Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bourdonröret - Bourg - Bourgelat, Claude - Bourgeois - Bourgeois, Émile - Bourgeois, Léon - Bourgeoisie - Bourges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1015
Bourg—Bourges
1016
sig. Rörets båda ändar komma härigenom att
flytta sig i förhållande till varandra, vilket
funnit vidsträckt användning för
tryckmätning. Alltefter avsett ändamål är rörets ena
ända eller dess mitt fastklämd. Den ena fria
ändan är sluten eller ock båda; i förra fallet
är den fastklämda ändan antingen sluten och
röret då evakuerat (Bourdons aneroid el.
metallbarometer), resp, fyllt med en vätska
(metalltermometer), el. ock genom ett rör
förbundet med det rum, i vilket trycket skall
mätas; det senare är jämväl fallet, då mitten
är fastklämd (metallmanometer el.
-vakuummeter, fjärravläsningsinstrument). J*v M
e-teorologiska instrument. B. R.
Bourg [bör], namn på flera franska städer
och byar. — B. - d’O i s a n s [-dmazä’], stad
i franska Dauphinéalperna vid Romanche,
depart. Isère; 2,112 inv. (1921).
Turistcentrum. — B.-en-Bresse [bork-ä-brä’s],
stad i ö. Frankrike, 55 km n. ö. om Lyon,
huvudstad i depart. Ain, landskapet Bresse
(se d. o.); 20,191 inv. (1921). Centralpunkt för
landskapets handel. — B. -S :t - M a u r ice
[-sä-måri’s], by och turistort i franska Alperna,
depart. Savoie, vid övre Isère och vägen över
Lilla S:t Bernhard; 2,540 inv. (1921).
Boui gelat [borgala’], C 1 a u d e, fransk
veterinär (1712—1779). Var först chef för
ridskolan i Lyon och grundade där 1762 Europas
första veterinärskola, besökt även från
Sverige. B. blev 1766 även direktör för den då
nyinrättade veterinärskolan i Alfort och
innehade även posten som generalkommissarie för
stuterierna. Av B:s läroböcker må nämnas:
»Traité de la conformation extérieure du
che-val, de sa beauté et de ses défauts» (1776).
Bourgeois [borgcoa’], fr. 1. Borgare, civil
person. — 2. En stilsort, se B o r g i s.
Bourgeois [borgcoa’], É m i 1 e, fransk
historiker (f. 1857). Efter studier vid École des
chartes och i Leipzig professor i historia vid
filosofiska fakulteten i Lyon, är B. numera
professor i nyare tidens politiska och
diplomatiska historia vid Sorbonne och vid École
libre des Sciences politiques. Mest bekant av
B:s många historiska arbeten är hans
värdefulla »Manuel historique de politique
étran-gère» (3 bd, 1893—1906), som behandlar
Europas historia 1610—1878. Han har vidare
skrivit bl. a. »La diplomatie secrète au XVIII :e
siècle» (3 bd, 1909—10) och »Les origines et
les responsabilités de la Grande guerre» (1921).
Bourgeois [borgwa’], L é o n, fransk
statsman (f. 1851 21/s). Tjänstgjorde 1877—87 i
förvaltningen, till sist som polisprefekt i Paris.
Som motkandidat till Boulanger blev han
deputerad 1888 och slöt sig till de radikala.
Understatssekreterare i inrikesministeriet 1888—
89 i ministären Floquet och
undervisningsminister 1890 i Freycinets kabinett, kvarstod
han på grund av sin energi och genomförda
viktiga reformer även i Loubets ministär
febr.—nov. 1892. Under Panamaskandalen
var han dec. 1892—april 1893 justitieminister
i Ribots första kabinett och ingrep skarpt
mot de brottsliga. Själv blev han
ministerpresident 31 okt. 1895 och var därjämte först
inrikes- och sedan utrikesminister; han
avgick 29 april 1896 till
följd av en konflikt
med senaten. 1898 var
han kort tid
undervisningsminister i
kabinettet Brisson. Vid
första Haagkonferensen
1899 var B. fransk
förste delegat och blev
1903 led. av
Permanenta skiljedomstolen
i Haag. 1902—03
president i
deputeradekammaren och senator
sedan 1905, var B. mars—okt. 1906
utrikesminister i Sarriens kabinett — såsom sådan
inflytelserik å Algeciraskonferensen —, var
arbetsminister i Poincarés första ministär jan.
1912—jan. 1913, statsminister utan portfölj
under Briand okt. 1915—mars 1917 samt
arbetsminister i ministären Ribot mars—sept.
1917. Jan. 1920—febr. 1923 var B.
senatspre-sident. — Vid andra Haagkonferensen 1907 var
B. åter fransk förste delegat och inlade som
president i dess första kommission ett
förtjänstfullt arbete för medlings- och
skiljedomsförfarande i mellanfolkliga tvister. Som fransk
representant vid fredskonferensen i Paris 1919
i kommissionen för utarbetande av
förbunds-akten för Nationernas förbund hade han en
betydande andel häri. B. har sedan företrätt
Frankrike såväl vid förbundets råds
sammanträden t. o. m. 1922 som även vid
förbundsför-samlingarna i Geneve 1920—24, varvid han
varit ordf, i den franska delegationen. För
förtjänster om freds- och skiljedomssaken
erhöll han 1920 nobelska fredspriset. — Bland
B:s skrifter märkas: »L’éducation de la
démo-cratie frangaise» (1897), »Philosophie de la
so-lidarité» (1902), »Pour la société des nations»
(1909), »La politique de la prévoyance sociale»
(3 bd, 1914—20), »Le pacte de 1919 et la
société des nations» (1919), »Traité de paix de
Versailles» (1920) och »L’æuvre de la société
des nations 1920—23» (1923).
Bourgeoisie [borgcoazi’], fr., borgarklassen,
användes ofta av socialister med något
förklenande bibetydelse för att beteckna den
välmående medelklassen och högre klassen,
»kapitalistklassen», i motsats till
underklassen, »proletariatet».
Bourges [borg], huvudstad i depart. Cher
i mellersta Frankrike, vid Chers biflod Yèvre
och vid Canal du Berry; 45,942 inv. (1921).
Departementets handelscentrum,
ärkebiskopssäte, viktig militärort och arsenal (statens
kanongjuterier, kruttillverkning, pyroteknisk
skola m. m.); 1 km från staden de stora
metallurgiska verken vid Mazières. Märklig
katedral (1100—1500-talet), rådhus från
1400-talet (Jacques Coeurs palats). — B. var
hu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
