Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brasilien eller Brasiliens förenade stater - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1137
Brasilien (Historia)
1138
Nu följde en regentskapsperiod, som bl. a.
medförde en författningsändring (1834) i
federativ riktning och styrelse av en
kongressvald förmyndare (Feijoö) men kännetecknades
av söndring och politisk vanmakt, och ett
långvarigt uppror pågick i Rio Grande do
Sul (där kämpade bl. a. även Giuseppe
Gari-baldi). Man påskyndade kejsarens
myndighetsförklaring (1840), och B. trädde under
hans långa regering in i en period av stark
och jämförelsevis jämn utveckling. Stora
ekonomiska framsteg gjordes, och invandring från
Europa av tyskar, italienare m. fl. till de
s. provinserna förvandlade dessa till
betydande jordbruksdistrikt. Utåt deltog B. i
kriget mot diktatorn Rosas (se d. o.) i
Argentina (1849—52) och i det blodiga kriget mot
Lopez i Paraguay (1864—70), som krävde
oerhörda offer av penningar och folk men slutade
med seger och trygghet. Kejsarens liberala
och försonliga tänkesätt inverkade lugnande
och modererande på de politiska striderna;
själv ägnade han sitt förnämsta intresse åt
ekonomiska och humanitära strävanden. Den
viktigaste inre frågan gällde negerslaveriet.
Slavhandeln från Afrika pågick ännu vid
århundradets mitt men stävjades genom de
strängaste åtgärder och laga förbud (1854).
Är 1871 gavs frihet åt alla därefter födda
barn av negerslavar, och en fond bildades för
successiv frilösning av slavarna. 1886
genomdrevs en lag, enligt vilken slaveriet skulle
vara avskaffat inom 17 år. Men otåligheten
hos slaveriets motståndare växte, och 13 maj
1888 fattade kamrarna på förslag av
regen-tinnan-tronarvingen, prinsessan Isabella, un-’
der kejsarens frånvaro i Europa beslut om
slaveriets omedelbara avskaffande utan
skadeersättning åt slavägarna. Beslutet fick
politisk betydelse genom den ekonomiska kris
och det missnöje, som uppstodo, när negrerna
lämnade plantagerna. Sedan en tid hade den
republikanska agitationen med stor häftighet
och under ledning av den positivistiske
ivra-ren Benjamin Constant, professor i matematik
vid krigsskolan, och den framstående juristen
Ruy Barboza (se d. o.) yrkat republikens
införande. Man fruktade på republikanskt håll en
reaktionsperiod efter kejsarens död under hans
bigotta dotter och hennes gemål, greven av
Eu. Missnöjda officerare anslöto sig till
rörelsen, och genom en militärkupp i Rio de
Janeiro (15 nov. 1889) bemäktigade sig de
sam-mansvurna kejsarens person. Pedro II fogade
sig utan motstånd i det skedda och inskeppade
sig till Europa (17 nov.). En provisorisk
regering under general Fonseca övertog makten.
Ett ringa fåtal missnöjda hade verkställt
statskuppen, men landet fogade sig, och 1891
utarbetade en konstituerande församling en
republikansk federativ författning för »B :s
förenade stater» efter mönster av Amerikas
förenta stater och med stor självständighet
för de särskilda staterna. B. förblev dock en
tid framåt under militärdiktatur, först under
förste presidenten, general Deodoro da
Fonseca, sedan under presidenten general
Floriano Peixoto (1891-94), och
förvaltningen föll i händerna på militära äventyrare
och egennyttiga politiker. En motresning
försöktes av general Mello från flottan i Rio
de Janeirobukten (sept. 1893) och därefter
tillika från de s. provinserna med stöd av en
pågående resning i Rio Grande do Sul, men
såväl flottan som de upproriska trupperna
tvungos efter 6 månaders inbördeskrig att
uppge striden. Civil styrelse och laga
ordning stadgade sig under den nye presidenten,
dr Prudente de Moraes Barros
(1894—98), men korruption i förvaltningen
och oerhörd finansiell oreda kvarstodo som
följder av revolutionen. Moraes’ efterträdare,
dr Campos Salles (1898—1902), träffade
redan före sitt ämbetstillträde under resa
till Europa avtal om uppskov i
räntebetalningarna i guld till de europeiska
fordringsägarna och lyckades som president lägga
grunden till sundare förhållanden. B. hade
ock under dessa år inträtt i ett skede av
lysande ekonomisk uppblomstring.
Kaffeproduktionen i Säo Paulo och angränsande stater
hade alltifrån 1885 varit i oavbruten stegring
till dominerande världsproduktion,
invandringen från Europa antog en utomordentlig
omfattning, och negerarbetet ersattes på
kaffe-plantagerna i Säo Paulo genom italienska
arbetare. I n. öppnades Amasonområdet för
världshandeln genom tillgodogörandet av
skogarnas kautschuk och befolkades utefter
floderna av tillströmmande emigranter från
Cearå. De s. staterna framträdde nu som
betydande jordbrukscentra. Utåt gav Campos
Salles åt B:s politik en fredlig riktning,
träffade skiljedomsuppgörelse med Frankrike
och England om Guayanagränserna samt
förberedde lösning av gränstvisterna med Bolivia
rörande de värdefulla skogsterritorierna kring
övre Purüs och Juruä (Acreområdet). Den
slutliga uppgörelsen träffades under Campos
Salles’ efterträdare, Francisco de P au 1 a
R o d r i g u e s Alves (1902—06), genom
ömsesidigt tillmötesgående. Under närmast
följande presidenter, Affonso Penna (1906
—09), Nilo Peganha (1909—10), H e
r-mes da Fonseca (1910—14), fortgick
utvecklingen till allt större stadga trots
finansiella svårigheter och allvarlig ekonomisk
kris (1913) genom nedgång i kaffe- och
kautschukpriser. Nya gränsregleringsavtal
träffades (med Colombia, Peru och Uruguay).
Under Fonseca förekom ett allvarligt
manskaps-myteri på flottan i Rio de Janeiro (nov. 1910),
åtföljt av stadens bombardemang men snart
undertryckt, vidare oroligheter i Bahia,
Pa-ranå, Parå (1912) och uppror av allvarligare
slag i staten Cearå (1914), vållat av ovan
nämnda svåra handels- och arbetskris, men
förbundsregeringen gjorde överallt sin
myndighet utan större svårighet gällande. Efter
världskrigets utbrott (aug. 1914) fullföljde B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
