Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Breda, Carl Fredrik von - Breda, John Fredrik von - Breda, Lucas von, d. ä. - Breda, Lucas von, d. y. - Bredael, Pierre van - Bredahl, Christian Hviid - Bredal, Johan Olaf - Bredared (Breared, socken i Halland) - Bredared (Breared, socken i Västergötland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1161
Breda, J. F. von—Bredared
1162
O. F. von Breda: Självporträtt. 1 Stockholms
högskolas samling.
B. måste betraktas som en av Sveriges
bästa porträttmålare. Av sina samtida var
han synnerligen högt uppskattad, icke endast
på grund av sin konst utan också för sitt
älskvärda och nobla sinnelag. Hans hem var
en samlingspunkt för konstnärer och
konstvänner. Vid Konstakademien var han en
nitisk och skicklig lärare; han omfattade sina
elever med intresse och välvilja och utövade
ett starkt inflytande på den yngre
konstnärsgenerationen. Flera arbeten av B. finnas i
Nationalmuseum, Göteborgs museum och
Norrköpings museum. — Monografier av F. Sander
(i Svenska akad:s handl., 1896) och E.
Hult-mark (1915). H. W—n.
Breda, John Fredrik von,
porträttmålare (1788—1835), son till C. F. von B.
Studerade under faderns ledning vid
Konstakademien. Missnöjd med det akademiska
undervisningsväsendet, bildade han jämte
Sandberg och Fogelberg en privat
övningsskola och 1814 i samband därmed och med
Hammarsköld och Ling som föreläsare i
konsthistoria och nordisk mytologi »Sällskapet för
konststudium» samt anordnade 1815 en egen
utställning samtidigt med akademiens. B. hade
en icke obetydlig begåvning men kom efter
faderns död på dekadans. Han är märklig som
organisatör av den första opponentrörelsen i
den svenska konsthistorien. (H. W-n.)
Breda, L u c a s von, d. ä., porträttmålare
(1676—1752), far till följ. B. tillhörde en
gammal nederländsk släkt, som med hans
fader, köpmannen Pieter von B., från
Hamburg inflyttat till Sverige. Han studerade
under Martin Mytens och 1704—12 i
Frank
rike, bl. a. någon tid under ledning av
Lar-gillière; hans intryck från denna utbildning
voro emellertid ganska ytliga. Hans porträtt
äro tecknade med en något anspråksfull kraft
och livlighet; färgen är stark men torr.
Genom gifte kom han (1718) i besittning av
ett sidenväveri och ett färgeri, vilkas
skötsel efter hand tog hans tid så starkt i
anspråk, att han nästan fullständigt upphörde
att måla. H. W-n.
Breda, Lucas von, d. y., dispaschör vid
sjöassuranskompaniet, konstsamlare (1726—
99), son till föreg., far till C. F. von B. Ägde
en förträfflig samling av mestadels holländska
målningar och var en framstående
konstkännare. Offentliggjorde i Stockholmsposten 1791
artikelserien »Om målningar», den äldsta
översikt vi äga av enskilda svenska
tavel-samlingar.
Bredael [-däl], Pierre van, flamländsk
landskaps- och figurmålare (1629—1719),
verksam i Antwerpen. Gjorde i ungdomen en
studieresa till Spanien och. Italien och
behandlade även senare gärna sydländska
motiv. Av hans målningar finnas två i
Nationalmuseum. H. W-n.
Bredahl, Christian Hviid, dansk
författare (1784—1860). Blev student 1801 men
kunde ej förmå sig att driva ordnade studier
för präst- eller ämbetsmannabanan. B., som
var en sluten, grubblande natur och genom
fattigdom och missräkningar stelnade i
bitterhet och människoförakt, ägnade sig i
stället åt jordbruk och författarskap. Hans
»Dramatiske scener» (6 dir, 1819—33) och övriga
verk, till stor del outgivna, gissla
människornas uselhet och fel; de äro formlösa, ojämna
men ställvis burna av storslagen lidelse. Se
O. Thyregod, »C. B.» (1918).
Bredal, Johan Olaf, norsk jurist o.
politiker (f. 1862), höjesteretsadvokat 1891,
sedan 1894 praktiserande advokat i Oslo. Blev
1906 ordf, i kommittén för utarbetande av
förslag till lag om förvärvande av vattenfall,
bergverk, skog och elektrisk kraft, vilket
förslag blev inledningen till en i Norge mycket
omdebatterad koncessionslagstiftning. Som
justitieminister okt. 1907—mars 1908 i
Lövlands ministär, där han representerade den
frisinnade partigruppen, framlade han
kommitténs lagförslag. Under världskriget
uppträdde B. i pressen med stor skärpa mot
tyska folkrättsbrott mot norska
handelsfartyg. V. S-g.
Bredared (B r e a r e d), socken i ö. Halland
intill smålandsgränsen, n. ö. om Halmstad;
Tönnersjö härad, Hallands län; 160,6 kvkm,
1,558 inv. (1925). Socknen är till stor del
ljungbevuxen och mager. Vid Fröböke ett
märkligt gravfält. 1,158 har åker, 7,464 har
skogs- och hagmark. Pastorat i Göteborgs
stift, Laholms kontrakt.
Bredared (B r e a r e d), socken i mellersta
Västergötland, n. v. om Borås; Vedens härad,
Älvsborgs län; 76,63 kvkm, 1,121 inv. (1925).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
