Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Briessmann, Johannes - Brieux, Eugène - Briey - Brig - Brigad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1223
Brieux—Brigad
1224
Brienzsjön.
han kom i nära förbindelse. Han verkade från
1523 i Königsberg som evangelisk präst i den
luterska reformationens anda och gjorde den
evangeliska kyrkan i Preussen väsentliga
tjänster. 1527—31 arbetade han i Riga och
Livland för reformationen. E. M. R.
Brieux [briö’], Eugène, fransk
dramatiker (f. 1858). Slöt sig på 1880-talet jämte
Curel o. a. till Antoines strävanden att skapa
en naturalistisk teater i Frankrike; hans
första framgång,
»Blan-chette» (1892), är
också knuten till Théåtre
libre. 1909 blev han
medlem av Franska
akad. B. är en
rättfram, bister kritiker av
vissa moderna
yrkes-typer och
samhällsförhållanden med stor
förmåga att arrangera
realistiska tavlor ur
livet till en spännande
intrig. Kvickhet och
sentimentalitet prägla i lika mån dessa
borgerliga tendensdramer. I »Les bienfaiteurs» (1896)
och »Les trois filles de M. Dupont» (1897)
gisslar han borgerskapets självgodhet och
hyckleri; i »La robe rouge» (1900; »Röda kåpan»,
Stockholm 1902) angriper han det franska
rättsväsendets godtycklighet, liksom senare i
»Simone» (1908) och »L’avocat» (1922;
Stockholm 1924), båda behandlande s. k. crimes
pas-sionnels, medan han i stycken som
»Mater-nité» (1903) och »Les hannetons» (1906;
»Ollonborrar», Stockholm 1911) sysslar med
äktenskapliga problem. En aktuell
efterkrigs-satir erbjuder lustspelet »Les américains chez
nous» (1920). Se monogr. av A. Bertrand (1910)
och Cora Westland (1915). Kj. S-g.
Briey [briä’], stad i franska depart.
Meurthe-et-Moselle, 22 km n. v. om Metz;
2,686 inv. (1921). Ligger i centrum av
loth-ringska järnmalmsdistriktet (minettmalmer),
efter B. kallat
Briey-Longwybäcke-n e t. Detta omfattar 42,000 har, dess
malmkvantitet uppskattas till 21/2 milliarder ton.
Årsproduktion före världskriget 13 mill. ton;
1921 var den 4,823,096 ton. O. Sjn.
Brig, fr. Brigue, stad i schweiz. kant. Valais,
684 m ö. h., i Rhönedalen, vid Simplonpasset
och n. ändan av Simplontunneln, där
Lötsch-bergbanan möter Simplon- och Furkabanorna.
3,168 inv. (1920).
Brigad (av it. briga, oväsen, strid), i
allmänhet namn på den största truppavdelningen
av ett och samma truppslag: en
infanteribrigad om två, stundom tre infant.-reg:ten,
en kav.-brigad om två kav.-reg:ten eller
-bataljoner och i vissa arméer en art.-brigad om
två art.-reg:ten; i England består
infant.-brigaden av 4 bataljoner, och där betecknar
b. inom artilleriet två eller tre batterier,
motsvarande den svenska art.-divisionen. — B.
förekommer första gången under 1500-talet
för att beteckna infanteriets stridsformering.
Den spanska b. utgjordes av minst 4 stora
kvadratiska slaghopar. Gustav II Adolf
indelade infanteriet i b., helbrigader om 2,000
man eller mera och halvbrigader. Sedermera
blev brigadindelningen allmän inom alla
arméer, men b:s styrka sjönk, varpå under
1600-talets senare hälft namnet utbyttes mot
bataljon. Under 1700-talet betecknade b.
stundom ett antal bataljoner eller skvadroner,
som tillfälligtvis voro förenade. Fastare form
fick b. först i den franska revolutionsarmén
och därefter i den av Napoleon 1804
genomförda indelningen av hären i armékårer,
divisioner och b. Efter hand infördes
brigadindelningen även i övriga arméer och blev
bestående efter denna tid. Under världskriget
blev både inom tyska och franska arméerna,
bl. a. på grund av nödvändigheten att
uppsätta nyformationer, infanteribrigadförbandet
oftast upplöst, så att divisionen, i stället för
att bestå av 2 b. ä 2 reg:ten, kom att utgöras
av 3 reg:ten under en infanteribefälhavare;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
