Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brest-Litovsk - Bretagne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Bretagne
1198
för linjerna Moskva—Warschau och
Königs-berg—Odessa. — B. hade såsom rysk fästning
börjat utbyggas redan på 1830-talet, och sedan
staden blivit en viktig järnvägsknut,
förstärktes fästningsverken efter hand. De bestodo
före världskrigets utbrott av dels
kärnfäst-ningen, ett på en ö byggt centralverk, dels
tre äldre fästen nära kärnfästningen, dels
ett ganska stort antal framskjutna fort,
fördelade på fronterna mot n., v. och s. v. (vid
Koroszezyn och Kobylany) samt mot s. ö. (vid
Dubinniki). Krigsbesättningen borde enligt
plan uppgå till 40—50,000 man. Emellertid
ingick det icke i ryska krigsledningens avsikt
att, då ryska armén sommaren 1915 måst
draga sig tillbaka från Weichsellinjen,
försvara B. längre än som var erforderligt för
att underlätta truppernas återtåg i östlig
riktning. I B. torde därför ha
kvarläm-nats blott omkr. 20,000 man. Mot fästningen
framryckte från s. och s. v.
generalfältmarskalk von Mackensen med 11 :e armén och
den s. k. Bugarmén (v. Linsingen). 18 aug.
1915 stod Mackensen framför B.; fästningen
omslöts från n. v. och s. v., senare ock från
s. ö. Strider pågingo 19—24 aug., flera fort
intogos, och natten till 26 aug. inträngde
an-fallstrupperna i kärnfästningen. Utrymningen
av fästningen hade då redan tagit sin början;
dessförinnan hade broar sprängts och en mängd
förstörelsearbeten utförts; även själva staden
blev till större delen förstörd genom brand
(se Polsk-ryska fronten). M. B-dt.
I B. slöts 5 dec. 1917 mellan Ryssland och
centralmakterna preliminär vapenvila och 15
dec. s. å. formligt vapenstillestånd på en
månad med automatisk förlängning och 7 dagars
uppsägningstid. Dit anlände som
fredsför-handlare bl. a. tyske utrikesministern v.
Kühlmann, österrikisk-ungerske
utrikesministern Czernin samt ryssarna Joffe och
Ka-menev. Förhandlingarna började 22 dec. men
avbrötos 26 dec. till 4 jan. 1918 för att ge
de allierade tillfälle att ansluta sig till
förhandlingarna på grundval av de av ryssarna
föreslagna och av centralmakterna 25 dec.
delvis godkända grundsatserna för en allmän
fred (inga annexioner- eller krigsskadestånd,
nationell självbestämmanderätt, nationella
minoritetsgarantier, återgivande av erövrade
kolonier m. m.). På nyåret 1918 återupptogos
förhandlingarna i B., dit ryske
folkkommissarien Trotzkij anlände 7 jan. och där Turkiet
nu representerades av storvesiren Talaat
pascha och Bulgarien av konseljpresidenten
Radoslavov. De allierade ignorerade
inviterna till allmän fredskonferens, och Trotzkij
förklarade sig då, 10 jan., beredd att förhandla
om separatfred. Vidlyftiga debatter om den
nationella självbestämmanderätten vidtogo
nu, av ryssarna iscensatta i tydligt
propagandasyfte. Sedan ett ryskt krav på omedelbar
tysk utrymning av Litauen och
Östersjöprovinserna med skärpa avvisats av tyska
gene-ralstabsombudet general Hoffmann, följde 14
jan. ny ajournering, varefter
centralmakts-ombuden började förhandla med
icke-bolsje-vikiska ombud för republiken Ukraina och
med dem avslöto en fredstraktat 9 febr, (se
vidare Ukraina). Trotzkij bestred de
ukrainska ombudens kompetens att företräda
Ukraina, där i strid mot centralradan en
sov-jetstyrelse under tiden upprättats. Han
förklarade även (10 febr.), att Ryssland avstod
från fredstraktat, ansåg krigstillståndet
upphört och ämnade demobilisera.
Centralmakterna avböjde denna enkla form för krigets
avslutande, behandlade Trotzkijs förklaring
som uppsägelse av stilleståndet och
återupp-togo efter 7 dagar fientligheterna (18 febr.).
Inför centralmaktstruppernas frammarsch i
Lettland, Estland och Ukraina nödgades ryska
regeringen sluta fred till varje pris. Den
beslöt 24 febr, underkasta sig centralmakternas
fredsvillkor, nya förhandlingar i B. vidtogo,
och fredsfördraget undertecknades 3 mars 1918
av bl. a. Kühlmann, Czernin, turkiske
utrikesministern Hakki pascha, bulgariske ministern
Tontjev och ryssen Tjitjerin. Ryssland
ut-fäste sig nu att utrymma de redan i jan.
såsom oberoende erkända Estland, Livland och
Finland samt Ukraina, vidare att demobilisera
armé och flotta, avstå från propaganda på
centralmakternas område, avstå sina territoriella
rättigheter öster om en gränslinje, som bl. a.
berövade det stora delar av Vitryssland. De
avträdda ländernas framtid skulle ordnas av
centralmakterna i samförstånd med dessa
länders befolkning. Ryssland erkände
central-maktsfreden med Ukraina och lovade självt
sluta fred med denna nu återupprättade
folkrepublik. Till Turkiet fick Ryssland
återlämna de 1878 erövrade områdena Kars,
Arda-han och Batum. — Fredsfördraget i B.
förklarades genom stilleståndsfördraget mellan
Tyskland och de allierade 11 nov. 1918 och
fredstraktaten i Versailles 28 juni 1919 helt och
hållet annullerat. Det finnes utgivet av K. Strupp
i »Die Friedensverträge», I (1918). V. S-g.
Bretagne [brota’nj], den stora halvö, som
bildar Frankrikes nordvästligaste del mellan
Engelska kanalen och Atlantiska oceanen, i
huvudsak motsvarande förra prov. B., nu
uppdelad på de fem depart. Ille-et-Vilaine,
Loire-Inférieure, Cötes-du-Nord, Morbihan och
Fi-nistère, tills. 35,312 kvkm med 3,074,682 inv.
(1921). B. utgör huvuddelen av det
västfran-ska massivet (se Frankrike) med
berggrund av granit, kristallinska skiffrar och
paleozoiska bergarter och är ett avjämnat
platåland med ringa höjd över havet, i ö.
svagt vågigt, i v. brutet genom
bergsträckningar, som i Montagne d’Ar,rée nå 391 m
ö. h. Kusten är djupt inskuren med skär och
småöar; i s. ligger en yttre linje av större
öar, ss. Belle Ile. Längst ut når Ile
d’Oues-sant. Loires mynning hör till B. Huvudflod
är Vilaine i ö. övriga floder äro små;
vat-tendelaren på den egentliga halvön är
bergsträckningen i n. Klimatet förändras åt v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
