Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bradlaugh, Charles - Bradley, Francis Herbert - Bradley, Henry - Bradley, James - Bradshaw, George - Bradshaw, John - Bradshaw, William - Bradwardina, Thomas av - Bradykardi - Bradypodidae, Bradypus - Brag, Axel Herman Teodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043
Bradley—Brag, A. H. T.
1044
arbetare, sedan 1862 även tidningens ägare.
Framför allt genom sin orubbliga rättskänsla,
sitt personliga mod och sin vältalighet vann
B. en mängd anhängare i hela landet,
särskilt bland arbetarna. Tidningen och flera av
honom publicerade arbeten invecklade honom
ständigt i rättegångar; den ryktbaraste gällde
den av honom förlagda nymalthusianska
skriften »Fruits of philosophy» och slutade (1879)
med frikännande för B. och Annie Besant,
hans medkämpe under åren 1874—85. B:s
val till underhusledamot för Northampton
1880 föranledde en lång och egendomlig
politisk strid. B :s begäran att i likhet med t. ex.
kväkare få utbyta parlamentseden mot en
högtidlig försäkran avslogs, och då han utan
ed sökte deltaga i omröstningarna, utlyste
underhuset nytt val i hans valkrets. Han
blev återvald och bad då att få avlägga ed,
men också detta vägrades honom såsom erkänd
ateist; då han det oaktat avlade eden, blev
han med våld förd ur underhuset. Fyra gånger
blev han utstött ur underhuset och återvald
av valmännen; striden slutade äntligen 1886
på så sätt, att underhusets dåv. talman tillät
honom att på eget ansvar gå eden och taga
säte. B. behöll sedan platsen till sin död
och blev snart mycket populär inom
underhuset. Bl. a. lyckades han genomdriva ett
lagförslag, som tillät även fritänkare att
vid alla tillfällen ersätta eden med en
försäkran (1888). Litt.: O. Sandström, »Charles
B.» (i Danska studentsamfundets småskrifter,
1892); en biogr. av B:s dotter H. B. Bonner
(1894). E. Hkr.*
Bradley [brä’dli], Francis Herbert,
eng. filosof (f. 1846), fellow vid Merton
college i Oxford. B. är en av Englands största
tänkare i nutiden. Han är påverkad av
He-gel och Lotze och har utvecklat en kritisk
idealism. De begrepp, med vilka de empiriska
vetenskaperna arbeta, rum, tid, materia, energi
o. s. v., äro fiktioner, som tjäna till att
bestämma de begränsade fenomenens inbördes
förhållanden men leda till motsägelser, om
man med dem vill uttrycka den sanna
verkligheten. Även själslivet är ett fenomen och
duger lika litet som materien för att lära oss
fatta det absolutas väsen. Religionen står
så till vida högre än filosofien, att den mera
tillfredsställer vår strävan att låta
uppfattningen av det godas realitet genomtränga
hela vårt väsen. B:s huvudarbeten äro
»Ap-pearance and reality» (1893, 2:a uppl. 1897)
samt »Essays on truth and reality» (1914).
Litt.: H. Evans, »B:s Metaphysik» (1902);
Höffding, »Möderne filosofer» (1904). S-e.
Bradley [brä’dli], Henry, engelsk
språkforskare (1845—1923). Från 1889
medarbetare i, sedan medredaktör av den väldiga
»Oxford english dictionary». Av hans andra verk
må nämnas »The making of english» (1904).
Bradley [brä’dli], James, engelsk
astronom (1692—1762), var först professor i
Oxford och sedan direktor för observatoriet i
Greenwich. Flera av
B :s arbeten blevo
epokgörande, bl. a.
upptäckte han jordaxelns
nutation och
aberra-tionen (se d. o., sp. 43),
varpå han grundade
en bestämning av
ljusets hastighet. Hans
fixst järnobservationer
bilda en av de
säkraste grundvalarna för
undersökningarna
över stjärnornas
rörelser. B-d.
Bradshaw [bräMJå], George, de första
engelska järnvägstidtabellernas upphovsman
(1801—53). Utgav 1839 sina första tidtabeller,
vilka från 1841 i vidgad form utkommit med
titeln »Bradshaw’s monthly railway guide».
Från 1847 utgav han tidtabellshandböcker
även över stora delar av Europa m. m.
(»Bradshaw’s Continental railway guide»).
Bradshaw [brä’dja], John, engelsk
politiker (1602—59). Var advokat och tillhörde
under 1640-talets kris parlamentspartiet. B.
var president i den utomordentliga domstol,
som i jan. 1649 dömde Kärl I till döden, och
i den, som dödsdömde hertigen av Hamilton
m. fl. pärer. Han presiderade 1649—52 i
statsrådet (council of State) och såg senare
med harm makten samlas hos protektorn O
Cromwell. Efter R. Cromwells abdikation
blev B. 1659 ånyo led. av statsrådet. Efter
restaurationen upphängdes hans lik i galgen
liksom O. Cromwells och Iretous. V. S-g.
Bradshaw [brä’djå], William, engelsk
puritan (1571—1618). Blev 1601 predikant,
utsattes ofta för renlärighetsivrarnas förföljel
ser och framlade i det mycket spridda arbetet
»English puritanisme» (1605; lat. övers. 1610i
de strängaste puritanernas lära. V. S-g
Bradwardlna, Thomas av, engelsk teolog,
tidigare matematiker och astronom (omkr
1290—1349), ärkebiskop av Canterbury 1349
I »De causa Dei contra Pelagium» (tr. 1618;
vänder han sig i anslutning till Augustinus
och med stöd av egna erfarenheter mot den
pelagianiserande åskådning, som behärskade
hans samtids kyrka. Intet mänskligt bemö
dande förmår omstämma den gudomliga vil
jan, som predestinerat alla skapade varel
ser till salighet eller till fördömelse. B.
erkände dock den mänskliga viljans frihet.
Han använde rent skolastisk metod och röjde
utomordentlig beläsenhet. — Litt.: S. Hahn,
»B. und seine Lehre von der menschlichen
Willensfreiheit» (1905). A. G-w.
Bradykardl, trög hjärtverksamhet (yttran
de sig i långsam puls).
Bradypo’didae, Bra’dypus, se Sengångare.
Brag, Axel Herman Teodor,
operasångare (f. 1860). Efter universitetsstudier i
Uppsala 1879—84 ägnade han sig åt musiken
och studerade sång i Tyskland och Italien;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
