Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boulanger, Georges Ernest Jean Marie - Boulangerit - Boulangism - Boulay de la Meurthe, Antoine Jacques Claude Joseph - Boule, Pierre Marcellin - Boulevard - Boulle (Boule), André-Charles - Boulogne, Jean de - Boulogneskogen - Boulogne-sur-Mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Boulangerit—Boulogne-sur-Mer
1006
tör för infanteriet, varigenom han fick
tillfälle att låta sig omtalas som en eventuell
reformator av armén. 1884 blev han
divisionsgeneral och chef för ockupationshären i
Tunisien men råkade där i
konflikt med
Frankrikes politiske
representant Paul Cambon
och återkallades
följande år. B. blev nu
politiker, slöt sig till
Clemenceau och
radikalerna samt blev
genom deras inflytande
krigsminister i
Frey-cinets ministär jan.
1886. Han började sin
nya verksamhet med
att låta stryka de orleanska prinsarna ur
arméns rullor, vann en lättköpt popularitet
genom att ideligen göra sig till målsman för
revanschtanken mot Tyskland och en mera
varaktig berömmelse genom åtskilliga reformer,
som gingo ut på soldaternas och det lägre
befälets bättre behandling samt tidsenligare
utrustning av armén. B. kvarstod som krigsminister
även i Goblets ministär men lyckades ej våren
1887 begagna sig av »Schnæbeleaflaren» (se
d. o.) för ett krig med Tyskland. I Paris var
han emellertid nu hjälten för dagen, bidrog maj
s. å. att störta Goblet men blev av dennes
efterträdare Rouvier avlägsnad till Clermont
som chef för 13 :e armékåren. Tjusad av
folkgunsten och missnöjd med sina förra
partivänner, kastade han sig då helt in i politiken,
visade flera gånger olydnad mot den nye
krigsministern och blev på grund därav
avsatt samt struken ur arméns rullor 1888. Den
fåfänge och karaktärslöse B. började nu en
våldsam kampanj mot republiken. Sedan han
med överväldigande majoritet valts till
deputerad för depart. Nord, samlades under hans
namn republikens öppna och hemliga fiender,
från legitimisterna till radikala anhängare av
en plebiscitär styrelseform, såsom t. ex.
Dérou-lède. Det gemensamma programmet blev
revision av författningen, och B. var för en kort
tid brännpunkten i landets politiska liv. I
deputeradekammaren vann han dock ingen
framgång och blev svårt sårad i en duell medr
dåv. konseljpresidenten Floquet (juli 1888).
Sedan B. därefter avsagt sig sitt mandat, blev
han med stor röstövervikt omvald i tre
departement och valdes dessutom vid ett
fyllnadsval i Paris 1889. Fruktande en statskupp,
beslöt regeringen då att ingripa, och den
energiske inrikesministern Constans lyckades
skrämma B., så att denne till sina anhängares
stora förundran hals över huvud flydde till
Bryssel (1 april 1889). Därmed hade B. spelat
ut sin roll. Han blev senare inför senaten
som riksrätt anklagad för högförräderi och
.»in contumaciam» dömd till deportation. B.
levde därefter dels i Jersey i England, dels
i Bryssel, där han 30 sept. 1891 sköt sig på
sin älskarinnas, madame de Bonnemains, grav.
Den av honom i Frankrike framkallade
politiska rörelsen, b o ml ang i s m e n, tynade
småningom bort. Jfr Verly, »Le général B.
et la conspiration monarchique» (1893), C.
Laurin, »Våld och väld» (1910), och art.
Frankrike, historia. E. A-t. (V. S-g.)
Boulangerit [bolauJorLt], gråsvart,
metalliskt mineral av sammansättningen Pb5Sb4Sn.
I större mängd påträffad vid Molières i
franska dep. Gard. I Sverige är b. funnen i Sala
gruva och i Nasafjäll, Arjeplogs socken.
Boulangism [bolanJTsm], se Boulanger.
— B o u 1 a n g i’s t, anhängare av Boulanger.
Boulay de la Meurthe [bolä’ do la mö’rt],
Antoine Jacques Claude Joseph,
fransk politiker (1762—1840). Blev 1797
medlem av de 500 :s råd och var Napoleon
behjälplig vid 18 brumaire-kuppen (1799), efter
vilken han blev president i den lagstiftande
avdelningen av statsrådet och hade väsentlig
andel i avfattandet av Code civil. Efter
Wa-terloo sökte han förgäves få Napoleons son,
konungen av Rom, utropad till kejsarq.
Boule [böl], Pierre Marcellin, fransk
paleontolog (f. 1861), sedan 1903 professor vid
naturhistoriska museet i Paris. B. har ägnat
sig åt studiet av fossila däggdjur och är
särskilt en ledande forskare i fråga om fossila
människolämningar. På ett välgörande
nyktert och kritiskt sätt har han sammanställt
vårt nuvarande vetande på detta område i
läroboken »Les hommes fossiles» (1921; 2:a
uppl. 1923), det främsta nu existerande
arbetet av detta slag. T. O.
Boulevard [bolvä’r], fr., se Bulevard.
Boulle [bol] (Boule), André-Charles,
fransk skulptör och möbelsnickare (1642—
1732). B:s möbler utmärka sig genom sin
dekoration med rika inläggningar av
sköld-padd, tenn, brons, silver, pärlemor och
eben-holts. Dessa inläggningar utsågades efter
schablon, och motiven varierades i hög gråd.
B. utbildade en egen stil, delvis användande
förebilder av C. Lebrun och Bérain. Hans
förnämsta elev var Charles Cressent. Två av
hans fyra söner, alla möbelsnickare, övertogo
efter faderns död verkstaden. Arbeten av B:s
hand äro numera sällsynta på grund av
materialets förgänglighet. Däremot förekomma
talrika förfalskningar från olika tider. A.J.
Boulogne [bolå’nj], Jean de, flamländsk
skulptör, se Bologna, Giovanni da.
Boulogneskogen [bolå’nj-], se B o is de
Boulogne och Paris..
Boulogne-sur-Mer [bolå’nj-syr-mä’r], stad i
n. Frankrike vid Kanalen, depart.
Pas-de-Calais, överfartsort till England (Folkstone);
55,336 inv. (1921). Är livligt besökt
hamnstad och havsbadort. Mynningen av den lilla
floden Liane har utbyggts till hamn med
dockor och (s. om mynningen) ankarplats för
oceanångare. Stor fiskeflotta (240 fartyg; New
Foundland, Island). På en höjd på högra
flodsidan det gamla B. inom sin medeltida mur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
