Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brag, Axel Herman Teodor - Brag, Carl Johan - Brag, Jonas - Braga - Braga, Theophilo - Bragança (Braganza, stad) - Braganza (Bragança), dynastier - Brage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Brag, C. J___Brage
1046
var 1891—98 engagerad vid Kungl. teatern
i Stockholm samt sedan vid flera betydande
scener i utlandet (bl. a. New York 1906—07);
lärare i sång och dramatisk
framställningskonst i Berlin och sedan 1918 i Stockholm.
Hans vackra, välutbildade basröst i förening
med vårdad scenisk framställning gjorde
honom högt uppburen som sångare i såväl
in-som utlandet. Även som lärare har han
åtnjutit högt anseende. Bland hans roller
märkas Marcel, Figaro, Rocco, Plumkett, Falstaff
och Sulpice. — B. var sedan 1892 gift med
operasångerskan Ida Moritz (1866—1921),
som 1890—98 var engagerad vid Kungl.
teatern, där hon bl. a. uppbar rollerna Aida,
Julia, Elsa, Margareta. Även som
sånglärarinna var hon högt skattad. T. N.
Brag, Carl Johan, präst (1735—81).
Blev 1761 fil. mag. i Uppsala och 1762 docent
i matematik, verkade från 1764, då han
prästvigdes, som gymnasielärare och predikant i
Göteborg, där han 1774 blev kyrkoherde i
Kristine församling. Hans »Postilla» (2 bd,
1782) var länge mycket spridd i västra
Sverige. Även som litterär föreläsare och
psalmdiktare var han uppskattad.
Brag, Jonas, astronom (1781—1857),
kusins son till C. J.» B. Fick 1813 den s. å.
nyinrättade professuren i astronomi och fysik
i Lund och tog avsked 1846 (från 1833
undervisade han enbart i astronomi). Hans
akademiska avhandlingar kännetecknades -av
klarhet i framställningen. B. försökte sig i sin
ungdom även som poet (»Stjernhimlen», en
lärodikt med platonska motiv, m. m.).
Bra’ga, stad i n. Portugal, prov.
Entre-Douro-e-Minho, 47 km n. n. ö. om Oporto,
ovan floden Destes dalgång; 21,970 inv. (1920).
Är en gammal romersk stad (Bracara
Augusta) och sedan medeltiden ärkebiskopssäte;
ärkebiskopen bär titeln primas av Portugal.
Ej långt från staden på ett berg kyrkan Bom
Jesus do Monte, pingsttiden besökt av
tusentals botgörare. — B. är huvudstad i
distriktet B., 2,693 kvkm, 376,141 inv. (1920).
Bra’ga, TTheophilo, port, författare och
politiker (1843—1924). Professor i port,
litteratur vid univ. i
Lissabon 1872, utvecklade
han en omfattande
författarverksamhet. Genom sina många
filosofiska dikter om
människosläktets historia
och utveckling blev han
ledare för en ny
litterär riktning, den s. k.
Coimbraskolan, som
var starkt påverkad av
den av B. i Portugal
införda comteska posi-
tivismen. Dessutom utgav han flera
litteraturhistoriska, estetiska och historiska arbeten, ss.
»Historia da litteratura portugueza» (16 bd,
1870—80), »Historia universal» (2 bd, 1879),
»Modernas ideias na litteratura portugueza*
(2 bd, 1892), »Camöes, vida e epoca» (1907).
— B. var en av ledarna för det republikanska
partiet och åtnjöt stort anseende även i
utlandet. Då republiken proklamerades i Portu
gal, blev B. Portugals förste (provisoriske) pre
sident okt. 1910—aug. 1911. Valdes vid Arria
gas avgång maj 1915 ånyo till president för
den återstående funktionstiden (till okt. s. å.)
Braga’n§a (B r a g a n z a), stad i n. ö. hör
net av Portugal, i prov. Trås-os-Montes, på
en högslätt 685 m ö. h.; 5,535 inv. (1920).
Biskopssäte och huvudstad i distriktet B.
(6,510 kvkm, 170,302 inv. 1920).
Silkesmask-avel och sidentillverkning. Stamsäte (1442;
för dynastien Braganza (se nedan).
Braga’nza (B r a g a n g a), namn (efter
staden B. i port. prov. Träs-os-Montes) på
dynastier, som regerat i Portugal och Brasilien.
Konung Johan I av Portugal (d. 1433,
naturlig son till Peter I av kapetingernas port,
linje) hade en naturlig son, A f f o n s o (d.
1461), av Affonso V 1442 upphöjd till
hertig av B. Dennes ättling i 7:e led blev
vid frigörelsen från Spanien som Johan IV
(rég. 1640—56) konung av Portugal och
stamfader för den följande dynastien. Om til)
denna hörande regenter se Portugal,
historia. Konung Johan VI:s son Pedro var
kejsare av Brasilien 1822—31, avsade sig vid
faderns död 1826 Portugals tron till förmån
för dottern Maria II da Gloria (reg.
1834—53) och satte sin bror dom Miguel
(d. 1866) som regent. Denne usurperade
tronen 1828 men störtades 1834 av Pedro, som
1831 avsagt sig Brasiliens krona till förmån
för sonen Pedro II. Maria da Gloria hade
i sitt andra gifte med Ferdinand av
Sachsen-Koburg-Gotha sonen Pedro V (reg. 1853—
61), med vilken alltså en på fädernet ny
dynasti, som dock även den plägar kallas
Braganza, besteg Portugals tron. Den siste
portugisiske konungen av denna ätt, M a n o e 1 I
(reg. 1908—10), avsattes genom revolutionen
i okt. 1910. Han är den siste av sin ättgren,
bosatt i England och gift (barnlös) med en
prinsessa av Hohenzollern-Sigmaringen.
Dom Miguels linje fortsattes av sonen M
i-g u e 1, hertig av Braganza (f. 1853), bosatt i
Bayern, vars ende son, Miguel, hertig av
Viseu (d. 1923), efterlämnat två söner i sitt
gifte med en amerikanska.
Den brasilianska linjen. Kejsar Pedro II
(reg. 1831—89) avsattes 14 nov. 1889. Vid
sin död 1891 efterlämnade han endast dottern
Isabella (d. 1921), g. 1864 m. Gaston,
greve av Eu (sonson till Ludvig Filip av
Frankrike). Deras ättlingar bära sedan 1909
titeln prins (resp, prinsessa) av Orléans och
Braganza. E. A-t.*
Brage, en av asarna, framställes som son
till Oden och gift med Idun; kallas
jämförelsevis sent skaldekonstens gud. Okänd av
danskar och svenskar, var B. kanske blott en
sen personifikation av en egenskap hos Oden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
