Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brasilien eller Brasiliens förenade stater - Religion och undervisning - Näringar och kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Armén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Brasilien (Näringar och kommunikationer—Armén)
1132
sitet finnes i Rio de Janeiro, dessutom ett
flertal juridiska och medicinska fakulteter.
Näringar. B. utgöres ännu till övervägande
del av obebodda vidder och ödemarker, och
kulturlandet är samlat i kustlandet och
höglandet närmast innanför, särskilt i ö.
regnskogsbältet. Därifrån har odlingen framträngt
till det inre. Odlingsmarken tages i B. så gott
som helt och hållet från skogen, helst
regnskogen, som svedjes och röjes och, när fältet
lämnas vilande, snabbt återväxer. Även den
raskt framträngande nyodlingen i de s.
staterna följer regnskogsstrimmorna efter
floderna eller bergssidorna. Detsamma gäller det
inre höglandet, där skogsmarken uppsökes
för odling; savann och bush förbehållas
boskapsskötseln. I Amasonskogarna finnas
endast enstaka röjningar för indianerna eller
kring de vitas anläggningar vid floderna.
B:s huvudnäring är jordbruket. Av största
ekonomiska betydelse är kaffeodlingen. Den
är koncentrerad till Säo Paulo och
angränsande stater (Rio de Janeiro, Espirito Santo,
Minas Geraes), och B. framställer ensamt för
sig 4/5 av världens kaffeproduktion.
Medelskörden per år beräknas till 12 mill. säckar
(1905: 20 mill.). Därefter kommer socker, mest
i ö. (Pernambuco, Cearä, Parahyba och Rio
Grande do Norte), kakao och tobak (Bahia).
Bomull odlas i de flesta staterna, som
handelsvara mest i ö. och n. ö. inom det lägre
liggande savannområdet. Som befolkningens
huvudföda odlas majs, mandioka och bönor,
även ris (Säo Paulo, Minas Geraes, Rio Grande
do Sul); i s. är vete huvudsädet. År 1921
upptog den odlade jorden 6,2 mill. har; därav
kommo på Säo Paulo 2,1 mill., på Rio Grande
do Sul 1,2, på Minas Geraes 1,1. —
Boskapsskötseln är huvudnäring på de inre
savannerna och drives på stäpperna i s. i samband
med utförsel av fruset och torkat kött till
det övriga B. och utlandet. Statistiken uppger
34,3 mill. nötkreatur, 16,2 mill. svin, 5,3 mill.
hästar m. m. Viktiga utförselartiklar äro
hudar och läder. — Av mineral äger B. i Minas
Geraes stora tillgångar av järnmalm
(hema-tit), som dock ännu ej tagits i bruk. De
uppskattas till 5 ä 6 milliarder ton med en
järn-halt av 50—70 %, varför B. inom kort torde
bli en av de större malmexportörerna på
världsmarknaden. Ännu importerar
emellertid landet såväl kol som järn. Även
manganmalmer förekomma i nästan alla kuststaterna,
ordnad gruvdrift dock endast i Minas Geraes
och Bahia. Kollager av mindre god kvalitet
finnas i s. staterna men ha på grund av
transportsvårigheter endast föga bearbetats. Även
petroleum uppges förekomma i stora
kvantiteter. Viktigast ha hittills varit guld,
diamanter (Minas Geraes, Bahia) och andra ädla
stenar (rubiner, safirer, smaragder), som
uttagas såväl genom brytning i urbergets
bergarter som genom vaskning ur grusmassor i
dalarna. B:s samlade guldproduktion
beräknas hittills ha uppgått till ett värde av 2 ä 3
milliarder kr.; den var störst på 1700-talet.
Många av världens mest berömda
diamanter, såsom »Braganza», ha påträffats i B.
— Skogen får allt större betydelse.
Viktigast äro kautschukträden i
Amasonskogarna (Hevea, Castilloa, Hancornia m. fl.), men
kautschukutförseln har gått starkt tillbaka
genom ostindiska konkurrensen, och f. n. äro av
växande betydelse paranötträdet och de
värdefulla virkesträden, som exporteras till U.
S. A. Skogarna giva i övrigt ipecacuanha,
sarsaparill, kopaivabalsam samt många andra
droger och färgämnen (bresilja el. färnbock,
orleana m. fl.), kryddväxter (vanilj, peppar),
ätliga frukter (ananas, guayava), kakao m. m.
I s. B. ger Ilex paraguariensis matte eller
Pa-raguayte, som är befolkningens tedryck och
utföres till Argentina och Chile. — Industrien
omhuldas av staterna och förbundet samt har
växande betydelse. Främst komma
bomulls-väverierna (242 bomullsfabriker, 109,000 arb.,
1921). Även finnas siden-, ylle- och
jutefabriker. Silkesmaskodling understödjes. De flesta
sockerfabrikerna tillhöra Pernambuco (47) och
Campos (i Rio de Janeiro, 40). En oerhörd
mängd små tobaksfabriker finnes (2,000). Av
betydelse äro slutligen kvarnar, bryggerier,
fabriker för frysning och packning av kött
m. m. Viktigaste exportartiklarna äro (efter
värde i mill. pd st. 1920) kaffe (44 mill.),
socker (3,3), bomull (3), läder (2,1), kakao (2),
matte (1,6), kautschuk (1,4), tobak (1,3), hudar
(1). Huvudartiklar för import äro maskiner,
järn- och stålvaror, vete, kol, bomullsvaror
(år 1922 resp. 9,6 mill. pd st.; 7; 6,6; 3; 2,5).
Sammanlagda exporten utgjorde 68,577,610 pd
st. 1922, importen 48,640,937 pd st. Den
ekonomiska utvecklingen har hämmats genom
brist på naturliga kommunikationer och
genom staternas inbördes isolering, vilken
medfört dessas organisation som egna
ekonomiska enheter, men ett kraftigt
järnvägs-byggande, även mellan olika stater, har
inletts. Viktig är den brasilianska centralbanan
från Rio de Janeiro till Säo Paulo och Bello
Horizonte. Säo Paulo står söderut över Rio
Grande do Sul i förbindelse med Montevideo
i Uruguay. Även järnvägen över Säo Paulo
till Bolivias gräns (Porto Esperanga) är
fullbordad. B:s stora hamnstäder äro på
östkusten Recife (Pernambuco), Bahia, Santos,
Porto Alegre, på nordkusten Belém, som
an-löpes av alla fartyg, vilka gå till eller från
Amasonfloden. Största stad näst Rio de
Janeiro är Säo Paulo (579,033 inv. 1920).
Huvudort vid Amasonfloden är Manäos i
Amazonas.
Myntenheten är 1 real (plur. reis), i
praktiken 1 milreis = 1,000 reis. 1 milreis i guld
motsvarar i eng. mynt 2 shillings 3 pence, i
papper 1 shilling 4 pence. Metersystemet för
mått och vikt infördes 1862 och är sedan
1874 ensamt lagligt. A. B-n.
Armén. Varje brasilian är, sedan lag om
allmän värnplikt blivit antagen 1908, tjäns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
