Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bouhélier, Saint Georges de (Stéphane Georges de Bouhélier-Lepelletier) - Bouhours, Dominique - Bouillabaisse - Bouillé, François Claude Amour - Bouillon (buljong) - Bouillon (grevskap) - Bouilly, Jean Nicolas - Boulainvilliers, Henri de - Boulanger, Georges Ernest Jean Marie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003
Bouhours—Boulanger
1004
»Venus’ triumf.» Målning av A. W. Bouguereau.
ram; Maeterlinck och Claudel äro hans
mästare. Av B:s dramer må nämnas »Le roi
sans couronne» (1906), »La tragédie royale»
(1909), »Le carnaval des enfants» (1911; mest
spelat, uppf. i Stockholm 1919 av en fransk
trupp), »La vie d’une femme» (1919), »CEdipe,
roi de Thèbes» (1920) och »La féerie amoureuse»
(1924). Under kriget utgav B. »Légendes de
la guerre de France» (1918). Jfr monogr. av
M. Le Blond (1909). Kj. S-g.
Bouhours [boö’r], Dominique, fransk
författare (1628—1702). Skrev flera verk i
estetik, vilka utövade rätt stort inflytande.
Bouillabaisse [bojabä’s], det provensalska
kökets mest berömda maträtt, ett mellanting
mellan soppa och ragu. B. kokas i kort spad
(omkr. 20 min.) på färskaste havsfisk av
vissa slag, ju flera olika, dess bättre; främst
användes drakhuvudet (Scorpaena), vidare
knorrhanar, fjärsingar, stjärnskådare m. fl.;
av kräftdjur ingå i b. främst languster. Det
hela kryddas före kokningen med vitlök,
vitpeppar och lagerb^rsblad, som brynts i
olivolja, varjämte ett glas vitt vin tillsättes. På
den färdiga b. strös en smula saffran,
varjämte skivor av vetebröd kunna iläggas. T. O.
Bouillé [boje’], Frango is Claude
A m o u r, markis de B., fransk general (1739
—1800). Bemäktigade sig under
fransk-engelska kriget flera av Englands västindiska
kolonier och undertryckte 1790 med stor
hårdhet en farlig jäsning inom schweiziska
regementet i Nancy. Det var hos B. och hans
armé Ludvig XVI och hans familj 1791
äm
nade söka sin tillflykt. Då flyktförsöket
misslyckats, avlät B. till nationalförsamlingen ett
brev, vari han hotade Paris med förintelse
genom utländsk vapenmakt. Han trädde
sedan i Gustav III:s tjänst och slöt sig efter
dennes död till prinsen av Condé. Hans
memoarer utgåvos 1797 (ny uppl. 1859).
Bouillon [bojå’], fr., buljong; i Paris ett
slags restauranger, som urspr. voro avsedda
huvudsakligen för servering av buljong.
Bouillon [bojå’], fordom grevskap
(hertig-döme) i Ardennerna (nuv. belg. prov.
Luxem-bourg) vid franska gränsen nära Sedan. Hörde
under medeltiden till de lothringska
landsdelarna och ärvdes av Gottfrid av
Bouillon, som 1096 förpantade sin arvsbesittning
till biskopen av Liége för att kunna taga del
i första korståget. Kom sedan under olika
herrar (La Marek, Latour d’Auvergne) och
hörde 1672—1814 till Frankrike. Stamborgen
ligger invid den lilla staden B. (omkr. 2,900
inv.) vid floden Semois.
Bouilly [boji’], Jean Nicolas, fransk
dramatisk förf. (1763—1842). Uppträdde 1790
med ett dramatiskt försök, »Pierre le grand»
(med musik av Grétry), hållet i revolutionär
anda. Som municipaltjänsteman och allmän
åklagare under revolutionen iakttog han
hov-samhet och verkade ivrigt för införande av
folkskolor i Frankrike. Bland hans
dramatiska arbeten äro »L’abbé de 1’Épée» (1795;
»Abbé de l’Épée eller den döfve och dumbe»,
1801), »René Descartes» (1796; »Descartes»,
övers, av J. D. Valerius, 1802). Några av B:s
arbeten ha blivit mycket bekanta som
operatexter, nämligen »Les deux journées ou le
porteur d’eau» (»Vattendragaren», musik av
Cherubini, uppf. i Stockholm f. ggn 1803),
»Une folie» (»Målaren och modellerna», musik
av Méhul, i Sthlm 1804; »Ungdom och
dårskap», musik av Du Puy, i Sthlm 1814) och
»Léonore, ou 1’amour conjugal» (»Fidelio»,
musik av Beethoven, i Sthlm 1832).
Boulainvilliers [bolävije’ el. -vilie’], Henri
de, greve, fransk historieskrivare (1658—
1722). Blev under genealogiska studier
intagen av stor beundran för länsväsendet,
vilket han sedan i flera arbeten skildrade som
ett idealt samhällsskick i motsats mot sin
egen tids absoluta monarki och ministeriella
godtycke. Även sökte han visa, att franska
adeln direkt härstammade från de segrande
frankerna och därför borde vara det enda
politiskt berättigade elementet i staten med
uteslutande av det lägre prästerskapet och
tredje ståndet, vilka av honom påstodos
härstamma från av frankerna underkuvade galler
och romare. Hans huvudarbete är »État de la
France» (1727; omtr. 1852). E. A—t.*
Boulanger [bolä^e’], Georges Ernest
Jean Marie, fransk militär, politiker (1837
—91). Blev 1856 officer, avancerade raskt,
var vid fransk-tyska krigets utbrott 1870
bataljonschef, blev 1880 brigadgeneral samt var
därefter en kort tid i krigsministeriet direk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
