Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bring, släkt - Bring, Ebbe Gustaf - Bring, Erland Samuel - Bring, Johan Christofer - Bring, Samuel Ebbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1233
Bring, E. G___Bring, S. E.
1234
lärdomens sista representanter», utgav en
mängd akademiska disputationer, flera
politiska broschyrer och »Grunderna till svenska
civillagfarenheten» (1819). Sysslings son till
honom var biskop Ebbe Gustaf B. (se
nedan). Dennes kusin J. C. B. (se nedan) var
far till Theo ph il B. (f. 1863 Vt), som 1902
—11 var assistent vid teologiska fakulteten i
Uppsala och från 1911 är domprost i
Linköping. Han utgav 1915 »Förslag till
komplettering och revidering i vissa hänseenden af
nu gällande evangeliebok» och insattes 1919
i evangeliebokskommittén, vars förslag till
reviderad evangeliebok antogs av 1920 års
kyrkomöte och sanktionerades 1921. B. har
utgivit bl. a. flera homiletiska arbeten och
en synodalavhandling, »Om
konfirmandundervisningen» (1920). Kusin till honom är
historikern Samuel Ebbe B. (se nedan).
Bring, Ebbe Gustaf, biskop, teologisk
förf. (1814—84). Blev student i Uppsala 1829
och i Lund 1832, fil. dr där 1835, docent i
dogmatik och moralteologi 1837; prästvigd
s. å. Teol. adjunkt
1844, blev B. 1848
professor i pastoralteologi
och 1856 därjämte
domprost i Lund samt
1861 biskop i
Linköping; teol. dr 1860.
Han var fullmäktig för
Lunds stift vid
riksdagarna 1853—54 och
1856—58 samt
självskriven led. av
prästeståndet de två sista
ståndsriksdagarna. —
Sin bana började B. som hegelianskt påverkad
systematiker, övergick senare till den praktiska
teologien och gjorde sig därvid förtjänt om det
kyrkorättsliga studiet samt om den praktiska
prästutbildningen, för vilken han uppdrog länge
följda riktlinjer. Jämte H. M. Melin utgav
B. Theologisk Quartalskrift 1841—42 och,
tills, m. V. Flensburg och A. N. Sundberg,
Svensk Kyrkotidning 1855—64. Den
sistnämnda tidskriften företrädde en den
lundensiska högkyrklighetens offensiv i förnäm
form mot religiös liberalism och
individualistisk frikyrklighet under framhållande av
samfundets rätt och betydelse. B. röjde djupa
luterska tankar men hade därjämte rönt
inflytande från nyluteranismen med dess
tendens till institutionalism. Vid riksdagen
förde han ofta nog intransigensens talan. Som
biskop inledde B. i viss mån en ny tid, en de
prästerliga, religiösa biskoparnas tid efter de
politiska och humanistiska. Vid kyrkomötena
spelade han en framskjuten roll. Han var
led. av evangeliebokskommittén, vars 1850
framlagda förslag till nya predikotexter
genomfördes 1860, vidare av
handbokskommit-tén, som framlade förslagen av år 1854 och
1855, samt av katekeskommittéerna 1869 och
1875, som förde fram till 1878 års katekes.
Bland B:s skrifter märkas, utom
tidskriftsartiklar, »Om det kyrkliga pericopsystemet»
(1851; 2:a uppl. 1876),
»Högmessopredik-ningar» (1862), »Kyrkotukten enligt svenska
kyrkans gällande ordning» (1865; 2:a uppl.
1867). Jfr G. Billing (B:s måg), »E. G. B.,
några minnesblad» (1886). E. M. R.
Bring, Erland Samuel,
universitetslärare, matematiker (1736—98). Tog 1757
juridisk ämbetsexamen, blev 1762 docent i
juridiska fakulteten, 1765 notarie vid
universitetet, 1766 fil. mag. och uppehöll 1770
—79 under sin morbror Sven Lagerbrings
tjänstledighet dennes historiska professur,
vars ordinarie innehavare han blev 1779. B:s
egentliga vetenskapliga område var
emellertid matematiken. Han efterlämnade i
handskrift flera matematiska arbeten (7 vol. i
Lunds univ:s bibliotek); från honom härrör
Bringska formen för den allmänna
5 :e-grads-ekvationen. (V. S-g.)
Bring, Johan Christofer, präst (1829
—98), kusin till E. G. B. Blev student i
Lund 1847,
prästvigdes 1852 och kallades
efter tio års
tjänstgöring i Tullstorps
pastorat 1862 till
föreståndare för
diakonissan-stalten i Stockholm;
teol. dr i Uppsala 1893.
Den betydande
utveckling diakonissverksam-heten tagit och det
förtroende den vunnit
bero i väsentlig grad
på B:s varmt nitiska
och insiktsfulla ledning av diakonissanstalten
på Ersta. B. var en gärna hörd predikant,
eftersökt konfirmationslärare och mycket läst
uppbyggelseförfattare. Förutom en mängd
ströskrifter och strödda predikningar märkas
bland B :s skrifter »Några minnesord för
konfirmander» (1876; 12:e uppl. 1911),
»Minnen från andaktstunder vid
diakonissanstalten» (1877—81, 1897), »För våra sjuka» (1889
—91; omtr. senast 1912), »Jesu
bergspredikan» (1893; 3:e uppl. 1899), »Skriftetal»
(1894; 2:a uppl. 1897). B. redigerade från 1863
diakonissanstaltens organ Olivebladet och från
1887 dess julkalender Febe. Litt.: G. Billing,
»J. C. B.» (i Febe 1899); »Minnesskrift till
svenska diakonissanstaltens
femtioårsjubileum» (1901). E. M. R.
Bring, Samuel Ebbe, historiker,
biblio-teksman (f. 1879 25/a), brorson till J. C. B.
Blev fil. dr i Lund 1912, andre bibliotekarie
vid Kungl. biblioteket 1909 och är sedan
1914 förste bibliotekarie vid
universitetsbiblioteket i Uppsala. Bland B:s arbeten
märkas »Trollhätte kanals historia intill
1844» (i Vattenfallsstyrelsens av B.
redigerade festskrift »Trollhättan», 1911—13),
levnadsteckning över Polhem (i Sv.
teknolog-föreningens av B. redigerade »Minnesskrift»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
