Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandes, Georg Morris Cohen - Brandès, Marthe Joséphine (Brunschwig) - Brandflak - Brandfogde - Brandfönster - Brandförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1085
Brandès—Brandförsäkring
1086
psykologi. Då vänstern 1901 kom till makten,
fick professorsfrågan äntligen sin lösning, i
det att B. erhöll utnämning och ett årligt
anslag (6,000 kr.) som ett slags professor
»honoris causa». Under senaste år har B.
på det hela taget njutit en förut okänd
fred kring sitt namn och fått hedrande
erkännande från de mest olika håll. Hans
»Samlede skrifter» (1899—1901; med sex
supplementband 1903—10; ny, tillökad uppl.
1919 ff.) ha fått en betydande avsättning;
i dem ingår »Julius Lange» (först utg. 1898).
Sin självbiografi lämnade han i »Levned» (3
bd, 1905—08); vidare har B. utgivit
»Fugle-perspektiv» (1913), de skarpsinniga och
självständiga betraktelserna över världskriget och
frederna, »Verdenskrigen» (1916) och
»Tra-gædiens anden del» (1919; sv. övers, s. å.),
»Wolfgang Goethe» (2 bd, 1915), »Frangois de
Voltaire» (2bd, 1917), »Napoleon og Garibaldi»
(s. å.), »Cajus Julius Cæsar» (2 bd, 1918;
sv. övers. 1919), »Michelangelo» (2 bd, 1921),
»De uimodstaaelige» (1924) och »Sagnet om
Jesus» (1925). — Få torde numera förneka,
att B. haft en historisk mission, att han satt
avgörande moraliska och konstnärliga
spörsmål under ny debatt, infört det moderna
* Europas mest representativa synpunkter i
nordisk kultur och att ej blott nyare dansk utan
även nyare norsk och svensk litteratur stå i
tacksamhetsskuld till honom. Skuggsidan av
hans väsen och verksamhet, det härsklystna,
stundom ofördragsamma, brutala och ofta
godtyckliga, vilja ej ens hans varmaste anhängare
förneka, men även motståndarna erkänna hans
mod, energi och entusiasm. Ingen bestrider,
att det låder något journalistiskt vid
åtskilligt av hans författarskap, men ingen kan
blunda för den geniala intuition och den
konstnärliga finkänsla, som utmärka hans
kritik. Även utanför norden har B. vunnit
ett berömt namn. Se R. G:son Berg,
»Litteraturbilder», I (1912). — B:s porträtt återges
på vidstående plansch. V. V-L*
Brandès [brädä’s], Marthe Joséphine
(eg. Brunschwig), fransk skådespelerska (f.
1862). Genomgick konservatoriet i Paris, var
1887—90 och 1893—1907 anställd vid Théåtre
frangais, där hon bl. a. spelade drottningen i
»Ruy Bias», donna Sol i »Hernani» och
grevinnan i »Figaros bröllop», tillhörde 1890—93
Vaudeville (där hon spelade Hedda Gabler),
kallades 1896 till societär vid Théatre frangais.
Efter sin avgång därifrån har hon spelat på
Théåtre de la Renaissance och Théatre de la
Porte S:t Martin. Elegans, charm och
temperament gjorde B. till en av Parisscenens mest
uppburna representanter för den moderna
franska kvinnan. G. K-g.
Brandflak, se Brandgrop.
Brandfogde, se Brandrote.
Brandfönster är avsett att under någon tid
kunna motstå den vid en eldsvåda utvecklade
värmen. Vanligen göres fönstret av
trådglas, som muras in direkt i väggen utan
fönsterkarm. De i glaset insmälta trådarna
hindra glaset att falla sönder vid
värmeutvecklingen. Fönster kan även skyddas mot
eld genom brandlucka, konstruerad efter
samma grunder som branddörr. R. G-m.
Brandförsäkring. 1. Avtal mellan två
kontrahenter, försäkringsgivaren (f ö
r-s ä k r a r e n) och försäkringstagaren,
varigenom den förre förpliktar sig att på
vissa villkor till en annan part, f ö r s ä
k-r i n g s h a v a r e n (d. v. s. försäkringstagaren
eller dennes rättsinnehavare), lämna
ersättning, kontant eller in natura, för sådan skada
å eller förlust av den försäkrade egendomen,
som uppkommer genom brand (löskommen
eld) el. genom åtgärd till hämmande av el.
bärgning undan brand. — 2. En om sådant
avtal upprättad skriftlig handling,
brand-försäkringsbrev el. polis. — 3.
Sammanfattningen (brandförsäkringsväsendet) av allt, som tjänar ändamålet att
åt ägare av el. intressent i egendom trygga
ersättning för skada el. förlust genom brand.
B. tillhör den s. k.
skadeförsäkring-e n, som i motsats till bl. a. livförsäkringen
ej får leda till förtjänst för
försäkrings-havaren utan endast till ersättning för l.den
skada eller förlust. Skadeförsäkringen
förutsätter därmed också ett försäkringsbart
intresse hos försäkringshavaren. Ett avtal, som
innehåller, att, där ett föremål skadas genom
tillfällig händelse, t. ex. brand, ersättning skall
utgå till någon, som ej har ett ekonomiskt
intresse av att skadan uteblir, är icke
försäkring.
All försäkringsverksamhet innebär en
sammanslutning av dem, som äro utsatta för
samma risk, för att gemensamt möta denna. Ju
mer sammanslutningen utbreder sig, dess
verksammare blir riskutjämningen och dess
billigare kan priset (försäkringspremien)
sättas på den nyttighet försäkringen avser.
I all synnerhet gäller denna sats om b. Denna
försäkringsgren har i många avseenden hunnit
längst på utvecklingsstadiet inom
försäkringsväsendet. Genom ett vitt utgrenat
återförsäk-ringssystem fördelas i de flesta fall
åtminstone varje större brandskadeförlust över snart
sagt hela den civiliserade världen. Utom lokal
riskutjämning har man sökt vinna en
utjämning även i tiden
genom att bl. a.
beräkna brandförsäkringspremien tillräckligt hög för att
medge, att en del
av den fonderas.
I anslutning till
ovan antydda
innebörd av
försäkringsidén är ock
b:s upprinnelse att
söka i en på
ömsesidig grund träffad
överenskommelse
Fönster med brandluckor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
