Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandes, Georg Morris Cohen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083
Brändes, G. M. C.
1084
fortsatta 1700-talet i danska kulturen.
Inledningen håller en allmän uppgörelse med dansk
litteratur under 1800-talet, hånar dess
barnslighet oeh tamhet, påstår, att den
verklig-hetsskygga idealismen i Danmark som
allestädes är produkten av »ett uselt och
nedbrutet tillstånd». I det följande begagnas den
jämförande kulturskildringen som medel att
öppna ögonen för nationella fördomar: den
thorvaldsenska antikuppfattningen,
hemtrev-lighetsbegreppet och det könsliga pryderiet i
norden, protestantismen o. s. v. Denna strid
mot det nordisk-nationella är det ena
grundmotivet; striden mot kristendom, teologisk
moral, politisk och social ofrihet, det genom
lag reglerade äktenskapet, allt slags
konven-tionalism är det andra grundmotivet. En
modern litteratur, som satte andens och
samhällets problem under debatt, var tydligen
B:s ideal. Dessa föreläsningar bjödo icke få
angreppspunkter. B. begick ibland övervåld
mot historien genom att passa in den i sin
grundåskådnings trånga schema, som vilade
på en icke vidare djup eller pålitlig historisk
uppfattning. Vidare fanns hos B. ett beroende
av främmande författare, vilket betog den
litteraturhistoriska kritiken något av dess
originalitet. Den våldsamma polemiken och
det radikala kravet på »människoandens
re-voltering» gör lättbegripligt, att angreppen
haglade från alla sidor. B. fick höra, att han
var en fiende till sitt fosterland, en
samhälls-upplösare o. s. v. Han bemötte en del
angripare i »Förklaring og forsvar» (1872).
I gengäld kommo »Hovedströmninger» som
det befriande ordet för många unga. Där
fanns en vältalighet, som kunde blända och
fängsla, en målande livfullhet och en
livs-värme, som man icke var van vid från en
vetenskaplig kateder; där fanns en tankens
lidelse, som älskar att löpa linan ut. B. själv
endast elektriserades av motståndet och växte
med den mission han mer och mer kände sig
skapad för. Slag i slag utkommo
»Romantiken i Tyskland» (1873), »Reaktionen i
Frank-rig» (1874) och »Naturalismen i England»
(1875). Samtidigt översatte B. Stuart Mills
bok om »Kvindernes underkuelse» (1869), som
gav kvinnoemancipationen dess katekes, samt
hans »Moral, grundet paa nytte- eller
lykke-principet» (1872). Kring B. flockade
sigDrach-mann, J. P. Jacobsen, S. Schandorph m. fl.,
hänförda av hans radikala revolttankar. Hans
organ var först Nyt Dansk Maanedsskrift och
sedan Det Nittende Aarhundrede, utgiven 1874
—78 av B. och hans broder Edvard B.
1877 lämnade B. emellertid Danmark, där
man orättvist utestängde honom från den
lediga professuren i estetik. Han slog sig ned
i Berlin, och medan han själv med all sitt
väsens smidighet och mottaglighet satte sig in
i modernt tyskt kulturliv (se hans bok
»Berlin», 1885), skrev han — som redan före sin
avresa hade gett ut sin något ensidigt
tendentiösa »Sören Kierkegaard» (1877) och den
varmt uppskattande »Danske digtere» (s. å.)
— en följd monografier, »Esaias Tegnér»
(1878), »B. Disraeli» (s. å.) och »Lassalle»
(1881), samt offentliggjorde
»Hovedströmning-ers» femte band, »Den romantiske skole i
Frankrig» (1882). B:s förmåga att teckna
människogestalter och karakterisera andligt
liv framträdde här i all sin glans. 1882
tillförsäkrade ett antal enskilda honom ett slags
privat professorslön, och 1883 återvände han
till Köpenhamn.
Där hade under hans frånvaro uppstått en
rik dansk och norsk litteratur med kraftfull
verklighetsskildring och revolterande
samhällskritik. Alliansen mellan den litterära
och den politiska vänstern gav slutligen ett
starkt socialt ryggstöd. Under 1880- och
1890-talet nådde B. därför fram till en central
maktställning i Danmarks kulturliv. Medan
han i Politiken, där hans broder Edvard
utförde det dagliga arbetet, fick ett snart i
många kretsar tongivande organ för sin
ståndpunkt, fortsatte han, dels genom föreläsningar
på universitetet, bl. a. över »Det unge
Tyskland» (tr. 1890), Goethe, Shakespeare och
hebreisk poesi, dels genom böcker (»Mennesker
og værker», 1883, »Det möderne
gjennem-bruds mænd», s. å., »L. Holberg», 1884,
»Ind-tryk fra Rusland», 1889, »Indtryk fra Polen»,
s. å., två samlingar »Essays» 1889) att befästa
sitt anseende som litteraturkritiker och leda
nya livskällor in i dansk litteratur.
Själv utvecklades B. härunder från sin
ståndpunkt 1870, då han hade något socialt
kollektivistiskt och praktiskt utilitariskt i
hela sitt betraktelsesätt. I
»Hovedströmning-ernes» första band betraktades
personligheterna som led i strömningarna. Men efter hand
kom B., delvis genom påverkan av moderna
europeiska kulturriktningar (Renan, Nietzsehe)
att se personlighetens fria utveckling som det
viktigaste och att se konsten från en mer
oblandat estetisk synpunkt än förut. Han har
proklamerat sig som »aristokrat», hans
»hjältedyrkan» har tagit sig allt bestämdare uttryck i
hans senare stora monografier, och han har
hyllat lösenordet »Fart pour Fart» i motsats
till de första föreläsningarnas missförstådda
»problem under debatt». Under sin utveckling
har B. flera gånger råkat i strid med tidigare
meningsfränder; 1887 hade han sålunda en
polemik med Björnson om sedligheten, och 1889,
då han fäste uppmärksamheten på Nietzsehe,
utspann sig en för strömbrytningarna mycket
betecknande strid mellan B. och filosofen
Höffding. Hans sinne för danskhet blev med
åren varmare; sålunda har han varit en ivrig
förkämpe för danskheten i Slesvig.
Det stora arbetet »William Shakespeare»
(1895—96) betecknar kanske höjdpunkten av
B:s skaparkraft; genom att fantasifullt ana
sig till och leva sig in i Shakespeares
levnads-och tidsförhållanden och genom att med stor
intensitet fördjupa sig i hans skådespel har
han sökt belysa snillets och konstalstrandets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
