Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brin, Benedetto - Brinchmann, Christofer - Brinck, Anders Magnus - Brinckman, C. G. von - Brinckmann, Justus - Brindaban - Brindisi - Brindley, James - Brinell, Johan August - Bring, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Brinchmann—Bring
1232
blott å egna varv bygga alla sina
örlo?sfar-tyg utan även mottaga stora beställningar
från andra stater. B. var flera år
marinminister samt 1892—93 utrikesminister.
Brinchmann, Christofer, norsk
arkivman, författare (f. 1864). Blev assistent i
norska riksarkivet 1895 och har varit
arkivarie (förste arkivarie) där sedan 1896 (utom
1921—22, då han var statsarkivarie i Oslo).
B. var litteraturanmälare i Dagbladet 1889—
96, redigerade Kringsjaa 1898—1907, var 1908
—15 medarbetare i Aftenposten, skrev
»Natio-nalforskeren P. A. Munch» (1910) och
»Grönlands övergång til Danmark» (i Geografisk
sel-skabs aarbok 1922). B. utgav tills, m. A. Daae
minnesskriften »Norges storting 1814—1914»
(1914). Från 1905 är han medutgivare av
»Diplomatarium norvegicum».
Brinck, Anders Magnus,
riksdagsman (1794—1861). Var kryddkramhandlare
i Stockholm och 1840—58 medlem av
borgarståndet. Där tillhörde han den liberala
majoriteten och åtnjöt stort anseende för sin
redbarhet och självständighet. Han var
särskilt verksam för en representationsreform
och var ståndets vice talman riksdagarna
1844—45, 1847—48 och 1853—54 samt
riks-gäldsfullmäktig ända från 1840. B :s
yttrande, att »Europas blickar äro fästade å
borgarståndet», blev sedermera ofta skämtsamt
citerat som ett betecknande uttryck för det
dåtida borgarståndets långt drivna
uppfattning om sin vikt och betydelse. V. M.*
Brinckman, C. G. von, se B r i n k m a n.
Brinckmann, Justus, tysk konstforskare
(1843—1915), jur. dr och redaktör. Blev
upphovsman till konstindustrimuseet i
Hamburg, B:s födelsestad; det öppnades 1874 och
fick eget hus 1877. Det ordnades efter helt
nya grundsatser, och dess rykte som en
mönstergill institution är längesedan fastslaget.
B. blev banbrytare på museiområdet, och hans
inflytande sträckte sig även utanför
Tyskland. Hans »Führer» över museet och dess
årsberättelser bilda grundläggande
handböcker i konstindustriens utveckling. B. var
mycket mångsidig men i första rummet specialist
på nordtysk och på japansk konst. Monogr.
av A. Lichtwark (1911). G-g N.
Brindäban, stad, belägen på högra stranden
av Jumna i Förenade provinserna, Britt.
Indien; omkr. 20,000 inv. Utpekas som platsen
för Krisnas (se d. o.) ungdomsliv och är fylld
av tempel, en del i arkitektoniskt hänseende
ytterst intressanta. En mängd fester firas
årligen där till åminnelse av händelser i
Krisnas liv. J. Ch-r.
Bri’ndisi, stad i s. ö. Italien, prov. Lecce,
vid Adriatiska havet; 28,186 inv. (1911).
Ärkebiskopssäte. Hamnen är jämte Anconas
den enda goda naturliga hamnen på Italiens
östkust och har ett djup av 7—11 m. B.,
romarnas Brundisium, var redan under
forntiden ss. Via Appias ändpunkt den viktigaste
överfartsorten till Balkanhalvön (Grekland)
och bibehåller ännu denna ställning. Efter
Suezkanalens öppnande går person- och
posttrafiken, särskilt Englands, över B. till
orienten.
Brindley [bri’ndli], James, engelsk
vattenbyggare (1716—72). Började sin bana som
lärling hos en kvarnbyggare och förvärvade
trots klen underbyggnad (han kunde endast
med svårighet skriva) stor mekanisk
färdighet. Sitt rykte vann han genom byggandet
av Bridgewaterkanalen (se d. o.); han
anlitades även vid flera andra kanalbyggnader (bl.
a. den s. k. Grand Trunk-kanalen från Trent
till Mersey).
Brine’11, Johan August, metallurg (f.
1849 21/e)- Utexaminerades 1871 från Borås
tekniska skola, innehade därefter anställning
som ritare hos ingenjör Venström i Västerås,
vid Nydqvist & Holms
verkstäder i
Trollhättan och vid Finspångs
styckebruk, blev 1875
ingenjör vid Lesjöfors
bruk samt 1882
överingenjör vid Fagersta
järnverk. 1903 utsågs
B. till förste
innehavare av den
nyinrättade överingenjörsbe-fattningen vid
Järnkontoret, från vilken
befattning han avgick
1914. Genom en mångfald
undersökningsarbeten samt redogörelser härför i avhandlingar och
uppsatser har B. såväl inom som utom landet
gjort sig känd som en av samtidens främsta
stålexperter. Han har sålunda bl. a. ingående
studerat stålets texturförändringar under
uppvärmning och avkylning (avh. därom 1885)
samt påvisat järnets s. k. kritiska
temperaturer, vilka rön varit av stor betydelse för
den metallografiska vetenskapen. En av B.
utarbetad metod för att bestämma materials
hårdhet har under namn av B r i n e 1 Is k u
1-provningsmetod genom sin brukbarhet
blivit världsbekant. Hedersdoktor i Uppsala
1907, led. av Vet.-akad. 1902. E. S. B.
Bring, svensk släkt, vars stamfar, Mathias
Enertsson B., mot 1500-talets slut inflyttade
från Norge till Skåne och blev far till Enert
B., en rik köpman i Landskrona. Från
dennes sonson, kyrkoherden Ebbe B. (d. 1737),
härstamma de nu levande släkterna Bring
och Lagerbring. Ebbe B. var far till
hävdatecknaren Sven B., adlad Lagerbring
(se d. o.). Brorson till honom var
matematikern Erland Samuel B. (se nedan).
Dennes brorson, professor Ebbe Samuel B.
(1785—1855), blev fil. mag. i Lund 1808,
docent i lärdomshistorien 1809, jur. kand. 1815,
adjunkt i kriminallagfarenhet 1819,
professor i teoretisk filosofi 1821 och i historia
1828. Prästvigd 1841, var han därpå jämväl
kyrkoherde i Bjärshögs och Oxie
prebende-pastorat. Han var »en av den polyhistoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
