Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Braunschweig (fristat) - Historia - Braunschweig (stad) - Braunschweigmumma - Braut-Anund, Bröt-Anund - Brava - Bravad - Bravais, Auguste - Bravais-De Geerska lagen - Bravera - Bravo (bifallsrop) - Bravo (bandit) - Bravo-Murillo, don Juan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153 Braunschweig-
Under kriget 1866 anslöt sig B. till Preussen,
inträdde därefter i Nordtyska förbundet och
1871 i Tyska riket. Vid Vilhelms död skulle
B. genom arv tillfallit det 1866 från Hannover
fördrivna huset B.-Lüneburg, men dettas
huvudman, Ernst August, hertig av
Cum-berland, hindrades att intaga tronen i B.
genom förbundsrådets förklaring 2 juli 1885, att
hans anspråk, till följd av hans ställning till
Preussen, strede mot riksförfattningens
grundprinciper. B:s lantdag hade 30 juni s. å. gjort
samma uttalande och bekräftade det 20
okt. Genom en redan 16 febr. 1879 stiftad
regentskapslag hade detta förhållande
förutsetts, och enligt denna lag valde lantdagen
21 okt. 1885 prins Albrekt av
Preussen (1837—1906) till regent. Dock erkändes,
att arvsrätten egentligen tillkom huset
B.-Lüneburg, vadan regentens ställning formellt
blott var provisorisk. Han slöt 1886 en
militärkonvention med Preussen; 1899 antogs en
rösträttsreform. Efter Albrekts död 1906
valdes 1907 till regent hertig Johan Albrekt
av Mecklenburg. Emellertid åstadkoms
en försoning mellan Preussen och hertigen av
Cumberland, då dennes son Ernst August
24 maj 1913 äktade kejsar Vilhelm II :s
dotter Viktoria Luise; sedan hertigen av
Cumberland s. å. avsagt sig dels alla anspråk på
Hannover och dels anspråken på B. till
förmån för sonen, tillträdde denne med
förbundsrådets samtycke 1 nov. 1913 regeringen i B.
Vid tyska revolutionen i nov. 1918 nödgades
han abdikera.
Omstörtningen fick i B. särskilt radikal
färg. Oavhängiga socialister och spartakister
bildade en regering under ledning av
skräddaren Merges. En provisorisk republikansk
författning antogs 27 febr. 1919. Efter
fortsatta oroligheter under 1919, generalstrejk
jan. 1920 samt försök från arbetar- och
soldatrådens sida att grunda en nordvästtysk
republik besattes B. med rikstrupper 17 april
1920, och en moderatare regering insattes, i
vilken majoritetssocialister ingingo. Efter
svåra slitningar valdes jan. 1921 en lantdag,
och 22 jan. 1922 utfärdades nu gällande
författning (se ovan). (B. H-d.)
Bråu’nschweig [-Jväik], huvudstad i
fristaten B., vid Oker; 139,539 inv. (1919). Är en
gammal hanse- och furstestad i förträffligt
handelsläge vid den väst—östliga huvudvägen
n. om mellantyska bergen (Harz och
Harzför-landet) och numera tillika betydande
industristad. Stadens historiska minnen knyta sig
främst till Henrik Lejonet, som ägde en
härskarborg i stadens mitt (Dankwarderode),
ännu bevarad som grundmur för en modern
praktsalsbyggnad; han byggde domen
därin-vid (grundad 1172—73) och reste på
Burg-platz en pelare med ett bronslejon till tecken
på sin makt. Men stadskommunen hade sitt
eget centrum v. därom i nuv. Altstadtmarkt
med Altstadtrathaus och uppförde där
Marti-nikirche (slutet av 1100-talet, senare ombyggd
-Bravo-Murillo 1154
till treskeppig hallkyrka). Andra kyrkor från
denna stadens uppgångstid äro
Katarinakyr-kan, Andreaskyrkan och nuv. Ägidienhalle
(äldst benediktinkyrka). Sitt försvar hade
staden i vall och grav, den senare bildad av
Okers dubbelarmar; vallarna äro nu
promenader och parkanläggningar. Nyare
byggnader äro slott, teater, museum (värdefull
nederländsk tavelsamling), rådhus. Från senaste
medeltiden och renässansen finnas många
vackra privata byggnader i stadens äldre
delar. B. har teknisk högskola och är en av de
stora boktryckeri- och bokhandelsstäderna.
Betydande livsmedelsindustri
(braunschweig-mumma, pepparkakor, korv, konserver),
dessutom maskintillverkning, pianofabriker m. m.
Handel med trädgårdsprodukter (sparris). —
B. omtalas i urkunderna alltifrån 1031, fick
stadsrättigheter genom Henrik Lejonet (1139
—95), ingick på 1200-talet i hansan och blev
huvudort i ett av dess fyra distrikt
(Quartier-stadt) samt förvärvade sig efter hand nästan
oberoende ställning. 1528 övergick B. till
reformationen (Bugenhagen). 1671 måste det
åter fullständigt underkasta sig den hertigliga
makten. 1753 blev B. efter Wolfenbüttel
residensstad. Ären 1806—13 hörde det till
konungariket Westfalen.
Bråu’nschweigmumma, ett mörkbrunt, tjockt
och beskt öl, som 1492 uppfanns av Christian
Mumme i Braunschweig.
Braut-Anund, Bröt-Anund, se Anund.
Brava, den sydvästligaste av
Kap-Verde-öarna (se d. o.); 61 kvkm, omkr. 10,000 inv.
Bergig men bördig. Största staden Povoagäo
(omkr. 2,500 inv.).
Bravad, skryt, skrytsam handling.
Bravais [bravä’], A u g u s t e, fransk
fysiker (1811—63), prof, i astronomi vid univ. i
Lyon, sedan prof, i fysik vid École
polytech-nique. Deltog i de meteorologiska och fysiska
arbetena under den stora franska
expeditionen med »La Recherche» 1838—40 till
Färöarna, n. Skandinavien och Spetsbergen samt
övervintrade därunder vid Altenfjord, gjorde
där norrskensiakttagelser, uppmätte traktens
forna strandlinjer och påvisade, att dessa
numera blivit snett upplyftade, så att de luta
inifrån land utemot havet. Dessa iakttagelser
blevo först genom De Geers arbeten om
Skandinaviens nivåförändringar mer beaktade.
Såsom kristallograf bidrog B. bland annat i
väsentlig grad till utvecklingen av
kristall-strukturläran. K. A. G.*
Bravais-De Geerska lagen [bravä’-dejä’r-],
se De G e e r, G.
Bravera, stoltsera, skryta.
Bravo, it., bifallsrop: bra! utmärkt!
Su-perlativ: Bravi’ssimo.
Bra’vo, plur. bravi, it., bandit, lejd
lönnmördare.
Bravo-Murillo [-moriTjå], don Juan,
spansk politiker (1803—73). Blev 1837
konservativ deputerad, var 1847—50 minister och
1851—52 konseljpresident i en reaktionär mi-
III. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
