- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
1243-1244

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bristol, titlar - Bristol, John Digby - Bristolkanalen - Bristolpapper - Brisure - Britannia - Britanniabron - Britanniametall - Britannicus - Britannien, Nya - British academy - British association for the advancement of science

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1243

Bristol—British association for the advencement of Science

1244

Bristol [bristl], earl av och markis av,
engelska adelstitlar. Titeln earl av B. bars
1622—77 inom släkten D i g b y och
därefter 1714—1826 inom släkten H e r v e y, vars
huvudman sedan 1826 bär titeln markis av
B. Mest bekant är John Digby, 1 :e eai 1 av
B. (se nedan). lians son, George Digby,
2:e earl av B. (1612—77), var
statssekreterare åt Karl I 1643—45 samt därefter
general först i fransk, sedan i spansk tjänst.
Viceamiralen A u g u s t us John H e r v e y,
3:e earl av B. (1724—79), hade väsentlig
andel i intagandet av Habana 1762. V. S-g.

Bristol [bristl], John Digby, l:e earl
av, engelsk statsman (1580—1654). Var
kammarherre hos Jakob I, upphöjdes 1607 till
knight (sir John Digby) och var 1611—14
ambassadör i Madrid med uppgift att verka
för engelske tronföljarens, prins Henriks,
giftermål med en spansk prinsessa. Efter
dennes död 1614 fick han på nya
beskick-ningsresor verka i samma syfte för prins Karls
(sedermera Karl I:s) räkning.
Förhandlingarna strandade 1618 på Jakobs vägran att
medge religionsfrihet åt Englands katoliker.
För sitt nit upphöjdes Digby s. å. till pär
(lord B.) och 1622 till earl av B. Han
arbetade åren 1620—21 energiskt för att rädda
Pfalz åt Jakobs måg, kurfurst Fredrik V,
och företog 1621 i detta syfte en fruktlös
beskickning till kejsaren i Wien. Jakobs
konstitutionella konflikt med parlamentet
gjorde kort därefter slut på B:s smidigt
fullföljda medlingspolitik i de tyska striderna.
Han anlitades från 1622 ånyo för
giftermåls-förhandlingar i Spanien och gjordes till
syndabock för tronföljarens och Buckinghams
misslyckande, när de 1623 övertagit dessa
förhandlingar. I början av 1640-talet sökte
B. förgäves åvägabringa en uppgörelse
mellan Karl I och parlamentet. Vid
inbördeskrigets utbrott slöt han sig till konungen
och måste 1646 gå i landsflykt (till Paris).
A. R. Gardiner skattade B:s
statsmannabe-gåvning synnerligen högt och har utförligt
skildrat hans politik i »History of England
1603—1642» (10 bd, 1883—84). V. S-g.

Bristolkanalen [bristl-], eng. Bristol
chan-nel, vik av Atlantiska oceanen på Englands
sydvästkust, mellan Wales och eng. grevsk.
Devon och Somerset. Den tränger åt n. ö.
128 km in i landet och sammanhänger där
med Severns breda mynningsarm. Tidvattnet
stiger 5,9—8,9 m, i det innersta ända till 15,9
m. På n. sidan Carmarthen- och
Swansea-vikarna, ytterst på s. sidan Barnstaple bay.

Bristolpapper, finlimmad kartong för
teckning med svartkrita, akvarellmålning o. dyl.

Brisure [-sy’r], fr., se Heraldik.

Brita’nnia, latinskt namn på England och
Skottland (tillsammantagna). Man har velat
härleda namnet från kymr. brith, brokig, och
befolkningens därav härrörande keltiska
namn brython, latiniserat britanni; det skulle
då erinra om folkets sed att måla kroppen

med indigo (jfr det romerska namnet picti,
»de målade», på några fornskotska stammar,
pikterna). B. var från 1 :a årh. e. Kr. romersk
provins och delades 197 i två (B. inferior och
B. superior, n. och s. B.); under Diocletianus
voro provinserna fyra (B. prima och B.
s&-cunda i s., Flavia Caesariensis och Maxima
Caesariensis i n.); år 369 tillkom en femte,
Valentiniana, en återerövrad del av Skottland.
— B. minor, »det mindre Britannien», var
under medeltiden en stundom brukad
benämning på Bretagne. J. F. N.*

Brita’nniabron, järnvägsbro över
Menaisun-det mellan Wales och ön Anglesey. Byggdes
1846—50 av Rob. Stephenson och Will.
Fair-bairn; 563 m lång, 32 m över vattenytan.
Se Bro, sp. 1264.

Brita’nniametall, en lätt formbar, till färgen
blåaktigt vit legering av tenn (80—90 %) och
antimon, stundom med någon tillsats av
koppar. Användes förr rätt mycket till gjutna
och pressade husgerådsartiklar, såsom skedar
och gafflar. Vid gjutning stundom brukad
blyhaltig legering bör på grund av blys
giftighet ej användas för hushållsändamål.

Brita’nnicus, tillnamn (efter faderns fälttåg
i Britannien) för Tiberius Claudius
Caesar (f. 41 e. Kr.), son till romerske
kejsaren Claudius och Messalina. B. blev efter
moderns död (48) tillbakasatt av styvmodern,
Agrippina, och förgiftades 55 e. Kr. av hennes
son, kejsar Nero. B. är huvudpersonen i
Ra-cines tragedi med samma namn (1669).

Brita’nnien, Nya, se
Bismarcksarki-p e 1 a g e n.

British academy [bri’tij* okä’domi],
»Brittiska akademien», grundades 1901 och erhöll
kunglig stadfästelse 8 aug. 1902. Akademien
tillkom på grund av den vid
Wiesbaden-konferensen 1899 för internationell
sammanslutning mellan vetenskapsakademier livligt
kända bristen på en engelsk akademi för de
humanistiska vetenskaperna. De
ordinarie ledamöternas antal får icke överstiga
150. Dessutom väljas korresponderande
ledamöter. Akademien är nu delad i sektioner
för 1) forntida historia och arkeologi, 2)
medeltidens och nyare tidens historia, 3)
bibelkritisk forskning och biblisk arkeologi, 4)
orientaliska studier, 5) klassisk och 6) medeltida
och modern litteratur och filologi, 7) filosofi,
8) rättsvetenskap och 9) nationalekonomi.
Akademien har månatliga sammankomster,
håller högtidssammanträde i juli samt utger
ett flertal publikationer.

British association for the advancement of
Science [briTi/ osåusiéFJon fo di odväznsmont
ov säi’ons], ett av Englands mest ansedda
vetenskapliga sällskap; bildades 1831 efter
förebild av Gesellschaft deutscher
Naturfor-scher und Ärzte. Det har särskilt till uppgift
att sätta i gång eller systematiskt reglera
vetenskaplig forskning, väcka allmännare
intresse för vetenskapliga frågor, söka
undanröja de hinder, som kunna hämma
vetenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0798.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free