Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boucher de Perthes, Jacques - Bouches-du-Rhône - Bouchor, Maurice - Boudewyns, Adriaen Frans - Boudin, Eugène - Boudoir - Boué de Lapeyrère, Auguste - Bouet-Williaumez, Louis Édouard - Bouffe, Hugues Désiré Marie - Bouffes-Parisiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
999
Bouches-du-Rhöne—Bouffes-Parisiens
1000
tyg, vilka han 1846
framlade som bevis för
människans samtida
existens. I sitt eget
hemland rönte B. föga
uppmuntran, ja, han
blev på de flesta håll
knappt tagen på
allvar. Ett antal
engelska naturforskare med
den store geologen Ch.
Lyell i spetsen
bekräftade emellertid 1859
på ort och ställe B:s resultat. B. är
sålunda banbrytaren för en riktigare uppfattning
av människosläktets i jämförelse med tidigare
åsikter höga geologiska ålder. T. O.
Bouches-du-Rhöne [bo.f-dy-rä’n], »Rhönes
mynningar», depart. i s. ö. Frankrike, vid
Medelhavet och Rhöne, huvudstad Marseille;
5,248 kvkm, 841,996 inv. (1921), varav 147,059
främlingar (italienare). Är del av det forna
Provence och fylles av utlöpare från
Pro-vencealperna. Särskilda landskap äro Ile de
la Camargue (mellan Rhönemynningarna) och
La Crau ö. därom. Till B. höra Provences
förra huvudstad Aix och Arles vid Rhöne. Det
torra klimatet gör jordbruket beroende av
flodbevattning. Oliver, vin och frukt odlas.
Silkesmaskavel. Genom Marseille har depart.
stor kommersiell och industriell betydelse.
Bouchor [bojä’r], M a u r i c e, fransk skald
(f. 1855). B., som redan vid unga år
debuterade som författare och vann en ej obetydlig
framgång, blev omkr. 1890 starkt påverkad
av den då i litteraturen frambrytande
mys-tiskt-religiösa strömningen. Under inflytande
av denna skrev han dels sin diktsamling »Les
symboles» (2 bd, 1888—94), dels en rad i
me-deltidsstil hållna mysterier med motiv ur den
heliga historien och legendlitteraturen
(»To-bie», 1889, »Noel, ou le
my-stère de la nativité», 1890,
m. fl.), vilka uppfördes med
marionetter, under det att
författaren reciterade
rollerna bakom scenen. — B.
har
vunniterkännandemin-dre genom någon djupare
poetisk originalitet än
genom sin utsökta verskonst
och sin säkra stilkänsla.
Boudewyns [-[båu’de-véins],-] {+[båu’de-
véins],+} Adriaen Frans,
flamländsk målare (1644—
1711), verksam i Bryssel,
omkr. 1670—74 i Paris.
Målade mestadels
ideallandskap av sydländsk
karaktär. Två torgbilder
Nationalmuseum
tillskrivas honom. H. W—n.
Boudin [bodä’], Eugène,
fransk målare (1824—98).
Målade hamnbilder och
kustlandskap med intensiv framställning av
molniga himlar och upprört vatten. Genom
sina energiska och fördomsfria studier av
luftens formationer och ljusförhållanden hör han
till impressionismens föregångare.
Representerad i Nationalmuseum. — Monografi av G.
Cahen (1900). H. W-n.
Boudoir [bodcoä’r], se B u d o a r.
Boué de Lapeyrère [boe’ de lapärä’r],
August e, fransk amiral (f. 1852). Genomförde
som sjöminister några år före världskriget
en ökning av marinen och åtskilliga viktiga
reformer. Vid världskrigets utbrott var han
viceamiral, utnämndes då till överbefälhavare
över franska flottan och sedan till
befälhavare över ententens sjöstyrkor i Medelhavet.
Avgick okt. 1915 av hälsoskäl.
Bouet-Wiiiaumez [boä’-vi jome’], Louis
É d o u a r d, gieve, fransk amiral (1808—71).
Var under Krimkriget stabschef under amiral
Hamelin samt blev 1865 amiral och senator.
1870 fick han befälet över den eskader, som
vid krigets början skulle operera mot
Preussens kuster. Han avseglade 24 juli,
kunde i brist på lokalkännedom och
landstig-ningstrupper intet uträtta och återvände efter
två månaders fåfäng kryssning till Cherbourg.
Bouffé [bofe’], Hugues D é s i r é
Marie, fransk skådespelare (1800—88). Var
länge ansedd som Frankrikes förnämste
ka-raktärsskådespelare i komedien och
vådevillen. Hans förmåga att förena komik, känsla
och allvar samt att karakterisera genom en
mängd ur livet hämtade smådrag gjorde
särskilt hans framställningar av »Parispojken»,
Michel Perrin och pappa Grandet i »Den
gi-riges dotter» m. fl. mycket berömda. Han var
längst verksam vid Gymnase (1831—45) och
Variétés. Utgav 1880 sina minnen.
Bouffes-Parisiens [bo’f-pariziü’], teater i
Paris, uppförd 1827. Hade sin största glansperiod
Hamnen i Bordeaux. Målning av E. Boudin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
