- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
1221-1222

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bridgman, Laura Dewey - Bridgwater - Bridlington el. Burlington - Bridong - Brie - Brieg - Brieger, Ludwig - Briem, Olof Efraim - Briem, Páll Jakob - Briem, Valdemar - Brienne, E. Ch. de Loménie de - Brienne, Johan (Jean) av - Brienzsjön - Brie-ost - Brière de l’Isle, Louis Alexandre Esprit Gaston - Brierley, Jonathan - Briessmann, Johannes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1221 Bridgwater-

sin död vid institutet, där hon genom
handarbeten, företrädesvis sömnad och virkning,
bidrog till sitt underhåll. Litt.: Biografier
över B. av M. S. Lawson (1878) och W.
Jerusalem (1890) samt M. Howe och Fl. Howe
Hall (med bibliografi 1903). (G. Ä.)

Bridgwater [brfd^æäto], hamnstad i s.
England, grevsk. Somerset, nära floden
Par-rets utlopp i Bristolkanalen, 46 km s. v. om
Bristol; 15,968 inv. (1921). Tegelbruk.

Bridlington [bri’dlinton] el.
Burlington, stad på Englands östkust, vid B. bay,
strax s. om Flamborough head, i grevsk.
York; 22,768 inv. (1921). God hamn, B. quay.
Mineralkällor och havsbad.

Brido’ng, se Betsel.

Brle [bri], landskap i forna fr. prov.
Champagne (B. champenoise) och Ile-de-France (B.
frangaise el. parisienne) mellan Seine och
Mar-ne, nu delat på dep. Seine-et-Marne, Aisne,
Marne och Aube. Bördig slätt, som förser
Paris med livsmedel och är känd för sin ost
(fromage de Brie; jfr Ost). Huvudort
Brie-Comte-Robert (i dep. Seine-et-Marne; 2,522
inv. 1921). — B. var länge grevskap och kom
1328 till franska kronan.

Brieg [brik], stad i preuss. prov.
Nieder-schlesien, vid Oder, 40 km s. ö. om Breslau;
26,414 inv. (1919). Cement-, socker-,
cigarr-och maskinindustri. Staden var förr starkt
befäst och belägrades förgäves av Torstenson
16 juni—17 juli 1642. Det forna hertigdömet
B., vars residensstad B. var, kom 1742 under
Preussen.

Brieger [brfgor], Ludwig, tysk läkare
(1849—1915), professor i Berlin. Är särskilt
känd genom grundläggande undersökningar
av ptomainerna (se P t o m a i n).

Briem [brim], Olof Efraim, teolog (f.
1890 17/ø). Född i Hälsingborg, blev B. 1912
teol. kand, i Lund, fil. lic. 1915, fil. dr 1918
samt teol. lic. och teol. dr 1923, prästvigdes
1917, är sedan 1918 docent i
religionshistoria i Lund och därjämte sedan 1923
kyrkoherde i Stävie och Lackalänga. Bland B:s
skrifter märkas »Studier över moder- och
fruktbarhetsgudinnorna i den
sumerisk-baby-loniska religionen» (1918), »Hebreisk
grammatik» (1920), »Spiritismens historia» (1922)
och »Den moderna pingströrelsen» (1924).

Brfem, Päll Jakob, isländsk politiker
(1856—1904), kusin till V. B. Var 1894—
1904 amtman i Nord- och östamtet på
Island samt led. av alltinget 1887—91 och
1904. B. deltog ivrigt i författningsstriderna
och arbetade särskilt 1889 och 1901 för ett
kompromissförslag, som skulle ge Island en
ställning, motsvarande Kanadas i Brittiska
riket. Han utgav 1897—1901 den
juridiskekonomiska tidskriften Lögfreöingen. V. S-g.

Bri’em, Valdemar, isländsk präst,
psalmdiktare (f. 1848), kusin till P. J. B. Räknas
som en av de yppersta andliga diktarna på
Island under 1800-talet, utmärkt för rika tankar
och språkets lyftning. I den nya isländska

-Briessmann 1222

psalmboken av 1886 finnas 106
originalpsalmer av honom. Berömda äro hans bibliska
dikter, »Bibliuljoå» (2 bd, 1896—97). E.M.R.

Brienne [-ä’n], E. Ch. de Loménie de
se Loménie de Brienne.

Brienne [-ä’n], Johan (Jean) av,
konung av Jerusalem (1148—1237). Tillhörde en
berömd grevlig släkt från Champagne, som
utmärkte sig för tapperhet under korstågen
och utgick med Gaulthier VI av B., vilken
var fransk konnetabel och stupade vid
Poi-tiers 1356. B. var son till konung Erard II
av Cypern och blev själv konung av
Jerusalem 1210 genom sitt gifte med Maria, dotter
till Konrad av Montferrat och styvdotter till
konung Amalarik av Jerusalem. 1225
bortgifte han dottern Isabella med kejsar Fredrik
II men kom snart i strid med denne, som
gjorde anspråk på Jerusalem. Då Isabella
dött 1228, gick B. i påven Gregorius IX :s
tjänst vid angreppet på södra Italien men
måste vika, när Fredrik återkom från
orien-ten. Berömd för tapperhet och
ridderlighet, valdes B. 1229 till kejsare i
Konstantino-pel som förmyndare för den minderårige
Bal-duin II, den siste latinske kejsaren. Han
kunde ej hindra kejsar Johannes II i Nicaea
att intaga en stor del av riket men lyckades
dock slå fienden och rädda huvudstaden 1236.
— Biogr. av E. Georges (1858).

Brie’nzsjön, ty. Brienzer See, i schweiz.
kant. Bern, 562,6 m ö. h., på nordgränsen för
Berner Oberland. Genomflytes av Aar och
skiljes från Thunsjön av Lütschines och
Lom-bachs deltaavlagringar vid Interlaken. 29,18
kvkm, största djup 259 m. Av de omgivande
bergen nå Faulhorn 2,683 m och Brienzergrat
i Rothorn 2,353 m (bergbana). I n. ö. byn
Brienz, huvudorten för Oberlands träsnideri.
Mitt över sjön Giessbachfallen med en
sammanlagd höjd av 300 m. Persontrafiken på
B. omfattar årl. 4—500,000 pers.

Brie-ost [bri-], se Brie och Ost.

Brière de l’Isle [briä’r da llT], Louis
Alexandre Esprit Gaston, fransk
militär (1827—96). Tjänstgjorde på 1860-talet
i Franska Indokina. B. var vid fransk-tyska
krigets utbrott 1870 överste, blev sårad vid
Sedan och tillfångatagen. Sedermera var
han guvernör i Senegambien och 1883 chef
för en brigad i expeditionskåren till Tonkin.
Han fick 1884 överbefälet efter general
Mil-lot. Efter förlusten av Langson, vilken april
1885 vållade ministären Ferrys fall, måste B.
lämna sitt befäl.

Biierley [braFøli], Jonathan, eng. förf.
(1843—1914), ursprungligen
kongregationa-listisk präst. Av hans talrika religiösa skrifter
ha flera översatts till sv., ss. »Vårt
gemensamma liv» (1907), »Den eviga religionen»
(1908), »Ur andens värld» (1912).

Briessmann [bri’s], Johannes, tysk
evangelisk präst (1488—1549). Hade tidigt inträtt
i franciskanorden men blev genom
Leipzig-disputationen vunnen för Luther, med vilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:12:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0787.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free