Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Briand, Aristide - Briansk - Brianslaget - Brianza - Briar-wood - Bric-à-brac - Bricka, Mutterbricka, Underlagsbricka - Bricka, Carl Frederik - Bricole - Bridge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Briansk—Bridge
1218
tessen. B., som misstroddes av Clemenceau,
stod därpå under krigets sista skede och
under fredsförhandlingarna vid sidan av
händelserna. Han bildade jan. 1921 sin sjunde
ministär (rekonstruktionerna inräknade), nu med
huvuduppgift att komma till enighet med
England om Versaillestraktatens
genomförande. B. återknöt nu de sedan 1906 avbrutna
diplomatiska förbindelserna med Vatikanen,
och han var nov. 1921 Frankrikes förste
delegerade på rustningsminskningskonferensen i
Washington. När han därefter jan. 1922 på
konferensen i Cannes biträdde Lloyd Georges
förslag om en stor konferens i Genua rörande
Europas ekonomiska återuppbyggande och
ryska’ frågans ordnande, växte oppositionen i
kamrarna, och då B. ej efter en plötslig
hemresa från Cannes lyckades dämpa misstron,
avgick han 12 jan. och lämnade rum för
Poin-caré. Efter vänstersegern vid
parlamentsvalen 1924 tog han bakom kulisserna
verksam andel i Millerands undanträngande från
presidentposten. Han var sept. 1924 fransk
delegerad vid Nationernas förbunds
församlings möte i Genève, deltog där i
utarbetandet av det s. k. Genèveprotokollet (se d. o.)
och har senare representerat Frankrike även
i Nationernas förbunds råd. I april 1925 blev
han utrikesminister i ministären Painlevé. —
B :s styrka som politiker har alltid varit hans
smidighet, själsnärvaro och bestickande
vältalighet som parlamentarisk debattör; hans
motståndare förebrå honom en långt driven, en
smula principlös opportunism. V. S-g.
Briansk, se B r j a n s k.
Brianslaget [bräPen-], se Clontarf.
Bria’nza, landskap i n. Italien, mellan och
e. om Comosjöns bägge sydarmar. Kallas för
sin bördighet »Lombardiets trädgård».
Briar-wood [bräi’e-cood], se E r i c a.
Bric-å-brac [brikabra’k], fr., diverse,
skräpsaker; gamla konstindustriella föremål.
Bricka, Mutterbrieka,
Underlags-bricka, en rund eller fyrkantig platta av
metall med ett hål i mitten, avsedd att vid
föremåls ’hopsättning medelst skruvbult och
mutter påträdas den gängade delen av bulten
och därefter vid mutterns tilldragning bilda
ett stöd mellan muttern och materialet kring
hålet för bulten. För att vinna god
anläggningsyta mot detta material skall b:s
diameter el. sida vara minst lika stor som mutterns
bredd, mätt över hörn. Brukas även som stöd
under bult- och nagelhuvuden. G. H-r.
Bricka, Carl Frederik, dansk
historiker, arkivman (1845—1903). Tog 1870
magisterkonferens i historia, anställdes 1871
som assistent vid kungl. biblioteket, övergick
1885 till gehejmearkivet, blev vid
riksarkivets upprättande 1889 arkivarie där och
efterträdde 1897 A. D. Jörgensen som
riksarkivarie. B. var 1877 en av stiftarna av Selskabet
for udgivelse af kilder til dansk historie och
utgav för detta, tills, m. J. A. Fridericia,
»Christian IV :s egenhændige breve» (7 bd,
1878—91). Som sekreterare i Dansk
historisk förening utgav B. 1878—97 Dansk
historisk Tidsskrift. För riksarkivet utgav han
flera urkundspublikationer, bl. a. franska
sändebudet Dangays rapporter 1567-73 (1901).
Mest känd blev B. som planläggare och
utgivare av Dansk biografisk lexikon, som
började utkomma 1887 och i det närmaste var
fullbordat vid hans död (då återstående 2*^
bd utgåvos av J. Steenstrup och L. Laursen).
Hans fasta ledning och omfattande
personhistoriska kunskaper ha åt detta stora
arbete förvärvat högt anseende för enhetligt
utförande och noggranna uppgifter. Biogr. (av
J. Steenstrup) i Dansk biogr. lexikon, bd 19.
Bricole [-kåT], fr., se Par Bricole. — I
biljardspel förstås med b. (b r i k o 11) påspelad
bolls träffande med spelbollen på omväg, i det
att spelbollen först »tar vall» (jfr Biljard).
Bridge [brid^]. Den sedan 1908—10
internationellt gängse formen för detta ur
vist utvecklade kortspel är s. k. au
k-tionsbridge (auction bridge). B. i denna
mening spelas i allt väsentligt som den gamla,
d. v. s. med vanlig kortlek av fyra personer,
två mot två, varvid given bjuder först och
den part, som stannar för högsta budet, får
spelet. Första utspelet sker från den, som
sitter till vänster om bjudaren, d. v. s. om
den, som först bjudit den spelform — sans
atout eller någon trumffärg, i Sverige även
ofta (på grund av inflytande från viran) noll
—, som skall bedrivas. Det är denna
initiativtagare till det slutgiltiga budet, som
sköter spelet, och korten mitt emot honom,
»trä-karlns», läggas upp utom i nolla, som på alla
händer spelas slutet.
Det karakteristiska för denna nya b. är
tävlingen, »auktionen», mellan de två fientliga
parterna om att få spelet, vilket stannar hos
den part, som avgivit högsta budet.
Enligt amerikansk tradition är därvid
trickantalet ensamt avgörande, men enligt den
engelska, som t. v. rätt allmänt följes i
Sverige, måste vid budökning den stegrande
partens poängsumma övergå den föregående
bjudarens. En trick i klöver räknas för 6 poäng,
i ruter för 7, i hjärter för 8, i spader för 9
och i noll och sans atout för 10, dock så,
att ett visst bjudet trickantal i sans atout,
högspel utan trumf, går över samma bjudna
trickantal i noll eller lågspel. (Trick
kallas i trumfspel och sans atout varje stick,
som den spelande tar hem utöver de första 6
eller »paketet», i noll varje stick, som den
spelande parten undgår under 7.) För att ta
över två bjudna sans atout fordras sålunda
t. ex. 3 hjärter eller 4 klöver, resp. 20 och
24 poäng, och för att komma över 3 spader
bjuder man t. ex. 3 sans atout, som
motsvarar 30 poäng, eller 5 klöver, som ger lika
mycket. Vid lika poängsumma hos tävlande
bud avgår det med segern, som innebär det
högre trickantalet. Tre klöver, 18 poäng, tar
t. ex. över 2 spader, likaledes 18.
III. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
