- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
1261-1262

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1261

Bro

1262

broar, vilande på
mellanstöd i form av bockar eller
pålok, användes av
romarna (Caesar beskriver i »De
bello gallico» en av honom
slagen träbro på bockar
över Rhen) men äro
säkerligen vida äldre.
Liknande broar ha byggts både
under medeltiden och
nyare tiden; bekanta
exempel äro broarna från det
medeltida Stockholm till
Norrmalm och Södermalm
samt de medeltida, ännu
kvarstående broarna vid
Luzern (Kapellbrücke, över
Reuss, helt av trä, byggd
före 1400 på pålok, största

spännvidd omkr. 5 m) och Säckingen (över
Rhen, byggd omkr. 1500 i
spännverkskon-struktion på bropelare av sten, största
spännvidd 17 m). Den sistnämnda företräder en
mera framskriden konstruktionsform, som
synes ha varit känd redan
av romarna (se bild 6)
och som ända in på
1800-talet användes även för
stora brobyggen (bro vid
Vilshofen, 1808, spännvidd
omkr. 26 m, bild 7), fr. o.
m. 1800-talets mitt vid
sidan av
fackverkskonstruk-tioner (Ryssland,
Nordamerika), som t. o. m.
användes för järnvägsbroar
(bild 8).

Även stenbroar
förekomma i primitiva former
(bankbyggtiader över
sankmarker, kända från
för

historisk tid i Sverige; enkla stenbalkar över
smala vattendrag); större praktisk betydelse
fingo först de välvda broarna. Sådana
omtalas i babyloniska urkunder, och vid
Jerusalem har man funnit rester av en välvd
stenbro från tiden omkr.

1000 f. Kr. Romarna, som
lärde valvbyggnadskonsten
från orienten, övertogo
även konsten att bygga
sådana broar och ha
efterlämnat många dylika inom
och utom Italien (Pons
Milvius i Rom, 104 f.
Kr., ombyggd på 100-talet
e. Kr., delvis bevarad i
nuv. Ponte Molle, största
spännvidd 23,7 m; Pons
Fabricius i Rom, 62 f. Kr.,
nu Ponte di Quattro Capi,
spännvidd 20 m, bild 12;
Augustusbron vid Rimini,
14 e. Kr.; broar vid
Sala-manca, Cördoba och Trier).

Bild 7. Träbro vid Vilshofen, byggd 1808.

I västerlandet förföll brobyggnadskonsten
under den äldre medeltiden, medan den
samtidigt blomstrade i de muhammedanska
kulturstaterna; först på 1100-talet upptogos
de välvda stenbroarna åter i det kristna

Bild 8. Träbro för Eriebanan vid Portage valley, U. S. A., 1800-talet.

Europa (Donaubron vid Regensburg, 1135—45,
ännu bevarad; ombyggda broar från
1100-talet vid Dresden, Würzburg, Prag och
London samt i Florens; S:t Bénézetbron vid
Avignon, från 1100-talet, delvis förstörd 1669, Pont

Bild 9. Ponte Santa Trinitå i Florens, byggd 1567—70.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0807.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free