Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Braun, Karl Ferdinand - Braun, Lily, född von Kretschmann - Braun, Otto (politiker) - Braun, Otto (hjälte) - Braun, Wilhelm August Detlof von - Braunau - Braune, Wilhelm - Brauner, Johan - Braunersköld, Lars - Braunit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1149
Braun, L___Braunit
1150
fysik vid tekniska högskolan i Karlsruhe
1883, vid univ. i Tübingen 1885 och vid univ.
i Strassburg 1895. B. har utfört en mångfald
undersökningar inom värme- och
elektricitets-läran samt har dels
själv och dels genom
sina lärjungar i hög
grad bidragit till
radioteknikens rationella utveckling; bl. a.
var han (1898) den
förste, som införde
metoden med en till
antennen induktivt
kopplad avstämd
sändarekrets (se
Radioteknik). För denna
senare verksamhet
er
höll B. år 1909 tills, m. Marconi
nobelpriset. A. L—m.
Bråun, L i 1 y, tysk författarinna (1865—
1916), född von Kretschmann, ättling
av konung Jérøme Bonaparte, gift 1896 med
Heinrich B. (se ovan). Hon utgav sin
mormoders minnen, »Aus Goethes
Freundeskrei-sen» (1892), den romantiserade
Goetheskild-ringen »Im Schatten der Titanen» (1908), de
självbiografiska och tidshistoriska »Memoiren
einer Sozialistin» (2 dir, 1909—11) samt
romaner och skrifter om den tyska
kvinnorörelsen, vars mest framträdande gestalter hon
tillhörde.
Bråun, Otto, preuss. socialdemokratisk
politiker (f. 1872). Partisekreterare i Berlin
och 1914 led. av preussiska Abgeordnetenhaus,
övertog han efter revolutionen i det första
republikanska preussiska kabinettet chefskapet
för ministeriet för jordbruk, domäner och
skogar nov. 1918—april 1921 och var efter
Kappkuppen i mars 1920 tillika preussisk
statsminister till april 1921, då hans ministär fick
giva plats för kabinettet Stegerwald. Som
jordbruksminister beskylldes han av högern
för störande av arbetsfriden på landet genom
sina bemödanden att få de oorganiserade
lantarbetarna sammanslutna till fackföreningar.
Nov. 1921 bildade han efter Stegerwalds
till-bakaträdande en ny koalitionsministär, som
höll sig kvar till febr. 1925. Vid
presidentvalet efter Ebert 29 mars s. å. var han
socialdemokraternas kandidat. B. valdes 3 april
1925 ånyo till preussisk statsminister.
Bråun, Otto, tysk hjälte (1897—1918), son
till Heinrich och Lily B. Gick ut i
världskriget som frivillig och stupade i Frankrike.
Ett urval av den rikt begåvade, brådmogne
ynglingens efterlämnade brev, dagböcker och
dikter, »Aus nachgelassenen Schriften eines
Frühvollendeten» (1920; 50 :e uppl. 1921), har
blivit utomordentligt älskat och gjort B. till
en idealgestalt.
Bråun, Wilhelm August Detlof
von, författare (1813—60). B. bestämdes
tidigt för militäryrket, ehuru han ej passade
för det, vart löjtnant vid Västgöta-Dals rege-
mente 1839 men tog 1846 avsked. 1834
började han trycka dikter i Aftonbladet, och 1837
utgav han en samling »Dikter» (3 :e uppl.
1844), som skaffade honom stor popularitet
såsom uppsluppen
skämtare och grovkornigt
ekivok ungkarlspoet.
Sedan följde »Dikter
II» (1838; 2.-a uppl.
1844), »Nyare dikter»
(1840;. 2:a uppl. 1844),
»Dikter IV» (1841;
2:a uppl. 1848) samt
med olika namn tio
poetiska kalendrar (1843
—60), som även
inne-höllo berättelser.
Därjämte utgav han
»Be
rättelser och utkast» (1847), »Berättelser,
reseminnen» m. m. (1850). B:s formellt ofta
ovårdade, än burschikosa, än sentimentala,
»rabulistiskt» oppositionella diktning förråder
ställvis realistisk iakttagelse av värde,
satirisk skärpa och naturlig munterhet. — B. förde
under de senare åren ett något oroligt liv
utan att längre tid vara bofast
någonstä-des. B:s »Samlade skrifter» utkommo 1867
—70, med inledning av Sturzen-Becker (4:e
uppl. 1888—90), hans »Samlade berättelser»
1900. (R-n B.)
Bråu’nau, tjeck. Broumov, stad i n. ö.
Böh-men, på gränsen mot Schlesien; 6,824 inv.
(1921), mest tyskar. Stängandet av
protestanternas kyrka i B. (dec. 1617) var en av
de närmast bidragande orsakerna till
trettioåriga krigets utbrott 1618.
Bråu’ne, Wilhelm, tysk språkforskare (f.
1850), prof, i Heidelberg sedan 1888.
Grundade 1873 den bekanta tidskr. Beiträge zur
Geschichte der deutschen Sprache och har
varit dess utgivare 1873—91 (tills, m. H.
Paul) och sedan 1906. Han har dessutom
utgivit mönstergilla läroböcker och andra
publikationer på germanistikens område, bl. a.
»Go-thische Grammatik» (1880; 5:e uppl. 1900).
Bråu’ner, Johan, ämbetsman, latinsk
skald (1668—1743). Blev 1714 kansliråd,
adlades 1715 (hette förut Braun, se d. o., sp.
1147), blev 1719 interimsstatssekreterare i
krigsexpeditionen, 1727 landshövding i Växjö
och i Uppsala 1729. B. var led. i
kommissionen över Görtz, blev 1731 friherre men
mottog aldrig diplomet. Hans latinska
skaldestycken vittna om stor versifikatorisk förmåga.
Bråu’nersköld, Lars, läkare (1657—1730).
Promoverades 1689 till med. dr i Utrecht, blev
1690 läkare vid flottan, 1692 lektor i Kalmar,
medicine prof. 1693 i Åbo, 1698 i Dorpat (1699
i Pernau), återvände till Sverige 1710, blev
1719 amiralitetsläkare i Karlskrona och
adlades s. å. (hette förut Braun; se d. o., sp.
1147). B. ansågs som en av sin tids främsta
läkare i Sverige.
Braunit, manganmineral, huvudsakligen
bestående av manganoxid, MnaOs, men också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
