Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brasilien eller Brasiliens förenade stater - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning - Religion och undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Brasilien (Växtvärld—Religion och undervisning)
1130
nambuco) och Bahia, som egendomligt nog har
övervägande vinterregn.
Medeltemperaturerna för årets varmaste och
kallaste månad: Manäos (vid Amasonfloden)
okt. + 28,3° C, mars + 26,6; Quixeramobim
(i det ovan omtalade regnfattiga området)
dec. + 28,6, juni + 26,3; Bahia febr. + 25,2,
juli + 21,9; Cuyabä (i staten Matto Grosso)
okt. + 28,2, juni + 24,3; Rio de Janeiro febr.
+ 25,4, juli + 20,1; Porto Alegre febr. + 24,9,
juli + 13,6. Porto Alegre representerar det
utomtropiska B., vars klimat kan betecknas
såsom mycket hälsosamt. Däremot är inom
stora delar av det tropiska B. gula febern
endemisk. E. P.
Växtvärld. Det brasilianska landskapet får
sin förnämsta prägel genom vegetationen,
som åter varierar efter klimatisk provins,
jordmån och markfuktighet samt företer de
tre huvudtyperna regnskog, savann och stäpp.
Amasonslätterna bära tropiska regnskogar,
av olika karaktär efter läget i förhållande
till flodernas översvämningsgränser (se S e
1-v a s) men i stort sett bildande ett
enhetligt skogsbälte kring ekvatorn från
atlantiska kusten västerut. Där grus och sand
efter forna flodbäddar bilda marken, såsom
n. om Amasonmynningen, ersättes skogen av
savannen. I n. gå Venezuelas och Guayanas
savanner med smärre delar in i B. Det stora
brasilianska höglandet tillhör inom sin
tropiska del i huvudsak savannen (campos), i sin
s. subtropiska del stäppen. Men i ö., där
pas-saden driver fuktigheten mot höglandets sidor
och regn faller hela året, bildas ett
regnskogsbälte, som sträcker sig utefter kusten från
Säo Franciscomynningen till Serra Geral,
först som tropisk regnskog av huvudsakligen
samma släkten som på selvas, men mindre
artrik, och vid omkr. 26° s. br. småningom
övergående i en ej mindre mäktig subtropisk,
vars dominerande träd är den brasilianska
araukarian. I höglandets savannområde
gestaltar sig savannen olika efter olika
torrhetsgrader. I staterna Säo Paulo och Minas
Ge-raes samt Matto Grosso uppträder savannen
som campo serrado med tätt ställda, 3—8 m
höga träd; på högre platåer finnes öppen
savann (campo aberto} med trädartade former
av släktena Vellozia och Barbacenia. Lägsta
vegetationstypen är busksavannen eller
bushen, som dominerar i B :s torraste område n.
om Rio Säo Francisco. Även här finnes dock
skog på de fuktighetssamlande höjderna. På
de inre trädlösa slätterna följer galleriskog
vattendragen. Där skogarna täcka större
arealer, kallas de catingas, ett namn, som även
gives åt bushen. I catingas finnas bl. a. flera
träd med flaskformigt ansvällda stammar,
kaktusväxter, såsom höga Cereus-arter o. a.,
taggiga buskar, bland vilka märkas talrika
leguminoser, och en del palmer, såsom Cocos
coronata och Attalea compta. Vid stränderna
av dammar och floder n. om 12° s. br. växer
karnaubapalmen (Copernicia cerifera). I v.
kring Rio Paraguay dominerar sumpskog. Om
nyttighetsträd se nedan, sp. 1132. K. A.
Djurvärld. B. tillhör djurgeografiskt den
neotropiska regionen. Dess fauna är
ytterst rik, i synnerhet på fågelarter med
utomordentlig färgprakt. För landet
egendomliga äro många tukaner och kolibrifåglar.
En mångfald papegojor finnas och stora
trädhöns. B. är däremot fattigt på större
däggdjur. Störst är tapiren. Anmärkningsvärda
äro apor, tapirer, capybara, ett flertal
hjortar, sengångare, myrslokar och bältdjur. De
största rovdjuren äro jaguar och puma. I
nedre delen av Amasonfloden finnas
floddel-finer samt lamantinen. Av kräldjur märkas
leguaner och en mångfald andra ödlor,
kajmaner, boaormar och några giftormar samt en
mängd sköldpaddarter. Fiskfaunan är
utomordentligt rik; bl. a. finnas en mängd
tand-karpar, characinider och malfiskar. Märkliga
äro arapaiman, världens största
sötvattens-fisk, darrålarna samt lungfisken Lepidosiren.
Insekter finnas i rik mångfald. Termiter,
myror, kackerlackor, sandloppor och moskiter
äro en landsplåga. Rend.
Befolkning. Befolkningen utgöres dels av
vita, avkomlingar till de första portugisiska
nybyggarna och andra invandrade européer,
dels av indianska urinvånare, negrer och
blandraser. Negrerna, avkomlingar <av forna
slavar (helt upphävdes slaveriet först 1888),
bebo mest de heta kusttrakterna; vita och
indianer utgöra befolkningens huvudmassa i
de sydliga staterna och högländerna.
Rasblandning mellan svarta, vita och röda
pågår alltjämt. Även i den portugisiska
kärnan av befolkningen ingår något
indianblod från första kolonisationstiden.
Invandringen har varit stark särskilt av italienare,
portugiser, spanjorer och tyskar; även finnas
polacker, judar, syrer, araber m. fl.
Italienarna (omkr. 1,200,000) ha förnämligast gått
till kaffeplantagerna i Säo Paulo. Tyska
emigranter ha bildat egna kolonier i Rio Grande
do Sul och Santa Catharina (300,000). Även
italienare och polacker ha bildat egna
kolonisamfund i de s. staterna. I staterna vid n.
kusten äro de indianska halvbloden
övervägande, särskilt i Cearä (se d. o.). Antalet
indianer uppges mycket olika, från 200,000
till 600,000. De oavhängiga indianerna kallas
indios bravos, de beroende indios trataveis.
Själva kusten beboddes förr av tupifolk, vilka
ännu fylla stora områden i det inre, under det
att östra B. i övrigt intogs av folk, tillhörande
gèsspråkgruppen, till vilken bl. a.
botoku-derna höra. I norr finnas även kariber samt
arowaker, för vilka n. v. gränsen går utefter
Amasonfloden och Madeira, och talrika smärre
språkgrupper.
Religionen är den romersk-katolska, men
full religionsfrihet råder, och kyrka och stat
äro skilda. Kardinalärkebiskopens säte är
Rio de Janeiro. Undervisningen i
primärskolorna är icke obligatorisk men fri.
Univer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
