Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brissac, ätt - Brisseau-Mirbel, Charles François - Brissling - Brisson, Henri - Brissot, Jacques Pierre - Brissot, Pierre - Brist - Bristol (England) - Bristol (Connecticut) - Bristol (Rhode Island)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1241
Brisseau-Mirbel—Bristol
1242
II de Cossé, den förste hertigen de B. (omkr.
1550—1621); han omfattade med iver ligans
sak mot hugenotterna och blev 1594
kommendant i Paris men överlämnade staden till
Henrik IV, som gjorde honom till marskalk
av Frankrike. Louis Hercule T i m
o-léon de Cossé, hertig de B. (1734—92),
var Ludvig XVI:s befälhavare över
schweizarna, guvernör i Paris och från 1791
befälhavare över konungens konstitutionella garde.
B. mördades i Versailles under
septembermorden 1792.
Brisseau-MirbeT [briså’-], Charles F
rango is, fransk botanist, se Mirbel.
Brissling, se Sillsläktet.
Brisson [briså’], Henri, fransk statsman
(1835—1912). Var först advokat och journalist
samt invaldes 1871 i nationalförsamlingen som
radikal och blev president i »Union
républi-caine». Deputerad
sedan 1876, var B.
kammarens president 1881
—85, konseljpresident
och justitieminister
1885—86. Han
genomdrev under denna tid
fullföljande av
kolonialpolitiken. Vid
presidentvalet 27 juni 1894
fick B. 191 röster och
17 jan. 1895 vid första
omröstningen högsta
röstetalet, men vid
andra segrade Faure med 430 mot 361 för B.
1894—98 åter kammarens president, bildade B.
28 juni 1898 ett radikalt kabinett och blev själv
tillika inrikesminister. Som konseljpresident
(till okt. s. å.) tog B. det avgörande steget till
en rättvis lösning av Dreyfusaffären genom
ministerrådets trots militärpartiets och
nationalisternas hotelser 26 sept. fattade beslut om
att underställa Dreyfusprocessen
kassations-domstolen för revision. B. valdes åter till
deputeradekammarens president 1904 och från
1906 till sin död. B. var en av det radikala
partiets ledande män och åtnjöt högt
anseende för rättrådighet och oegennytta. E. W.*
Brissot [briså’], Jacques Pierre, fransk
revolutionsman (1754—93). Var först
advokat men blev sedan
tidskriftsutgivare.
Efter revolutionsutbrot-tet 1789 utgav han
tidningen Le Patriote
Frangais, riktad mot
roj alisterna. Medlem
av lagstiftande
församlingen sept. 1791, blev
han som ledamot av
utrikesutskottet (»le
comité diplomatique»)
den egentlige ledaren
av Frankrikes
utrikes
politik. B. medverkade till krigsförklaringarna
1792 och 1793. Invald i konventet sept. 1792,
slöt han sig till girondisterna, i vilket parti
hans anhängare, »les brissotins», uppgingo.
Energiskt men utan framgång bekämpade han
terroristerna och var en av de 31
konvents-ledamöter, som förklarades i akt 2 juni 1793.
Han flydde men arresterades, dömdes till döden
och avrättades 31 okt. s. å. B:s son utgav
hans memoarer (1830).
Brissot [briså’], Pierre, fransk läkare
(1478—1522), professor i medicin i Paris. Han
bekämpade under åberopande av Hippokrates
den på Galenus och araberna stödda samtida
läkekonsten. B., som stred för
naturiakttagelsen mot det slentrianmässiga
litteraturstudiet, måste på grund av sina motståndares
intriger lämna Paris och flytta till Portugal.
Brist. 1. Kassabrist, se Kassa,
Förskingring, Försnillning. — 2. I rättsspråket
betecknar b. sådant förhållande med försålt,
uthyrt el. eljest avlämnat gods, att detta är för
mottagaren mindre värt, än vad han skäligen
kunnat vänta. Se Fel eller Brist o. Köp.
Bristol [bristl], grevskapsstad i s. v.
England, vid Avon, 10 km från dess utlopp i
Severn; 377,061 inv. (1921). Biskopssäte.
Den äldsta staden, på högra flodstranden,
omges av vallar och genomflytes av den lilla
floden Frome. Från den västliga förstaden
Clif-ton, en mondän villastad, leder den berömda
hängbron över floden Avon. På vänstra
flodstranden ligger förstaden Redcliff, längre
ned vid floden på samma sida parkområdet
Leigh woods. I den äldsta delen av B.
kvarstå många gamla byggnader, ss. S:t Peter’s
hospital (från 1402), Spicer’s hall och
Canyn-ges’ house. B. äger många kyrkor.
Katedralen var urspr. klosterkyrka, grundlagd 1148,
som utvidgats och ombyggts under 1200-,
1300- och 1400-talet, senast 1877. S:t Mary in
Redcliff i förstaden Redcliff (byggd omkr.
1376, ombyggd omkr. 1470) är en av
Englands ståtligaste kyrkor i perpendikularstil.
1909 ombildades B:s University college till
universitet, som 1923—24 hade 238 lärare och
1,000 studenter. Stadsbiblioteket grundades
1613. Lämningar från romartiden. — B. är
den tidigast omtalade hamnen på Englands
västkust och var länge näst London Englands
främsta hamn. Med B. införlivades 1884
ut-hamnarna Avonmouth och Portishead med
sina stora dockor, däribland den välbyggda
Royal Edward dock (1908). B:s handel går
övervägande på Amerika. Importen utgöres
av spannmål, matvaror, olja, hudar, socker,
tobak och petroleum, exporten av kol, salt,
bomullsvaror och kemiska produkter. B:s
betydande industri omfattar i främsta rummet
skor och gummivaror.
Bristol [bristl], stad i Connecticut, U. S. A.,
140 km n. ö. om New York; 20,620 inv. (1920).
Maskinindustri.
Bristol [bristl], stad i Rhode island, U. S.
A., vid Narragansett bay; 11,375 inv. (1920).
Handel på Västindien. I B. Mount Hope, känt
fr. blodiga indianstrider i slutet av 1600-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
