Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boyle, Robert - Boyleska lagen - Boylesve, René Marie Auguste Tardiveau - Boyne - Boyscout - Boysen Jensen, Peter - Bozen - Br (kemi) - Bra - Braad, Henrik - Brabançonne - Brabançons - Brabant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1037
Boyleska lagen—Brabant
1038
sitt gods Stalbridge verkade han i Oxford
1654—68, varpå han flyttade till London. B.
var en av
grund-läggarna av Royal
society. B.
förbättrade Guerickes
luftpump och
utförde med den en
mängd
grundläggande fysikaliska
försök i lufttomt
rum. Genom att
medelst
kvicksilver avspärra en
luftmängd i ett i
ena ändan
hopsmält och omböjt
glasrör studerade
han 1661 hur luftmassans volym ändrades,
då han genom att i glasrörets öppna skänkel
hälla mer och mer kvicksilver utsatte luften
för allt större tryck, ökades
kvicksilverpelaren till det dubbla, hoptrycktes gasmassan
till det halva; därigenom konstaterade han
den berömda boyleska lagen, enligt
vilken en gasmassas volym och tryck äro
omvänt proportionella vid oförändrad
temperatur. B. konstruerade även en
kompres-sionspump samt införde den första
hermetiskt tillslutna termometern i England,
vidare bestämde B. kroppars specifika vikt
och brytningsindex samt sökte förgäves ett
samband mellan ljus och gravitation. En ännu
större roll spelar B. i kemiens historia (»dfen
förste möderne kemisten»), i det att han
uppställer experimentet som forskningens enda
grundval. Han ägde en märkligt klar
uppfattning av begreppen grundämne (»element»)
och kemisk sammansättning. B :s
korpus-kularteori står modern atomuppfattning
synnerligen nära och utgjorde ett ofantligt
framsteg i jämförelse med samtidens
aristote-liskt betonade åskådningar. B:s samlade
arbeten utgåvos första gången 1744 i 5
foliovoly-mer. Biogr. av Flora Masson (1914). A. L-m.
Boyleska lagen [bålTska-], se B o y 1 e, R.
och Gaser.
Boylesve [bcoalä’v], René Marie A
u-guste Tardiveau, fransk författare (f.
1867 u/i). Tourainare till börden, studerade B.
i Paris, där han sedan bosatte sig. 1919 blev
han medlem av Franska akad. Hans
egentliga debut ägde rum 1896 med romanen »Le
médecin des dames de Néans», som är en
ironisk variant av Bourgets »Le disciple». Till
Loirelandskapets pittoreska städer och yppiga
parknatur äro hans bästa romaner förlagda,
att nämna »Mademoiselle Cloque» (1899) och
»La Becquée» (1901), en herrgårdsroman, som,
jämte de därmed sammanhängande
berättelserna »L’enfant ä la balustrade» (1903) och
»Mon amour» (1908), låter oss följa en
gammal släkts öden genom tre generationer. Mot
den idylliska bakgrunden avteckna sig både
tragiska och komiska figurer. »La leqon
d’amour dans un parc» (1902) är en pikant
studie i brådmogen kvinnlighet, som har sin
moraliserande motbild i »La jeune fille bien
élevée» (1912; »En väluppfostrad flicka», 1920)
och dess fortsättning, »Madeleine jeune femme»
(s. å.). B., som i sin minutiösa
kvinnopsykologi utgår från Bourget och i sin romantiska
bygdepatriotism visar sig tydligt påverkad av
Barrès — så ock i sin krigsroman »Tu n’es
plus rien» (1917), skildrande individualismens
övergång till kollektivism, ett typiskt
Barrès-tema —, har senare med sin smidiga talang
sökt tillägna sig en yngre generations rent
irrationella människouppfattning. Lyckligt
har experimentet utfallit i »Souvenirs du
jar-din détruit» (1924). Franskt medelklassliv har
i B. en god modern skildrare, lagom ironisk,
lagom sentimental, dock utan starkare
personlig egenart. Jfr W. Stephens, »French
no-velists of to-day» (1915). (Kj. S-g.)
Boyne [båin], flod i ö. Irland; upprinner i
grevskapet Kildare och utmynnar i Irländska
sjön. — Vilhelm III av Oranien vann 1 juli
(g. st.) 1690 vid stranden av B., nära Drog
heda, en avgörande seger över Jakob II.
Boyscout [båi’skau’t], se Scoutrörelsen.
Boysen Jensen [bå’j-], Peter, dansk
växtfysiolog (f. 1883 18/t). Fil. dr 1910,
lektor i växtfysiologi vid Köpenhamns univ.
sedan 1922 samt lärare i botanik vid
Statens lærerhöjskole. Hans viktigaste arbeten
gälla växternas ämnesomsättning, särskilt
deras effektiva assimilation (jfr
Assimilation, sp. 333). L.-G. R-Il.
Bozen [bå’tsen], se B o 1 z a n o.
Br, kemiska tecknet för en atom b r o m.
Bra, stad i n. Italien, 42 km s. s. ö. om
Turin, prov. Cuneo; 16,957 inv. (1911).
Betydlig vin- och silkesodling. Läderindustri.
Braad [bräd], Henrik, litterär samlare
(1728—81). Anställd i Ostindiska kompaniets
tjänst, gjorde han 1748—62 fyra resor till
Kina och Ostindien och skrev värdefulla, i
handskrift bevarade skildringar och
anteckningar från dem. Hans stora
biografisk-bibliografiska samlingsverk om lärda östgötar
(»Os-trogothia literata») finnes i manuskript i
Linköpings läroverks bibliotek.
Brabangonne [brabäså’n], fr., Belgiens na
tionalsång, författad under revolutionen 1830
av franske skådespelaren Jenneval (L. A. H.
Déchez) och tonsatt av van Campenhout.
Brabangons [brabäså’], fr., brabanter;
medeltida legotrupper (fr. o. m. 1200-talet) av
mestadels brabantskt ursprung, fruktade för
sin vildhet.
Braba’nt, provins i mellersta Belgien kring
Bryssel; 3,283 kvkm, 1,575,950 inv. (1924).
Omfattar huvuddelen av Mellanbelgiens
bördiga slättland. Odling av vete, havre,
sockerbetor, humle m. m. Huvudstad är Bryssel,
tillika jämte förstäder provinsens
industricentrum, andra stad Leuven. Genom B. går
s. om Bryssel språkgränsen mellan
flamlän-dare och valloner (jfr Belgien, sp. 1135).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
