Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Braunit - Braunsberg - Braunschweig (fristat) - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1151
Braunsberg—Braunschweig
1152
innehållande kiselsyra. Förekommer bl. a. i
ej ringa mängd i Långbans gruva i Värmland,
där mineralet tillgodogöres såsom
manganmalm. G. A-ff.
Bråu’nsberg, stad i östpreussen, nära
Passarges utlopp i Frisches Haff; 13,076 inv.
(1919). Har en akademi med katolsk
teologisk och filosofisk fakultet; den grundades
1568 under namnet Lyceum Hosianum av
biskop Hosius för att utbilda unga män till
nordens återerövring åt katolicismen. Gustav II
Adolf avbröt för en tid dess verksamhet 1626
och skickade dess bibliotek (1,353 arbeten) till
Uppsala. Den indrogs i början av 1800-talet,
öppnades åter 1818 och övertogs 1913 av
preussiska staten. — B. var 1626—35 svensk
besittning, tillhörde därefter Polen och kom
vid dess första delning 1772 till Preussen.
Bråu’nschweig [-Jväik], fristat i mellersta
Nordtyskland; 3,672 kvkm, 480,599 inv. (1919).
Omfattar tre från varandra skilda huvuddelar
intill och på Harz jämte ett antal smärre
landstycken
(enklaver) invid dessa
och omslutes av
preuss. prov.
Hannover, Sachsen och
Westfalen; gränsar
även till Anhalt
och Waldeck
(Pyr-mont). Ett mindre
område s. ö. om
Bremen (amtet
The-dinghausen) tillhör
likaledes B.
Huvudstad är
Braunschweig vid Oker.
Norra huvuddelen
kring Oker och
Aller går ut på
nordtyska låglandet
men hör i
huvud
sak till det småbergiga och vågkulliga
Harz-förlandet (Elm 323 m). V. delen mellan Weser
och Harz genomflytes av Leine och är
likaledes ett småbergslandskap (ö.
Weserberg-landet: Ith, Hils, Solling). Harzlandet
genomflytes av Bode (till Saale) och tillhör i
huvudsak Unterharz men går i ö. upp inemot
Broeken (Wurmberg 968 m). Befolkningen är av
nedersachsisk stam, religionen evangelisk
lutersk. De n. och v. delarna ha delvis mycket
bördig jordmån (löss), och Harzförlandet hör
till de nordtyska vitbetsockerdistrikten. Kring
huvudstaden breda sig vidsträckta slätter med
odling av trädgårdsväxter, sparris m. m.
Hu-vudsädesslagen äro vete och råg.
Boskapsskötsel idkas på Harz. Mineraltillgångarna
utgöras av brunkol (Helmstedt), järnmalm (Harz),
bergsalt, kalisalter (Thiede) m. m. Industrien
är järntillverkning (Blankenburg),
maskinfabriker, stensliperier (Solling), socker-,
tobaks-fabriker m. m. Största städerna äro B.,
Wol-fenbüttel, Helmstedt. B. är enl. författningen
av 22 jan. 1922 en republik inom Tyska riket.
F r i s t a t e n
Brann-schweigs vapen.
I rött fält två stolpvis ställda
gyllene leoparder.
Kartskiss över Braunschweig.
Lantdagen består av 60 deputerade, valda på
3 år genom allmän rösträtt och med
proportionellt valsätt. Valrätts- och valbarhetsålder
är 20 år. Regeringen (statsministeriet) består
av 4 medl., valda av lantdagen. A. B-n.
Historia. De braunschweigska länderna
voro urspr. en del av hertigdömet Sachsen
och tillhörde som allodialgods den w elfiska
ätten (se W e 1 f). De utgjorde kärnlandet
i Henrik Lejonets (se d. o.) välde, och
hans sonson Otto Barnet (d. 1252)
upphöjdes 1235 till hertig av B. och Lüneburg.
De braunschweigska länderna delades 1267
mellan äldre huset Lüneburg
(hertigdömet Lüneburg samt städerna Hannover och
Celle) och äldre husetBraunschweig
(hertigdömet B., Kalenberg, Göttingen m. m.).
Ur det senare framgingo bl. a., från 1569,
yngre huset B. - Lüneburg (härifrån
härstamma hertigarna av Lüneburg,
kurfurstarna och konungarna av Hannover samt
huset Hannover i England) och, från 1635,
yngre huset B. - Wolfenbüttel, vars
bilinje B.-Bevern besteg tronen 1735
med hertig Karl I (d. 1780), som från 1753
residerade i staden Braunschweig. Sedan
sonen, den bekante fältherren Karl II av B.
(reg. 1780—1806; se Karl), dött, införlivades
B. av Napoleon 1807 med konungariket
Westfalen men återupprättades efter slaget vid
Leipzig 1813 av Karls son Fredrik
Vilhelm, stupad 1815. Dennes son Karl III
framkallade genom godtycklig styrelse och
kränkning av den 1820 återupprättade
stän-derförfattningen allmän förbittring och
fördrevs 1830, då brodern Vilhelm (reg. 1830
—84) blev hertig. Nu stiftades grundlagen av
1832, viktiga reformer genomfördes, stora
anslag beviljades till järnvägsbyggnader, och
1844 inträdde B. i tyska tullföreningen. 1848
infördes pressfrihet, jury i brottmål m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
