Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boxning, Knytnävskamp - Boy, Willem (Guillaume Boyen, Boyens) - Boyacá - Boycott - Boye, släkt - Boy-Ed, Ida - Boyen, Leopold Hermann Ludwig von - Boyer, Jean Pierre - Boyesen, Hjalmar Hjorth - Boyle, släkt - Boyle, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
Boy—Boyle
1036
Hentzel, »Boxning» (2 bd 1921), R. Holmberg,
»Konsten att boxas» (1922), och H. Persson,
»Min skuggboxningsmetod» (1924). U.
Boy, W i 11 e m, det i Sverige vanliga
namnet på Gu i 11 a u m e Boy en (Boyens),
flamländsk arkitekt, bildhuggare och målare
|omki. 1520—92). Nämnes som konterfejare
hos Gustav Vasa 1558, Erik XIV och Johan
III. Han utförde bl. a. det i ek skurna
relief-porträttet av Gustav Vasa på Gripsholm,
Gustav Vasas gravvård i Uppsala domkyrka
(påbörjad 1562, färdig först under förra delen
av 1580-talet), Katarina Jagellonicas
gravvård i samma kyrka (1584—86), prinsessan
Lsabellas gravvård i Strängnäs domkyrka,
omfattande ombyggnadsarbeten på Stockholms
slott (se d. o.) och Svartsjö samt flera
nybyggnader i Stockholm, bl. a. lusthuset (nu
»kasern I», starkt ombyggt på 1840-talet) på
nuv. Skeppsholmen, Jakobs och Klara kyrkor,
jämte ombyggnadsarbeten på det forna
rådhuset, Tyska kyrkan och Riddarholmskyrkan.
Han var också porträttmålare och deltog
under Johan III i arbeten på Stockholms
befästningar. — Gustav Vasas gravvård
utfördes i Antwerpen, där B. för ändamålet
tidtals uppehöll sig. Härunder hade han också
andra uppdrag; så skulle han för Erik XIV :s
räkning köpa juveler och övervaka utförandet
av åtskilliga guldsmedsarbeten, bl. a. en av
de ännu bevarade svenska konungakronorna
m. fl. regalier; möjligen lämnade han
ritningar till dessa. Också vid utförandet av
S :t Eriks relikskrin i Uppsala domkyrka
medverkade B. (se E r i k s skrin). B. hör till
de nederländska romanister, som för Sverige
representerade den italienska
renässanskonsten. Hans arbeten, i vilka den dekorativa
hållningen, ej minst i fråga om
sammanställningen av olikfärgat material, och de
dekorativa detaljerna äro den starkaste sidan men
som också i det plastiska ha en robust och
uttrycksfull karaktär, äro snarast beroende
av Cornelis Floris, arkitekturen också direkt
av italienska förebilder, såsom Serlio och
Vig-nola. — Jfr biogr. av A. Hahr i Sv. biogr.
lexikon, V. H. W-n.
Boyacå [coåjaka’] dep. i republ. Colombia
på östkordilleran, Sydamerika (n. om Bogotä);
42,630 kvkm, 657,167 inv. (1918). Huvudstad
Tunja (10,680 inv., 1918). Har talrika smärre
jordbruksstäder på de högt liggande platåerna
och odlar vete, korn, majs, lucern, potatis.
Huvudbefolkningen indianer. Får och getter
hållas. Tillverkning av yllemantlar. Största
staden Chiquinquirä (22,502 inv.).
Boycott [båFkot], se Bojkott.
Boye [bå’jo], namnform, använd av några
medlemmar av släkten Boije af Gennäs (se
d o.).
Boy-Ed, Ida, tysk förf:na (f. 1852). Har
skrivit en mängd förströelseromaner, av vilka
flera vunnit popularitet, ss. »Eine reine
Seele», »Die Flucht», »Nur ein Mensch», »Fast
ein Adler».
Boyen, Leopold Hermann L u d w i g
von, preuss. general (1771—1848). Var 1808
Scharnhorsts verksammaste medhjälpare vid
preussiska arméns omorganisering men tog
avsked 1812, då han
icke ville tjäna under
Napoleon. Följ, år
ingick han dock åter i
preussisk tjänst. Som
krigsminister (1814—■
19) fullbordade han
den före kriget
påbörjade organisationen av
lantvärnet och införde
1814 allmän värnplikt
i Preussen.
Urstånd-satt att hejda den
inbrytande allmänna
re
aktionen, som även hotade lantvärnets folk
liga organisation, nedlade han sin befattning;
han innehade den ånyo 1841—47. — Efter B
har uppkallats fästet Boyen i östpreussen,
kretsen Lötzen, vilket avsåg att spärra
landsvägen och järnvägen från Ryssland över
Rastenburg.
Boyer [bcoaje’], Jean Pierre, president
i republiken Haiti (1776—1850). Var mulatt,
uppfostrades i Frankrike, kämpade på dess
sida mot Toussaint 1’Ouverture, tog under
1800-talets första årtionden livlig del i
partistriderna på sin fäderneö, hjälpte Pétion att
i dennas södra del grunda en mulattrepublik
och blev själv president där 1818. Han intog
1821 den spanska (östra) delen av ön och slöt
1825 med Frankrike ett fördrag, vari
republikens självständighet erkändes på finansiellt
betungande villkor. En mängd uppror slutade
med att B. 1843 avsattes och måste fly. Sedan
1848 var han bosatt i Frankrike. E. A-t.*
Boyesen [båFesen el. bffu’jesn], Hjalmar
H j o r t h, norsk-amerikansk författare (1848
—95). Blev student 1867, utvandrade 1869 till
Amerika, blev 1870 lärare vid en svensk
swe-denborgiansk skola i Ohio, 1874 prof, i tysk
litteratur vid Cornell university i Ithaca,
staten New York, och 1881 prof, i germanska
språk och litteratur vid Columbia university i
New York. B. var en produktiv och populär
förf, på engelska, ytlig men med skarp blick
för vad som kunde fängsla en amerikansk
publik. Han skrev romaner och
litteraturhistoriska avh. (bl. a. »Essays on scandina
vian literature», 1895), en norsk historia
(1886), pojkböcker och novellsamlingar.
Boyle [bäll], en urspr. från v. England
härstammande släkt, som med Richard B.,
earl av Cork (se d. o.), förvärvade väldiga
godskomplex på Irland och där var mycket
inflytelserik på 1600-talet. Om hans son
Roger B. och dennes sonson Charles B.,
earler av Orrery, se Orrery; om Richard
B:s son Robert B. se nedan.
. Boyle [bäil], Robert, engelsk
naturforskare (1627—91), son till Richard B., earl av
Cork. Efter studier i Eton, Genève och på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
