm. Salthalten
är störst i s. och på de stora djupen, avtar
på ytan mot n.; den är större på Finlandssidan
än på den svenska. Under normala vintrar
tillfryser i regel Bottenviken, medan havet s.
om N. Kvarken endast under stränga vintrar
tillfryser i sin helhet. Se vidare Östersjön.
Bottomley [bå’tomli], II o r a t i o, engelsk
politiker och svindlare (f. 1860). Var i sin
ungdom advokatbiträde och domstolsstenograf,
blev 1885 direktör för ett tryckeribolag och
grundade sedan det ena äventyrliga bolaget
efter det andra, åtalades efter deras
likvidation flera gånger för bedrägeri men
försvarade sig skickligt och frikändes. Under
1900-talets första år blev B. tidningsutgivare,
uppsatte Financial Times och 1906 den populära
veckotidningen John Buil, som han redigerade
III. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
