Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brate, Fanny Ingeborg Matilda, f. Ekbom - Bratianu, Dimitrie - Bratianu, Ion (1821—91) - Bratianu, Ion (f. 1867) - Bratislava - Bratland, Jacob - Bratlie, Jens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143
Brate, F. I. M.—Bratlie
1144
Brate, Fanny Ingeborg Matilda,
f. Ekbom, målarinna (f. 186 1 26/2), gift 1887
med dr Erik B. Studerade vid
Konstakademien och vann kunglig medalj 1885 för en
friluftsmålning. Har gjort sig känd genom
porträtt och barngenrer. »Namnsdag» (1903)
köptes av Nationalmuseum. G—g N.
Bratia’nu, Dimitrie, rumänsk politiker
(1818—92). Deltog i 1848 års revolution i
Valakiet, gick i landsflykt men återkom och
blev minister (radikal), Rumäniens
representant i Konstantinopel och 1881 en kort tid
konseljpresident. Efter sin avgång i skarp
opposition mot brodern lon B., som han ej
ansåg tillräckligt liberal, deltog B. 1888 i
dennes störtande och blev efter hans död
na-tionalliberal partichef. H. B-n.*
Bratia’nu, lon, rumänsk statsman (1821—
91). Deltog liksom brodern Dimitrie B. i 1848
års revolution i Valakiet, vistades sedan i
Paris, där han 1854 satt i fängelse för
uppvigling och sedan på hospital. 1857 återvänd
till hemlandet, var han liberal ledare under
furst Kusas regering, medverkade till att
störta denne 1866 och välja prins Kari av
Hohenzollern till furste. B. var nu flera
gånger minister men var efter sin avgång
1868 inblandad i det antidynastiska
revolutionsförsöket 1870. Likväl blev han
konseljpresident 1876 och kvarstod ända till 1888
med undantag för ett par månader 1881, då
hans broder Dimitrie B. (se ovan) var
konseljpresident. Om landets utveckling under
denna tid (oavhängighetens förvärvande 1878,
proklamering som konungarike 1881,
anslutning till trippelalliansen 1883) se
Rumänien, historia. B :s egenmäktighet gjorde
honom impopulär, och kammaren beslöt 1889
att ställa B. och hans regering inför riksrätt.
Men då en statsprocess skulle ha lett även
till anklagelser mot konung Karl, som givit
B. sitt stöd, undveks en sådan genom
parlamentsbeslut 1890. B. författade flera politiska
skrifter på franska. Jfr N. lorga, »Geschichte
des rumänischeu Volkes» (1905). H. B-n.*
Bratia’nu, lon, rumänsk politiker (f. 1867),
den föregåendes son. Efter studier i Paris en
tid ingenjör, blev B.
1895 deputerad och
snart en av de ledande
inom det av fadern, lon
B. d. ä., organiserade
liberala partiet.
Inrikesminister i
kabinettet Sturdza 1907 och
ministerpresident 1909
—11 samt åter 1914,
skyndade B. att vid
världskrigets utbrott
trots alliansen med
centralmakterna
pro
klamera Rumäniens neutralitet. Under stark
rysk-fransk påtryckning genomdrev han
Rumäniens inträde 27 aug. 1916 på ententens sida
i världskriget. Efter Bukarests fall begärde
B. avsked men kvarstod på konungens
begäran och ledde från lasi regeringen till febr.
1918, då han avgick för att underlätta det
då oundvikliga fredsslutet med
centralmakterna. B. blev åter ministerpresident dec.
1918—sept. 1919 och var Rumäniens förste
delegerade på fredskonferensen i Paris 1919.
Ånyo ministerpresident jan. 1922, övertog han
vid kabinettets rekonstruktion okt. 1923 även
posten som inrikesminister. V. S—g.
Bratisläva, ty. Pressburg, ung. Pozsony,
stad i Tjeckoslovakien, vid Donau och foten
av Små Karpaterna; 93,329 inv. (1921), mest
tyskar och ungrare. Staden är vackert
belägen i bördig och naturskön omgivning. På
Schlossberg resa sig ruinerna av det gamla,
slottet, de ungerska konungarnas residens och
stark fästning, uppförd mot turkarna, förstörd
genom eldsvåda 1811. Vidare märkas
domkyrkan (invigd 1452, restaurerad 1845—67),
franciskankyrkan (från 1200-talet), rådhuset,
lantdagshuset och ärkebiskopspalatset, ett
numera tjeckiskt universitet (grundat 1914
såsom ungerskt), kat. prästseminarium,
rabbinskola m. m. över Donau går den stora
Frans-Josefsbron, även en järnvägsbro. B. är säte
för styrelsen över Slovakien. Livlig industri
(textil-, järn-, kemisk, tobaks- m. m.) samt
betydande (transito-) handel på Donau och de
korsande järnvägslinjerna. B. är
Tjeckoslovakiens enda Donauhamn. Staden anlades under
900-talet, förstördes 1042 av tyskarna men
återuppbyggdes snart, erövrades 1271 av
Otto-kar av Böhmen och blev, sedan turkarna 1541
intagit Buda, huvudstad i den med Österrike
förenade delen av Ungern. 1784 blev Budapest
ånyo residens, men riksdagen höll till 1848
sina sammanträden i B. Där slöts 26 dec. 1805
mellan Österrike och Frankrike freden i
Press-burg, vilken blev närmaste orsaken till Tyska
rikets upplösning.
Bratland, Jacob, norsk målare (1859—
1906). Studerade i München och Paris,
målade genretavlor (»Söndag», »Ung moder»)
och porträtt. Representerad i norska
natio-nalgalleriet. G-g N.
Bra’tlie [-li], Jens, norsk militär,
politiker (f. 1856). Blev officer 1877, tog jur.
kand.-examen 1885, blev 1889 expeditionschef
i försvarsdepartementet, 1898
generalkrigskommissarie och därjämte 1906
generaladvokat för arméns rättsväsen samt erhöll 1911
generals grad. B. var 1900—12 och 1916—18
konservativ stortingsledamot för Kristiania
(Oslo), president i odelstinget 1906—09 och
i stortinget 1910—11. Han ledde 1901—02
högerns motstånd mot krigsminister Georg
Stängs gränsbefästningsplaner och
anslags-krav till fältartilleriet, blev efter Stängs död
1907 ledare av stortingets militärpolitik och
hade som militärkommitténs ordf, mycket stort
inflytande på härordningen av 1909. Han blev
1909 det konservativa partiets ledare, störtade
febr. 1912 ministären Konow och var därpå
själv statsminister från 19 febr. 1912 till 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
