Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bredius, Abraham - Bredman, Johan - Brednäsiga apor - Bredsdorff, Jacob Hornemann - Bredsida - Bredsjö - Bredsjö—Degerfors järnväg - Bredskär - Bredsådd - Bredsäter - Bredsätra - Bredvik (Brevik, vid Vättern) - Bredvik (utanför Umeå) - Bredåkra - Bredåkra—Tingsryds järnväg - Breenbergh, Bartolomeus - Brefeld, Oscar - Bregaglia, Val - Bregalnica - Bregentved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165
Bredman—Bregentved
1166
den och genom stilkritiska studier bidragit att
bestämma deras verk. Han har dessutom bildat
en egen, synnerligen
värdefull samling av
målningar från den
holländska konstens
storhetstid. Han har
utgivit ett stort antal
konsthistoriska
arbeten, bl. a. värdefulla
kritiska kataloger över
konstmuseerna i Haag
och Amsterdam, samt
(sedan 1883) den
företrädesvis åt holländsk
konstvetenskap ägna-
de tidskriften Oud-Holland. H. W-n.
Bredman, Johan, astronom (1770—1859).
Blev 1801 docent och 1808 adjunkt i
matematik samt var 1811—41 professor i
astronomi vid Uppsala univ. B. ansågs för en god
föreläsare och utgav en lärobok, »Theoretiska
astronomiens grunder för begynnare». Led.
av Vet.-akad. 1815. B-d.
Brednäsiga apor, Platyrrhini, Nya världens
apor, den lägre utvecklade huvudavdelningen
av aporna, som utmärkes av bred skiljevägg
mellan näsborrarna och ej utstående näsa. I
var käkhalva sitta tre oäkta kindtänder. Till
b., som äro utbredda över Syd- och
Centralamerika, höra k 1 o a p o r (Callitrichidae),
nattapor (Aotes el. Nyctipithecusj,
svansapor (Pithecia), vrålapor (Alouatta el.
Mycetes), kapucinapor (Cebus) och
klängapor (Ateles); se dessa svenska ord.
Jfr Apor. T. O.
Bredsdorff, Jacob Hornemann, dansk
språkforskare (1790—1841), lektor i Sorö. Var
som språkhistoriker långt före sin tid, och
hans avhandling »Om aarsagerne til
sproge-nes forandringer» (1821; omtryckt 1886)
framhåller rätt moderna synpunkter.
Bredsida, fartygssidan mellan bog och
lå-ring. »Giva en bredsida» eller »bredsideeld»
betecknar avskjutandet av de kanoner, som
kunna riktas åt en och samma sida.
Bredsjö, bruk, se S t j ä r n f o r s.
Bredsjö-Degerfors järnväg, se
Nora-Karl-skoga järnväg.
Bredskär, skär s. ö. om Obbolaö vid Ume
älvs mynning med fyrar och kummel för
in-seglingen till Umeåfjärden; lotsstation.
Bredsådd, se Skogssådd och Sådd.
Bredsäter, socken i n. v. Västergötland, n. ö.
om Kinnekulle, intill Vänern; Kinne härad,
Skaraborgs län; 17,65 kvkm, 378 inv. (1925).
Skogsmarker särskilt i v. Egendom:
Svane-berg. 959 har åker, 839 har skogs, och
hag-mark. Ingår i Björsäters, Lugnås och B:s
pastorat i Skara stift, Kinna kontrakt.
Bredsätra, socken på Ölands ö. kust, ö. om
Borgholm; Runstens härad, Kalmar län; 27,9
kvkm, 510 inv. (1925). Hade 988 inv. 1870.
Ruiner efter Långöre kapell, ett vackert
medeltida stenkors och åtskilliga andra
fornläm
ningar. På Kapelludden öns östra fyr. Kal
och enformig trakt. 1,151 har åker, 1,113 har
skogs- och hagmark. Annex till Gärdslösa
pastorat i Växjö stift, Ölands medelkontrakt.
Bredvik (B r e v i k), socken i n. ö.
Västergötland, vid Vättern, n. om Hjo; Kåkinds
härad, Skaraborgs län; 52,91 kvkm, 1,101 inv.
(1925). V. delen en skogklädd höjdås.
Egendom: Hinsegården. 1,510 har åker, 2,766 har
skogs- och hagmark. Annex till Grevbäck,
Skara stift, Kåkinds kontrakt.
Bredvik, lastageplats på östsidan av Obbolaö
utanför Umeå; utförsel av timmer och pitprops.
Bredåkra, rullstensplatå i Ronneby socken,
6 km n. om staden Ronneby, förr
övnings-plats för Karlskrona grenadjärregemente.
Biedåkra-Tingsryds järnväg (spårvidd 1,067
m), 40,3 km lång, öppnad 15 sept. 1896,
förbinder Bredåkra station å Blekinge kustbanor
med Tingsryd i Kronobergs län. F. P.
Breenbeigh [brè’n-], Bartolomeus,
holländsk målare (1599 el. 1600—senast 1659),
studerade flera år i Rom, där han umgicks
med P. Brill och rönte påverkan av A.
Els-heimer, verkade sedan i Antwerpen. Målade
italienska landskap med ruiner, ofta försedda
med figurstaffage med bibliska eller
mytologiska motiv; även porträtt. Nationalmuseum
äger två av hans målningar. H. W-n.
Bréfeld [-fält], Oscar, tysk botanist (1839
—1925), prof, i Münster 1884 och i Breslau
1898. B. ägnade hela sin vetenskapliga
verksamhet åt utforskandet av svamparna och
framlade de vunna
resultaten
huvudsakligen i det 15 bd
omfattande verket
»Un-tersuchungen aus dem
Gesamtgebiete der
My-kologie» (1872—1912).
Genom införande av
kulturmetoden blev B.
banbrytare för modern
mykologi, och hans
undersökningar, som
beröra de flesta
svampgrupperna, ha fört
spörsmålet om svamparnas naturliga system
avsevärt framåt. Icke blott vetenskapligt utan
även praktiskt betydelsefulla äro B:s
undersökningar över sotsvamparna. Th. Lfs.
Bregaglia [-gaTja], Val, ty. Bergellertal,
dal i schweiz. kant. Graubünden och ital. prov.
Sondrio från Malojapasset (1,817 m ö. h.) till
Chiavenna (317 m); 25 km lång.
Genomströmmas av Maira (Mera). 1,825 inv. (1910), mest
italiensktalande protestanter.
Bregalnica [-ni’tsa], biflod från v. till
Var-dar i s. Serbien. B. har gett namn åt de
häftiga strider, som under Andra Balkankriget
utkämpades mellan serber och bulgarer juli 1913
och slutade med bulgarernas återtåg; jfr B a
1-kankrigen 1912 och 19 1 3, sp. 787.
Bregentved, herrgård på s. Själland, 18 km
n. ö. om Næstved, skänktes 1746 av Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
