Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brask, Petrus - Brask (Brasck), Samuel Petri - Brasov - Bras roulé, Bras roulé à terre - Brass - Brassa - Brasseur, Albert Jules - Brassey, Thomas - Brassica - Brassilein, Brassilin - Brassó - Brastad - Brate, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Brask, S. P___Brate, E.
1142
tillskrivna bearbetningen (n:r 463) räknas dit.
B. utgav även religiösa diktsamlingar och
prosabetraktelser. — Litt.: E. Liedgren, »Vox
Angelica» (1917). A. G—w.
Brask (B r a s c k), Samuel Petri,
dramatisk författare (1613—68). B. var 1644—49
lektor i Linköping och från 1663 till sin död
kyrkoherde i Klara församling i Stockholm.
I Linköping lät han lärjungarna vid
gymnasiet uppföra skådespel och författade för detta
ändamål några sådana, bl. a. det kraftigt
realistiska »Filius prodigus . .. Een comoedia
om then förlorade sonen» (1645) och »Mars
Germanicus victus. Thet är Comoedia om thet
välendade tydske kriget» (1649).
Brasov [brajav], ty. Kronstadt, ung.
Bras-sö, stad i Transsylvanien, Rumänien, i en
trång dal på nordsluttningen av
Transsyl-vanska alperna, vid järnvägen Budapest—
Bukarest (över Predealpasset); 45,000 inv.
(1921), mer än 1ls rumäner, knappt 1la tyskar,
resten ungrare. Landskapets mest betydande
handels- och fabriksstad med trävaru-, kemisk
och textilindustri m. m. I stadens centrum
ligga bl. a. slottet, Schwarzenkirche (byggd
1383—1424), rådhuset (1420, ombyggt 1777).
B. är en tysk koloni från början av 1200-talet
(jfr Burzenland), förstördes flera gånger
av tatarerna och erövrades 1421 av turkarna.
1689 nedbrändes staden så gott som
fullständigt. Under världskriget besattes B. 29 aug.
1916 av rumänerna men återtogs redan 8 okt.
s. å. av general von Falkenhayn.
Bras roulé [bra role’]. Bras roulé å terre
{-a tä’r], fr., se Brottning.
Brass. 1. Tåg, medelst vilka rårnas
ställning ändras i vågrät riktning, »brassas». B.
kallas efter den rå den tillhör, t. ex.
storbram-brass, storebrass o. s. v. Under hårt väder
förstärkas b. med s. k. borgbrassar.
För att underlätta brassningen av större rår,
såsom storrån, finnas understundom k o
n-trabrassar, som ledas för över å de rår,
vilkas b. gå akter över.
2. Handelsbenämning på skalat ris.
Brassa, ändra rårnas ställning å fartyg
genom brassarnas halning (se Brass 1). —
Brassa fyrkant, vrida rårna, så att de
stå vinkelrätt mot fartygets längdriktning;
brassa bidevind, vrida rårna för
segling bidevind; brassa om, vid vändning
genom (undan) vind (eller vindväxling) vrida
rårna för vinden i det nya läget; brassa
back, vrida rårna, så att vinden verkar
mot seglens främre yta, och brassa fullt,
vrida rårna, så att vinden åter fyller seglen.
Brasseur [braso’r], Albert Jules,
fransk skådespelare (f. 1862). Debuterade på
Théåtre des Nouveautés 1880, var 1890—
1921 fäst vid Théatre des Variétés och har
därefter tillfälligtvis uppträtt på andra
scener i Paris. B. har också gästspelat i
London och Amerika. Spirituell, elegant och
full av komisk fantasi, är B. i komedien och
operetten en av Seinèstadens favoriter. G. K-g.
Brassey [brä’si], Thomas, earl B., engelsk
politiker, ekonomisk författare (1836—1918),
son till den för sina omfattande
järnvägsanläggningar i olika länder bekante
ingenjören Thomas B. (1805—70). B. var 1865
—86 liberal led. av underhuset, där han
ansågs som auktoritet i järnvägs- och
sjöfartsfrågor. Han upphöjdes 1886 till pär (baron B.)
och blev earl 1911. Aren 1895—1900 var
han guvernör i kolonien Victoria. B. utgav
på 1870-talet flera skrifter i arbetarfrågan
(»Work and wages», 1872, »Foreign work and
english wages», 1879, m. fl.), ägnade senare
sitt intresse åt flottan och utgav årsboken
The Naval Annual (fr. 1886) samt det stora
arbetet »The british navy, its strength and
resources» (5 bd, 1882—89). På sin lustjakt
»Sunbeam» företog B. vidsträckta sjöresor,
däribland en färd runt jorden 1876. Om dessa
färder utgav hans hustru, Annie B. (1840—
87), en rad mycket spridda reseskildringar, bl. a.
»A voyage in the Sunbeam» (1878; »En sjöfärd
omkring jorden», 1881) och »In the trades, the
tropics and the roaring forties» (1884; »En
sjöresa i tropikerna», 1885). (V. S-g.)
Bra’ssica, se Kål.
Brassileln, Brassilln, se B r e s i 1 j a.
Bra’ssö, ung. namn på Brasov (se d. o.).
Brastad, socken i mellersta Bohuslän,
mellan Gullmarsf jorden och Brofjorden;
Stånge-näs härad, Göteborgs och Bohus län; 51,21
kvkm, 3,387 inv. (1925). Till B. höra öarna
Stora Bornö (se Bornö; i Gullmarsfjorden)
och Ryksö (i Brofjorden). B. omfattar
Stånge-näsets mellersta del. 1,465 har åker, 1,922
har skogs- och hagmark. Egendom: Holma
(se d. o.). Annex till Bro, Göteborgs stift,
Vikornas södra kontrakt.
Brate, Erik, språkforskare (1857—1924).
Fil. dr i Uppsala 1884, docent i
forngerman-ska språk s. å., förestod professuren i svenska
1885—87, lektor i modersmålet och tyska vid
Södermalms högre allm. läroverk i Stockholm
1887. B. var en
skarpsinnig och idérik
vetenskapsman, som
författade ett stort antal
arbeten på olika
områden av den nordiska
filologien och särskilt
gjorde sig bemärkt
som en av Sveriges
förnämsta och flitigast
verksamma
runkänna-re. Bland hans
skrifter märkas
»Fornnordisk metrik» (2: a uppl.
1898), »Runverser» (1887—91, med S. Bugge),
»Äldre vestmannalagens ljudlära» (1887),
»Svensk språklära» (1898, förk. uppl. 1905),
»Ölands runinskrifter» (1900—06, med S.
Söderberg), »Östergötlands runinskrifter» (1911—
18), »Vanerna» (1914), »Södermanlands
runinskrifter» (1924, ofullb.) och den populära
översikten »Sverges runinskrifter» (1922). R-n B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
