Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandskydd - Brandskydd (tidskrift) - Brandskåp - Brandstad (Branstad) - Brandstadga - Brandstorp - Brandstrup, Ludvig - Brandstyrelse - Brandsvampar - Brandsyn - Brandsäkerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Brandskydd—Brandsäkerhet
1098
således mellan det aktiva
eldsläckningsväsen-det (ty. Feuerwehr; eng. fire-protection; se
Brandväsen) och det förebyggande b. (ty.
Feuerschutz; eng. fir&preventiori). För art
vinna bästa möjliga b. ingripa ofta de
statliga myndigheterna; vidare ha
brandförsäkringsbolagen nedlagt ett betydande arbete på
att höja b., och slutligen ha i många länder
bildats brandskyddsföreningar eller
brandskyddskommittéer för att
genom upplysningsarbete söka nedbringa
förlusterna genom brand, som i Sverige 1920
uppgingo till över 50 mill. kr. Bland mera
kända brandskyddsorganisationer äro Svenska
brandskyddsföreningen, som 1918 bildades ur
Svenska brandchefsföreningen och i sept. 1924
räknade 2,531 medlemmar, därav 393 statliga
institutioner, kommuner, industrier o. dyl.,
The british fire prevention committee, som
1924 uppgick i The national fire brigades
association, och den amerikanska The
national fire protection association. I Tyskland
handläggas brandskyddsfrågor av
brandkårs-organisationen Reichsverein deutscher
Feuer-wehringenieure. — Litt.: Svenska
brandskyddsföreningen, »Röde Hanen» (1923) och
studiekursböcker (1924 ff.); Stridbeck,
»Eldsvådors förebyggande» (1924); Henne,
»Ein-führung in die Beurteilung der Gefahren bei
der Feuerversicherung von Fabriken und
ge-werblichen Anlagen» (1914); Schwartz,
»Hand-buch zur Erkennung, Beurteilung und
Verhüt-ung der Feuer- und Explosionsgefahr» (1922);
»Red books» of The british fire prevention
committee (nära 300 st.); Quarterly of The
national fire protection association. Om
tidskrifter i ämnet se Brandväsen. R. G—m.
Brandskydd, tidskrift, organ för Svenska
brandskyddsföreningen. Började 1919 och blev
snart en av Europas förnämsta tidskrifter
inom sitt område.
Brandskåp, se B r a n d a 1 a r m.
Brandstad (B r a n s t a d), socken i
mellersta Skåne, ö. om Vombsjön; Färs härad,
Malmöhus län; 20,83 kvkm, 853 inv. (1925). Jämn
mark, god jordmån. 1,839 har åker, 162 har
skogs- och hagmark. Bildar med Södra Asum
ett pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt.
Brandstadga, den statliga förordning, som
innehåller allmänna bestämmelser för
kommunernas brandväsen och om sotningen. Den
svenska b. av 1923 innehåller bestämmelser
särskilt för stad och för landsbygd. De förra
skola i tillämpliga delar gälla även för
köping, hamnplats, fiskläge eller annan tätare
befolkad ort, då sådant av omständigheterna
påkallas och länsstyrelsen därom förordnar
genom beslut, som skall underställas K. m :ts
prövning. För landskommun gäller b. helt
eller delvis, allteftersom vederbörande
länsstyrelse därom förordnar. Jfr
Brandordning. R. G-m.
Brandstorp, socken i ö. Västergötland vid
Vättern, mitt emot Visingsö; Vartofta härad,
Skaraborgs län; 72,65 kvkm, 911 inv. (1925).
Omfattar östsluttningen av Hökensås och är
rik på mossar och rullstensgrus. 907 har åker,
5,864 har skogs- och hagmark. Egendomar:
Häldeholm och Skämningsfors. Annex till
Daretorp, Skara stift, Kåkinds kontrakt.
Brandstrup, Ludvig, dansk skulptör (f.
1861). Var snickargesäll, innan han ägnade
sig åt konstverksamhet, studerade i
Köpenhamn och blev en av den samtida danska
skulpturens dugande krafter. Han vann sitt
namn förnämligast genom porträttbyster.
Flera dylika finnas i Köpenhamns
konstmuseum — däribland Julius Langes kolossalbyst
i portiken — och i Glyptoteket, där även en
staty i marmor av fru Ottilia Jacobsen
finnes. B. har även utfört ryttarstatyer av
konung Kristian IX i Esbjerg och i Slagelse
samt grupper och monumentala figurer, bl. a.
på den nyare delen i Glyptoteket, statyn
Mer-kurius i Vestre boulevard m. fl. Stockholms
Nationalmuseum äger en byst i brons och en
gossbyst i fajans. G-gN.
Brandstyrelse, den kommunala myndighet,
som enligt svenska brandstadgan av 1923 skall
handha förvaltningen av brandväsendets
angelägenheter. B. skall bl. a. uppgöra förslag till
brandordning, avge förslag till inkomst- och
utgiftsstat för brandväsendet, tillsätta
brandchef och vice brandchef. Dess åligganden
kunna i vissa fall utövas av annan kommunal
förvaltningsmyndighet. R. G—m.
Brandsvampar, se Ustilaginéer.
Brandsyn, den besiktning, som enligt
brandstadgan av 1923 har till uppgift att
undersöka bl. a. huruvida de föreskrifter, som
meddelats till förebyggande av elds uppkomst och
spridning, till räddning vid eldsvåda av
människoliv och egendom samt till underlättande
av brands dämpande, blivit iakttagna. A
11-m ä n b. sker en gång årligen å tid, som i
kommunens brandordning bestämmes.
Särskild b. hålles, när brandchefen så kräver.
Där vid b. bristfälligheter anmälts, skall
efterbesiktning förrättas å förut kungjord tid.
Befinnas bristerna ej avhjälpta, ingriper
polismyndigheten. R. G-m.
Brandsäkerhet. Ett byggnadsmaterial och
en byggnadskonstruktion motstå blott en viss
tid den höga temperatur, som kan uppstå vid
en häftigare brand, varför b. blott är relativ.
— Inom Kommunikationsdepartementet
tillkallade sakkunniga ha 1922 avgivit förslag
till brandteknisk nomenklatur, som användes
i nyare förordningar. För byggnadsmaterial
ange beteckningarna eldfast, eldsäkert
och eldhärdigt, att materialet under
längre eller kortare tid kan motstå en efter
vissa normer ökad brandtemperatur och
därefter under viss tid vara nedsänkt i vatten,
utan att de byggnadstekniska egenskaperna
nämnvärt försämras. Eldfasta
byggnadsmaterial äro bl. a. eldfast tegel, kaolintegel,
konststen av silika, magnesit eller bauxit,
eld-säkra byggnadsmaterial bl. a. vanlig
tegelsten, slaggsten, kalksandsten och betong med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
