Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bremen (stad) - Historia - Bremen (ärkestift)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1175
Bremen
1176
inlandsförbindelse sjöledes genom Weser—
Fulda (minsta djup 0,75 m) med Hannover—
Münden—Kassel och genom Weser—Aller
(minsta djup 1,05 m) med Celle. Det är
Tysklands främsta järnvägshamn. Till B:s
uppland räknas största delarna av Väst- och
Sydtyskland. Den bremiska handelsflottan
omfattade före världskriget 713 fartyg om
1,416,848 reg.-ton brutto (27 % av hela tyska
handelsflottan), 1922 omkr. 450,000 reg.-ton
brutto. Dess största rederier äro Norddeutscher
Lloyd, Hansa, Roland, Argo. B. är i första
hand en importhamn och har vinnlagt sig om
vissa specialartiklar, ss. bomull och tobak
(från Nordamerika). 1919—20 infördes 450,000
balar bomull, 1920—21 1,500,000 balar.
Genom B:s bomullsbörs har denna artikel fått
en särställning och blivit importens största
artikel. Importen omfattar dessutom ull,
spannmål, trä, kaffe, vin, malm m. m.,
exporten kali, exportöl och fabriksvaror. Under
april—sept. 1921 anlöptes B. av 952 fartyg
om 726,701 reg.-ton netto och Bremerhaven av
535 fartyg om 609,752 reg.-ton netto. B:s en
gång blomstrande petroleumhandel har gått
tillbaka efter tankfartygens införande. Före
1904 var B. den största utomasiatiska
risimporthamnen men har efter världskriget med
det trefaldiga överflyglats av Hamburg. Före
världskriget var B. världens främsta
utvand-rarhamn. 1912 lämnade 169,951 emigranter
B:s hamn. — B. är en av världens mest
anlitade lufttrafiksknutpunkter med daglig
förbindelse åt alla håll. Flygfältet är beläget
s. om Neustadt. E. L-r.
Historia. B. nämnes först 782 (äldre
namnform: Bremun, lat. Bremd) och blev 787
bi-skopsstift (se nedan). Efter ett första
kejsar-privilegium 1186 och fastare organisation av
stadens råd 1246 fick B., ehuru ännu
beroende av ärkebiskopen, småningom en
självständigare ställning och frigjorde sig under
slutet av 1400-talet så gott som helt från
detta beroende. B. inträdde tidigt i
hanse-förbundet men var uteslutet ur detta 1285—
1358 och 1427—1433. Reformationen
genomfördes snabbt, och 1618 blev reformerta läran
statsreligion. Sverige, som i westfaliska
freden 1648 fått stiftet B., erkände ej ett åt
staden 1646 av kejsaren givet frihetsbrev utan
gjorde anspråk på viss överhöghet (bl. a.
hyllning och rätt att inlägga besättning i staden).
När B. likväl uppträdde som självständig
riksmedlem 1654 på tyska riksdagen, uppstod
en tvist (»första bremiska kriget»), bilagd
först genom recessen i Stade 28 nov. s. å. B.
förband sig till hyllning av svenska kronan,
men frågan om riksomedelbarheten uppsköts.
1665 förklarade Karl XI :s förmyndarregering
nytt krig (»andra bremiska kriget»), ej minst
för att hålla trupper i trakten och i
subsidiepolitikens intresse göra Sverige eftersökt som
allierad. Kriget förlöpte utan egentliga
strider och slöt genom traktaten i Habenhausen
15 nov. 1666. Utgången var föga hedrande
för Sverige. B. behöll sin suveränitet, och de
eftergifter, som gjordes, blevo praktiskt
betydelselösa. Sedan Sverige 1719 avträtt
hertigdömet B. till Hannover, erkändes 1731
stadens riksomedelbarhet. 1803 blev B.
formligen en fri riksstad, införlivades 1810 av
Napoleon med Frankrike (som huvudort i depart.
Wesermynningarna) men förklarades på
Wien-kongressen 1815 åter för fri riksstad och blev
samtidigt medlem av Tyska förbundet. 1867
ingick B. i Nordtyska förbundet och tillhör
sedan 1871 Tyska riket.
B. anslöt sig tidigt till tyska revolutionen
1918; resning utbröt där redan 6 nov.,
allmän rösträtt infördes, och från 14 nov. var
makten i händerna på ett arbetar- och
soldat-råd efter ryskt mönster. De i B. särskilt
talrika kommunisterna utropade 10 jan. 1919 en
»socialistisk republik B.», styrd av
folkkommissarier, men sedan riksregeringens trupper
4 febr, besatt staden, övertog en
högersoci-alistisk regering styrelsen, följd efter val i
mars s. å. av en koalitionsregering av
borgerliga och högersocialister. Nuvarande
författning antogs 18 maj 1920 (se ovan sp. 1172).
Se bilder på vidstående plansch och karta vid
sp. 1172. — Litt.: K. G. Lundqvist, »Sveriges
krig med staden B.» (1893); Buchenau, »Die
freie Stadt B.» (3:e uppl., 5 bd, 1900); Flügel,
»Die deutschen Welthäfen Hamburg und B.»
(1914); H. Burgdorff, »Die freie Hansestadt
B.» (12 :e uppl. 1920); J. Achelis och J. Focke,
»Bremer Chronik von 870—1871» (1920);
»Die freie Hansestadt B.» (1922; utg. av
Weser-Gilde Bremen). (B. H-d.)
Bremen, ärkestift, sedan hertigdöme.
Omgavs av Nordsjön, Elbe, Lüneburg, Verden,
braunschweigska amtet Thedinghausen och
fria riksstaden B.; 5,176 kvkm. Detta
område utgör numera en del av preuss. prov.
Hannover. — Stiftet B. upprättades 788 av
Karl den store, fick 846 Ansgarius (se d. o.)
till biskop, sedan hans ärkebiskopssäte
Hamburg förstörts av danskarna, och förenades
849 med det återupprättade Hamburgs
ärkestift. Enär ärkebiskopen fortfor att residera
i B., blevo de förenade stiften
Ilamburg-Bre-men med tiden kallade B:s ärkestift.
Ärkebiskoparna av B., bland vilka Adalbert (se
d. o.; d. 1072) var den berömdaste, innehade
primatet över de nordiska länderna till 1104,
då Lunds ärkestift upprättades.
Reformationen infördes i stiftet fullständigt efter 1566,
men det fortfor att administreras av
styresmän med titeln ärkebiskop, utsedda av det
protestantiska domkapitlet bland
protestantiska lekmän, vanligen furstesöner. Svenska
trupper höllo stiftet besatt 1632—35. Den
siste ärkebiskopen, danske konungen Kristian
IV :s son Fredrik, vald 1634, förjagades av
svenskarna, som 1645 åter togo stiftet i
besittning. I westfaliska freden 1648
sekulariserades det och tillföll med titeln hertigdöme
svenska kronan. En för B., amtet
Thedinghausen, hertigdömet Verden och amtet Wils-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
