Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brasilien eller Brasiliens förenade stater - Politisk indelning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Brasilien (Historia)
1136
de Noronha, Trinidad och klippöarna
Martin Vaz.
Historia. B:s kust upptäcktes år 1500 kort
efter vartannat av spanjoren Pinzon (se d.
o.) och portugisen Cabral och togs av den
senare (vid 16° s. hr., Porto Seguro) i
besittning för portugisiska kronan. Tävlande
nationer skyndade till, men konung Johan III
av Portugal öppnade landet för portugisiska
erövrare och kolonister genom landets
fördelning utefter kusten i ärftliga län (kapitanat),
och 1531—48 grundade portugisiska stormän
kolonierna Säo Vicento, Santos (i nuv. Säo
Pa-ulo), Victoria (Espirito Santo), Porto Seguro,
Ilhéos (Bahia), Becife (Pernambuco) och andra
smärre anläggningar huvudsakligen på
mittkusten av nuv. B. Indianerna kuvades och
togos till slavarbete, odling av sockerröret
infördes, och boskap överflyttades från
Azorerna; namnet B. gavs efter det i B. växande
bresiljeträdet (brazil). 1549 anlades genom
portugisiska kronan Bahia, som blev säte
för generalguvernören (senare vicekonungen).
Fransmännen, som satt sig fast i Bio de
Janeirobukten, fördrevos därifrån 1568. Som
indianernas vänner och beskyddare verkade
(sedan 1549) jesuiterna, men deras
anläggningar (aldeas), dit de samlat indianerna
till fredligt arbete, oroades eller upprevos av
kolonisterna, och trots förbud (1570 och
senare) fortsattes slavjakt å och slavhållning av
indianer. 1574 började import av negrer från
Afrika, huvudsakligen till Bahia. 1580 kom
B. med Portugal under Spanien och utsattes
därefter för flera anfall av dess fiender
engelsmän, fransmän och holländare. Farligast
blevo holländarna. Holländsk-västindiska
kompaniet erövrade 1630 Becife, som genom
ståthållaren greve Johan Moritz av Nassau (se
d. o.; 1636—44) gjordes till medelpunkt för
ett kolonialvälde från Säo
Franciscomyn-ningen till Maranhäo, men 1654 var allt åter
förlorat. Portugal hade 1640 återfått sin
frihet under huset Braganza, och holländarna
upptogos i Europa av nya fiender
(engelsmännen), medan en häftig resning pågick i B. I
s. B. hade den koloniala expansionen
emellertid oavbrutet fortgått med utgångspunkt från
Säo Paulo, där vid sidan av de vita en djärv
och krigisk halvblodsras (mamelucos) uppstått,
som genomströvade det inre på jakt efter
guld och slavar. I s. trängde paulisterna (Säo
Paulos portugisisk-indianska befolkning) till
La Plata, i v. till Paraguays källor, och i n.
upptäcktes rika guldfyndigheter i nuv. Minas
Geraes. Guldsökare tillströmmade från
Portugal och från det övriga B., och en ny
provins uppstod. Från Säo Paulo grundades
senare (i början av 1700-talet) även Matto
Grosso, efter upptäckt av guld i Cuyabä. —
B:s fortsatta utveckling hämmades genom det
tvång, som Portugal pålade B:s handel, vilken
helt bands vid Portugal och där upprättade
monopol; odling av vin och olja samt
fabriksanläggningar tillätos ej, de särskilda
provin
serna eller kapitanaten höllos strängt
åtskilda. En djärv reformpolitik påbörjades av
Pombal (se d. o.), som upphävde
länsherrarnas privilegier och genomförde likhet inför
lagen men å andra sidan tillfogade indianerna
ett hårt slag genom jesuiternas utdrivande
från B. 1760. Kolonistyrelsen flyttades 1763
till Bio de Janeiro som huvudstad.
Nordamerikanska frihetskriget och franska
revolutionen framkallade försök till
revolutionär skilsmässa från Portugal, men
välvning-arna i Europa länkade för en tid B. in på
andra banor. Undan Napoleon flydde 1807
kungliga portugisiska huset (drottning Maria
I och regenten, sedermera konung Johan VI)
till B., följt av hov, ämbetsmän och förnäma.
B. befriades nu i ett slag från alla hittills
gällande inskränkningar i handel och näringar
och erhöll en fast centralregering, som även
upptog en brasiliansk utvidgningspolitik emot
de spanska kolonierna i s., vilka snart
förklarade sig som självständiga republiker (se
Sydamerika, politisk historia). B:s nya
ställning kom till uttryck i titeln
konungarike och i monarkiens samfällda titel
»konungariket Portugal, B. och Algarve». Men
oviljan mot Portugal fortlevde som misstro
mot den portugisiske konungen och regeringen
i Bio, och upprorsrörelser förekommo, som
dock stävjades av portugisiska trupper.
Be-volutionen i Portugal 1820 hemkallade konung
Johan, och hans son dom Pedro kvarlämnades
som regent i B. Då de portugisiska cortes
syntes vilja nedbringa B. till dess forna
koloniställning, trädde regenten i spetsen för den
häftiga motrörelse, som uppstod med
utgångspunkt från Säo Paulo. Han antog i maj 1822
titeln »B:s ständige försvarare» och
proklamerade kort därpå, 22 sept. s. å., B:s
oavhängighet, varefter han 10 okt. i Bio lät
utropa sig till konstitutionell kejsare av B.
(dom Pedro I). En konstituerande
församling sammanträdde men upplöstes, och
en författning utfärdades, med
undanskjutande av representationen och de liberala
rådgivarna, 1824. Portugal erkände 1825 B:s
oavhängighet, och vid Johan VI :s död 1826
avsade sig Pedro I Portugals krona till
förmån för sin dotter Maria da Gloria. Därmed
var skilsmässan från Portugal fullt
genomförd. Men kejsarens ställning förblev
alltjämt osäker och försämrades genom
provinsuppror och förlusten av den forna spanska
provinsen Banda oriental (Uruguay), som
erövrats 1817 men nu (1828) förlorades till
Argentina. Kamrarna intogo en fientlig
hållning, och upprättandet av en federativ
brasiliansk republik ifrågasattes. Å andra sidan
vände sig kejsarens intresse till Portugal, där
hans dotters tron var hotad, och sedan ett
kort försök att genom brytning med de
liberala bana väg för en personlig styrelse mött
starkt motstånd även av militären,
abdikerade Pedro till förmån för sin femårige son
Pedro II (reg. 1831—89) och lämnade B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
