Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brjansk - Brjusov, Valerij - Brno - Bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259
Brjansk—Bro
1260
Brjansk. 1. Guvernement i v. Ryssland,
kring Desnas övre lopp; 31,732 kvkm, 1,185,239
inv. (1925). Småkuperat slättland. S. delen
går in på det ry. svartajordsområdet. I n.
skogbevuxet. Huvudstad Brjansk. Utgjorde
före världskriget s. v. delen av guv. Orel. —
2. Huvudstad i guv. B., vid Desna; 34,779
inv. (1920). Järnvägsknut. I närheten
järnhyttor. Vapen- och möbelfabriker. Handel
med hampa, trävaror, beck och tjära.
Brju’sov, V a 1 e r i j, rysk skald (f. 1873),
jämte Baljmont (se d. o.) främste
representanten för dekadansskolan på 1890-talet i
Ryssland. Hans lyrik är sällsynt välljudande
och färgrik men kylig, hans kritiska alstring
framstående. Utom flera diktsamlingar, med
bl. a. stadsmotiv, populära fabriksvisor och
eldiga revolutionära sånger från 1905, har han
utgett romaner (den romantisk-fantastiska
»Eldängeln» m. fl.). B. slöt sig 1917 till
bolsje-vikerna och är ledare av litterär
förlagsverksamhet under sovjetregeringens auspicier.
Brno [barnå], stad i Mähren, se under dess
tyska namn, B r ü n n.
Bro, ett byggnadsverk, avsett som
förbindelseled över ett djuphinder (t. ex. ett
vattendrag, en dalgång) på så sätt, att under
byggnadsverket ett eller flera fria rum —
broöppningar — uppkomma. Man skiljer
mellan väg-, gatu-, gång-, järnvägs- och
kanalbroar samt akvedukter; de sistnämnda
överföra vattenledningar (se A k v e d u k t| Är
hindret ej ett vattendrag utan en dalgång,
väg eller annan förbindelseled, kallas bron
viadukt. I järnvägs- el. vägbankar
anordnade mindre broöppningar för genomföring
av vattenleder eller väsrar kallas kulvertar
Bild 1. Balkbro.
Varje b. har två huvuddelar,
underbyggnaden, som består av mellanstöden (pelarna)
och de vid brons ändar anordnade landfästena
med fundament, samt överbyggnaden, den
egentliga bärande, på underbyggnaden
vilande konstruktionen. Allteftersom bron är
rörliga b. Efter materialet i överbyggnaden
indelas b. i trä-, järn-, betong-, armerade
betong- och stenbroar. Avståndet mellan två
stöd el. upplag kallas spännvidd. Valet
Bild 3. Spännverk.
av material i en b. bestämmes av ekonomiska
synpunkter och önskad livslängd för bron, i
många fall även byggnadstiden, estetiska
synpunkter, storleken av de öppningar, som skola
Bild 4. Hängverk.
överbyggas, m. m. I fråga om
överbyggnadens statiska verkningssätt skiljer man
mellan : 1. Balkbroar (bild 1), vilkas tryck mot
stöden (upplagstryck) äro lodräta eller obe-
Bild 5. Hängbro.
tydligt avvika från lodrät riktning; 2. valv-,
båg- och spännverksbroar (bild 2—3), vid
vilka stödtrycken ha sned riktning utåt mot
fundamenten, samt 3. hängbroar (bild 4—5),
som äro upphängda mellan stöden och
sålunda förorsaka inåt bron riktade dragningar
i dessa. N. R-n.
överbroandet av smalare vattendrag med
hjälp av enstaka stockar eller av stockar sam
Bild 6. Bro, byggd av Trajanus över Donau 104 e.
Kr. Efter avbildning på Trajanuskolonnen i Rom.
Bild 2. Bågbro.
fast och orörlig, flyter på vattnet eller är så
anordnad, att en helt eller delvis fri
genom-fartsöppning mellan pelarna kan
åstadkommas, skiljer man mellan fasta, flytande och
manfogade spänger torde vara en urgammal
uppfinning; på många håll ha våra dagars
naturfolk åstadkommit vida mera invecklade
brokonstruktioner (se nedan sp. 1270).
Trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
