Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bremen (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1173
Bremen
1174
Rolandsstatyn på torget i
Bremen.
flaggan är 8 gånger horisontalt strimmig i
rött och vitt.
Själva staden B. på Wesers båda stränder,
75 km från Nordsjön, hade 269,806 inv. år
1919. På högra flodstranden ligger äldsta
stadsdelen, Altstadt, begränsad av den gamla
vallgraven, där vallarna omvandlats till en rad
ståtliga parker i engelsk stil. Längs
Weser-stranden fortsätta dessa anläggningar uppför
floden i den breda Osterdeich Promenade. De
nyare stadsdelarna, ö. och n. om Altstadt,
arbetarförstaden v. därom och Neustadt på
motsatta Weserstranden med södra förstaden
äro alla bebyggda med trädgårdsomgivna
enfamiljshus, oftast i en
våning. I B:s
utkanter ligga
koloniträdgårdar. Stadens
största park är den omkr.
150 har stora
Bürger-park i n. ö. riktning
från Altstadt. över
Weser gå, förutom en
järnvägsbro,
Kaiser-brüeke, nybyggd 1913,
och Grosse Brücke. B.
har i Altstadt många
ståtliga gamla
byggnader; vid torget
(Märkt) och de
närbelägna Domshof och
Domsheide,
stadsrörel-sens brännpunkt,
domen från 1044
(restaurerad 1888), gamla
rådhuset i
renässansstil från 1410 med
den berömda
rådhuskällaren och där
framför Rolandsstatyn,
köpmännens gillehus
(Schütting), börsen och
centralposthuset. På
Domsheide står en av
Fogelberg modellerad
staty av Gustav II
Adolf (urspr. avsedd
för Göteborg; fartyget
med statyn förliste vid Helgoland, och så hög
bärgarlön begärdes, att Göteborg i stället
beställde en ny avgjutning, varpå den första
statyn köptes av några borgare i B. och
skänktes till staden). Andra märkliga
byggnader äro Liebfrauenkirche, Ansgarikirche
med ett 112 m högt torn och Gewerbehaus
(klädeshandlarnas gillehus, byggt 1619—21
i renässansstil; nu handelskamrarnas hus)
och bland modernare byggnader
Norddeut-scher Lloyds hus (1904), nyå rådhuset (1913)
och nya Schauspielhaus (1913). Operor
uppföras i Stadttheater, byggd 1843 vid
vallgraven. B. äger ett stadsbibliotek, grundat 1660,
som inrymmer 175,000 bd. Utom fyra
lokaltidningar utges i B. European Press och
We-serzeitung. 1896 öppnades Museum für Natur-,
Völker- und Handelskunde med synnerligen
rikhaltig etnografisk avdelning, förbunden
med mycket stora samlingar av produkter och
handelsvaror från olika kolonier och länder;
mest fullständiga äro samlingarna av
farkoster, från de exotiska folkens till bremiska
handelsflottans och tyska krigsflottans
modeller. B. äger även ett konstslöjdsmuseum och
ett hembygdsmuseum, Focke Museum, grundat
1900, vidare kemiskt stadslaboratorium,
nau-tisk-meteorologiskt institut (Die norddeutsche
Seewarte). Navigationsskolan i B. grundades
1798. — Inom B:s storindustri märkas främst
skeppsvarven: Actiengesellschaft Weser (omkr.
10,000 arb.), Bremer Vulkan (i Vegesack),
Atlas-Werke, Tecklenborg m. fl.; vidare
textilindustrien: Norddeutsche Wollkämmerei
und Kammgarnspinnerei (största
textilföretaget på kontinenten), Bremer Wollkämmerei
(i Blumenthal; omkr. 35,000 arb.),
Jutespin-nerei und Weberei Bremen, Hanseatische
Jute-spinnerei und Weberei (i Delmenhorst; 11,000
arb.) m. fl.; Norddeutsche Hütte A.-G. (i
Bre-men-Oslebshausen) för bearbetning av
metaller; kvarnar (ris- och sädes-) och oljeslagerier,
chokladfabriker, tobaks- och cigarrettfabriker
(cigarrtillverkningen alltjämt i otaliga små
fabriker), silversmedjor, bryggerier (för
exportöl), automobilfabriker (Hansa-Lloyd-Werke
sysselsätta mer än 5,000 arb.), motorfabriker
(Lloyd-Dynamowerke), järn vägs vagnsfabriken
Norddeutsche Waggonfabrik A.-G. (2,000 arb.)
samt möbel- och andra snickerifabriker
(Bremer Holzindustrie A.-G.). Till B:s industrier
bör också räknas Bremer Linoleumwerke i
Delmenhorst, kontinentens största
linoleumfa-brik. Stora mått uppvisar även B:s sillfiske:
1921 lämnade fisket 119,840 tunnor, 146,020
tunnor 1920, bedrivet med 130 fartyg. Det
egentliga storsjöfisket är förlagt till
Bremer-haven. — B. är Tysklands näst största
ocean-hamn. Hamnområdet täcker en vattenyta av
omkr. 119,4 har (med A.-G. Wesers varv),
varav frihamnsområde omkr. 33,8 har. I
fri-hamnsområdet lossa i synnerhet bomulls-, ull-,
tobaks- och risfartyg. Hamnarna lämna
tillträde till djupgående fartyg. Vattendjupet i
hamn I är 7,9 m vid högt vattenstånd, 5,6 m
vid lågt. Inom detta område ligger A.-G.
Wesers varv (80 har). Frihamnen II har ett djup av
10,5 m vid högvatten, 8,5 m vid lågvatten och
tages huvudsakligen i anspråk för
bomulls-och kalitransporter. N. stranden av Holz- und
Fabrikenhafen kantas av olje- och
sädeskvar-nar och bomullsmagasin. Industrie- und
Han-delshafen är dockhamn. Inom området ligga
Norddeutsche Hüttes anläggningar.
Omkostnaderna för hamnanläggningarna intill 1920
ha belöpt sig till omkr. 93,5 mill. guldmark.
Från världssamfärdselns synpunkt bilda B.
och uthamnen Bremerhaven (se d. o.) ett helt.
B. är handelns säte, men i Bremerhaven lossa
de största fartygen. Där ägde B. 1917 fem
hamnar om tills, omkr. 63 hars vattenyta,
med en kajmur av omkr. 7,45 km. B. står i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
