Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Branddörr (Brandtrygg dörr) - Brandel, Henrik - Brandelius, Bengt Johan Gustav - Brandell, Per - Brandell, Simon - Brandelle, Gustaf Albert - Brandenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Brandel—Brandenburg
1076
beklädes med asbestpapp och plåt (se bild),
men de modernaste b. förfärdigas av tunna
stålplåtar, mellan vilka gjutes lämplig
vär-meisoleringsmassa. De förr använda enkla
järndörrarna lämpa sig däremot ej för här
nämnt ändamål. R. G—m.
Brandel, Henrik, konsulatsämbetsman
(1739—1828). Studerade i Uppsala
orientaliska språk, blev 1759 kanslist i
utrikesexpeditionen och 1764 konsulatssekreterare i Alger
samt var 1766—91 konsul där, en till följd
av Barbareskstaternas sjöröverier synnerligen
maktpåliggande befattning. Hemkommen till
Sverige 1793, sysslade han mest med att
utarbeta ett nytt kronologiskt system,
»myriaden», avsett att till ett helt sammanföra
alla olika tidräkningssystem. B. utgav från
1796 almanackor efter sitt systems
grundsatser, och det skildrades av F. A. Everlöf i
»La myriade» (1853).
Brandèlius, Bengt Johan Gustav,
målare, militär (1833—84). Studerade i
Düsseldorf och Paris, målade landskap med
genremässigt djurstaffage, godmodig
uppfattning och kraftig färg. Representerad i
Göteborgs museum. (H. W-n.)
BrandeTl, Per, väckelsepredikant (1781—
1841). B., som blev en huvudgestalt i det
norrländska religiösa livets historia, var
bond-och skräddarson från Piteå församling,
upplevde vid 21 års ålder en väckelse i
gammal-läseriets anda och kom vid 25 års ålder 1806
till Piteå trivialskola. Skolgången avbröts
1809 av kriget, varunder B. vid ryssarnas
framträngande till Piteå flera gånger fick
tillfälle visa ett mod, som gav honom plats
i folkfantasien. Sedan upptog han åter
skolarbetet, genomgick under stora försakelser
Härnösands gymnasium och prästseminariet
vid Uppsala universitet och prästvigdes 1812.
Som vice pastor i Högsjö, Ångermanland,
genomgick B. en ny religiös kris, som synes ha
inneburit, att nyläseriets herrnhutiskt
påverkade evangelism tog ledningen i hans
from-hetsliv utan att undertrycka bot- och
helgelsekravet. När han 1817 flyttades som vice
pastor till biskop Almquists prebende Nora
och Skog i Ångermanland, utbredde han som
en väldig väckelsepredikant denna fromhet
inom rent lutersk kyrklig ram långt utanför
sina församlingar, stödd av sin vän E. P.
Selahn, som samtidigt var vice pastor i
bi-skopsprebendet Säbrå. Ända från
Västerbotten och Lappland vandrade man till Noras
varje söndag överfyllda kyrka. Han lyckades
förmå sina församlingar att antaga den bland
Norrlands »väckta» eljest så misstrodda
Wal-linska psalmboken. 1836 blev han
komminister i Ullånger, Ångermanland. Han fick
eftermälet att ha varit för Norrland ungefär
vad Schartau och Sellergren varit för södra
Sverige. Ett vittnesbörd om det intryck, som
B. gjorde över hela Norrland, äro de
folksägner om hans makt över djävulen och
andarna, vilka ännu påträffas från Lappland till
kustlandskapen och som delvis upptecknats
av folkskolläraren Levi Johansson. Se Th.
Brandell, »P. B.» (1912). Hj. H-t.*
BrandeTl, Simon, präst (1822—95), son
till Per B. Blev fil. dr i Uppsala 1848, kollega
vid Härnösands läroverk 1852, kyrkoherde i
Vibyggerå 1858, i Själevad 1870 och i
Skellefteå 1875. Teol. hedersdoktor i Lund 1868,
kyrkomötesombud 1883, 1888 och 1893. — B.
var en av Norrlands mest betydande präster
under senare hälften av 1800-talet och intog
där till sist en andlig ledarställning.
Tyngdpunkten av hans livsgärning föll inom
Skellefteå vidsträckta pastorat, där han bl. a.
genomförde en betydande förbättring av
skolväsendet och utövade en mycket betydelsefull
själavårdande verksamhet. Flera gånger
upp-stodo i församlingen andliga rörelser, som
under B:s fasta ledning blevo till etisk
väckelse på svensk evangelisk grund och
framkallade ett vaket församlingssinne, vilket
bidragit att dana den starka luterska
fromhets-typ, som alltjämt karakteriserar dessa
bygder. Till hjälp i detta arbete förstod B. att
välja lämpliga lekmannakrafter, ett
samarbete, som höll väckelserörelserna kvar inom
den svenska kyrkans ram. Ett häfte
»Predikningar af S. Brandell» utgavs 1896 med
biografisk inledning. De visa huru hos honom klart
förstånd och manlig kärvhet förenades med
innerlig bjärtefromhet och djup människokärlek.
— Hans son Simon B. (f. 1860 24/?) blev fil.
lic. i Uppsala 1891, ägnade sig åt journalistik
och är sedan 1898 anställd i Dagens Nyheter;
han var 1920—21 svenskt pressombud vid
beskickningen i Helsingfors. Hj. H-t.*
Brandelle [-de’11], Gustaf Albert,
svensk-amerik. präst (f. 1861 19lä)- Född i Andover,
HL, av till U. S. A. från Sverige utflyttade
föräldrar, genomgick han Augustana college,
tog 1884 prästexamen vid Augustanasynodens
teol. seminarium och prästvigdes s. å. B.
har inom Augustanasynoden tjänstgjort som
pastor i Denver, Colo., 1884—1918 och i Rock
island 1918—23, var 1900—10
Kansaskonfe-rensens president, 1911—18 vice president i
Augustanasynoden och är sedan 1918 dennas
president. B. har i kyrkliga ärenden besökt
Australien (1911—12) och Sverige 1920. Han
utgav 1897—1906 tidningen Augustana Journal.
Bra’ndenburg. 1. Preussisk provins mellan
Elbe och Oder, den preussiska monarkiens
stamland (se nedan); 39,037 kvkm, 2,445,627 inv.
(1919; Berlins förorter frånräknade). Omsluter
staden Berlin, som bildar eget administrativt
område. B. går i s.upp på Lausitzska landryggen
(Rückenberg, 229 m) och Fläming, i n. på
Baltiska höjdryggen; mellandelen tillhör de stora
nordtyska »urfloddalarnas» område och
ge-nomflytes av Spree och Havel, den senare
vidgad till ett flertal långsmala sjöar, samt
Oder med Warthe. Särskilda landskapsdelar
äro Niederlausitz, Mittelmark, Prignitz,
Ucker-mark och, på andra sidan Oder, Neumark.
Jämna, lågt liggande sänkor följa och förbinda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
