Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bregentved - Bregenz - Bréguet, Abraham Louis - Brehm, Alfred Edmund - Brehmer, Hermann - Brehon laws - Breidablik - Breidifjord - Breisach - Breisgau - Breitenfeld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Bregenz—Breitenfeld
1168
V till A. G. Moltke och bildade från 1750
huvudgården i det nu till fri egendom
övergångna grevskapet B. Huvudbyggnaden i
rokoko (1880-talet) är omgiven av en
utomordentligt vacker park.
Bregenz [brè’gänts], huvudstad i österrik.
Vorarlberg, vid Bodensjöns ö. ända; 12,102
inv. (1920). I B. ett romerskt kastell,
Brigan-tium el. Brigantia, som fanns redan år 14
f. Kr., och ett på romerska fornlämningar
rikt museum. N. om staden Bregenzer
Klause, ett förr starkt befäst bergspass.
— B. erövrades 25 dec. 1646 av svenskarna
under Karl Gustav Wrangel.
Bréguet [bregä’], Abraham Louis,
schweizisk urmakare (1747—1823), upprättade
i Paris en berömd verkstad för kronometrar
och fysikaliska instrument. — Hans sonson
Louis B. (1808—83) fortsatte farfaderns
verksamhet och gjorde sig känd som
framstående tillverkare av astronomiska och
nautiska kronometrar. G. H—r
Brehm, Alfred Edmund, tysk
ornitolog och populärvetenskaplig författare (1829
—84), son till pastor Christian L u
d-wig B. (1787—1864), som var vida känd
genom sina populära skrifter om fåglarnas
levnadssätt. Efter en resa till n.ö. Afrika 1847—52,
varunder han gjorde betydelsefulla
iakttagelser över däggdjurens och fåglarnas liv,
ägnade sig B. 1853—56 åt naturvetenskapliga
studier i Jena och Wien samt förvärvade fil.
doktorsgrad. I hemlandet verkade B. under
olika skeden som lärare och chef för zool.
trädgården i Hamburg och akvariet i Berlin.
Däremellan företog han zool. studieresor, som
utom till olika länder i Europa (1860 reste
han i Norge och Lappland) förde honom till
Egypten och Abessinien 1862 samt till Sibirien
1876. B. har haft synnerligen stor betydelse
genom att rikta uppmärksamheten på vikten
av studiet av djurens levnadsvanor. Själv har
han genom sina populära skrifter väckt intresse
för och kärlek till naturen i de bredaste
folklager. Det mest kända av B:s många arbeten är
hans stora verk »Tierleben» (6 bd 1863—69;
»Djurens lif», 1874-—76); en svensk
bearbetning av den senaste tyska upplagan är sedan
1920 under utgivning. Rend.
Brehmer, H e r m a n n, tysk läkare (1826—
89). Blev banbrytare för
sanatoriebeband-lingen genom att vid Görbersdorf i Schlesien
grunda det första sanatoriet för lungsiktiga.
Han uppvisade ock vetenskapligt
sanatorie-metodens värde. I. H.
Brehon laws [bri’hon lä’z], eng.,
»brehoner-nas lagar», engelskt namn på samlingar av
irländska lagar och rättssedvänjor från tiden
före den engelska erövringen. Namnet
kommer av eng. brehon, kelt. breitheam; så
kallades de gamla irländska domarna eller de
lagkunniga, vilkas ställning i viss mån påminner
om druidernas. Irländsk tradition anses
åtskilligt överskatta dessa uppteckningars
ålder; om en av dessa samlingar vet man
emellertid, att den fanns på 1000-talet. De
innehålla intressanta bidrag till kännedomen om
Irlands äldsta förhållanden och äro även av
värde för den jämförande rättshistorien. Litt.:
H. d’Arbois de Jubainville, »Études sur le
droit celtique» (2 bd, 1895).
Breidablik, »den vida skinande», guden
Bal-ders boning. Efter B. har bl. a. utsiktstornet på
Skansen i Stockholm, Bredablick,uppkallats.
Breidifjord (isl. Breidifjördur), en stor och
bred bukt på Islands v. kust norrut; 74 km
bred och 124 km lång. Är i sin inre del
uppfylld av holmar och skär, där massor av ejdrar
häcka. B fördelar sig i två fjordar:
Hvamms-fjöröur mot s. och Gilsfjördur mot n.
Breisach [brai’za^]. 1. A 11 - B., stad i s. v.
Baden vid Rhen; 3,163 inv. (1919). Ligger
191 m ö. h. på en basaltklippa, mitt emot den
på v. Rhenstranden belägna, befästa staden
Neu-B. — B. var under romartiden befäst
(Hons brisiacus), under medeltiden fri riks
stad, belägrades under trettioåriga kriget av
svenskarna och intogs av hertig Bernhard av
Weimar 1638, tillhörde Frankrike 1648—97
och kom 1805 till Baden, varefter
fästningsverken slopades. — 2. Neu-B., stad i
El-sass, se N e u f - B r i s a c h.
Breisgau [bråi’sgau], fruktbart
Schwarz-waldslandskap i s. v. Baden vid stora
Rhen-kröken. Huvudstad Freiburg. Vin- och
fruktodling. B. tillhörde från 1097 hertigarna av
Zähringen, var från 1368 österrikiskt och kom
1810 till Baden.
Breitenfeld [bråTtonfält], by och herresäte
i preuss. prov. Sachsen, 7 km n. om Leipzig,
ryktbar genom två lysande segrar, som
svenska vapen vunnit i dess närhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
