Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bratteborg - Brattfors (socken) - Brattfors (sågverk) - Brattforsens kraftverk - Brattingsborg - Brattsystem - Braula, Braulidae - Braun, släkter - Braun, Alexander - Braun, Fedor - Braun, Gustav - Braun, Heinrich - Braun, Karl Anton Philipp - Braun, Karl Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1147
Brattfors—Braun, K. F.
114S
(1924). Godset bildades 1647 av bergmästaren
Peder Gudmundson i Jönköping, adlad
Strömberg. 1743 kom B. till ätten von Seth, inom
vilken det 1773 blev fideikommiss.
Brattfors, socken i s. ö. Värmland, s. v. om
Filipstad; Färnebo härad, Värmlands län;
219,09 kvkm, 1,189 inv. (1925). Är glest
befolkad och består till större delen av oländiga
skogsmarker och mosstrakter. Sjöar: Alstern
och Lungen. Egendom: Brattfors bruk. 1,204
har åker, 15,576 har skogs- och hagmark.
Pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Brattfors, sågverk för plank och bräder,
masugn och elektricitetsverk samt
snickeri-och smidesverkstäder i ovannämnda socken.
Äges av Uddeholms a.-b.
Brattforsens kraftverk, se Örebro
elektriska aktiebolag.
Brattingsborg, i danska folkvisor namn på
en mytisk borg, som än förlädes till Samsö,
än till Viborgstrakten, än till Skåne (i
närheten av Bäckaskog). Om detta skånska B.
berättar en sägen, att det till straff för där
begångna brott sjönk till sjöbottnen. På B.
förvarade penningar kastades enligt sägnen
upp på stranden vid Ivö, där ärkebiskop
Anders Sunesson förvandlade dem till stenar, för
att de ej skulle missbrukas. — B r a tt i n g
s-borgspenningen (Nummulus
brätten-bur gensis) var under 1700-talet i anslutning till
denna sägen vedertaget namn på underskalet
till det inom n. ö. Skånes kritformation
förekommande fossilet Crania cranioleris el.
Cra-nia nummulus, som då företrädesvis var
bekant från Ivö samt genom sin runda plattade
form och de starkt framträdande
muskelintrycken erinrade om ett mynt (eller om en
dödskalle). Fossilet beskrevs först av Bromell
1729 och Stobæus 1732, senare av A. J.
Ret-zius 1781.
Brattsystem, se Bratt (Ivan),
Sprit-dryckslagstiftning och
Stock-holmssystemet; jfr även
Alkoholstatistik.
BråuTa, Braulldae, se Bin, sp. 306.
Bråun, namn på flera svenska släkter,
några inkomna från Tyskland. Släkten von
Braun, härstammande från Österrike och
sedan 1400-talet bosatt i Pommern, fick 1690
svenskt adelskap men har ej introducerats.
Av svenskt ursprung (från Fagerhult i
Småland) är en släkt Braun, som utgrenat sig i
de adliga ätterna Brauner, B r au n e
r-h j e 1 m och Braunersköld. Till denna
hörde läkaren Lars Braun (1719 adlad
Braunersköld, se d. o.), hans broder
Nikolaus B. (1658—1729), biskop i Kalmar stift
1711, som 1719 fick adelskap för sin familj
(Braunerhjelm), samt landshövdingen Johan
B. (1715 adlad Brauner, se d. o.).
Bråun, Alexander, tysk botanist (1805
—77), prof, vid flera högskolor, slutligen (från
1851) i Berlin. Hans främsta verk är
»Ver-jüngung in der Natur» (1850), som innehåller
värdefulla iakttagelser över lägre växter,
främst encelliga alger, ävensom spekulationer
över bladutvecklingen i stil med Goethes
metamorfoslära, till vilken han odelat anslöt
sig; efter dennas
mönster sökte han överallt
»andliga krafter» som
orsak till utvecklingen
i naturen. B., som
författat flera värdefulla
specialavhandlingar,
har övat stort
inflytande på växtmorfologiens
utveckling; han var
lärare till Haeckel, som
han starkt påverkat
i naturfilosofisk
riktning. Led. av sv.
Vet.-akad. 1852. E-k N-d.
Bråun, F e d o r, rysk språkvetenskapsman
(f. 1862), prof, vid univ. i Petersburg 1900—
20, nu lärare i germansk fornkunskap vid
Leipzigs univ., framstående kännare av de
germanska folkens språk och fornhistoria,
även svensk. Skr.: »Die letzten Schicksale der
Krimgoten» (1890), »Yngvarr enn viöforli?»
(i Fornvännen 1910), »Die Urbevölkerung
Europas und die Herkunft der Germanen»
(i B. och N. Marrs »Japhetitische Studien»,
I, 1922) m. m.
Bråun, Gustav, tysk geograf (f. 1881).
Blev 1907 docent i geografi i Greifswald, 1913
professor i Basel och 1918 i Greifswald. B.
har främst ägnat sig åt geomorfologien, där
han varit lärjunge till W. M. Davis (se d. o.).
Tills, m. denne utgav han »Grundzüge der
Physiographie» (2 bd, 1911; 2:a uppl. 1915—
17). Av B:s övriga arbeten må nämnas
»Deutschland» (2 bd, 1916) samt talrika
smärre skrifter, publicerade i geogr.
tidskrifter eller genom Nordisches Institut vid univ.
i Greifswald, på vars tillkomst han nedlagt
stort intresse. Han är ledare av Institut für
Finnlandskunde i Greifswald. O. Sjn.
Bråun, Heinrich, tysk socialdemokrat
(f. 1854). Född i Budapest, blev han 1881 fil.
dr i Halle, utgav 1888—1904 Archiv für
so-ziale Gesetzgebung und Statistik (fortsatt av
W. Sombart), som vann stort anseende, och
1911—18 en ny vetenskaplig tidskrift,
Anna-len für soziale Politik und Gesetzgebung.
Gift 1896 med L i 1 y B. (se nedan).
Bråun, Karl Anton Philip p,
svensktysk tonsättare (1788—1807). Kom vid 27 års
ålder till Sverige, där han omedelbart
anställdes vid hovkapellet som oboist. Hans
symfonier, uvertyrer och konsertverk för oboe
uppfördes mycket ofta å tidens konserter.
Även anlitades han av Kungl. teatern för
musik till teaterstycken. Bl. a. skrev han
musiken till Oehlenschlägers »Axel och
Valborg» (1829). B. tillhörde Wienskolan och hade
särskilt tillägnat sig Mozarts skrivsätt. T.N.
Bråun, Karl Ferdinand, tysk fysiker
(1850—1918), e. o. professor i fysik i Marburg
1877, i Strassburg 1880, ordinarie professor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
