Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1263
Bro
1264
Bild 10. Järnvägsbro över Rhen vid Dnisburg.
Valentré de la Calendre vid Cahors, början
av 1200-talet, försedd med försvarstorn på
mitten och vid båda ändarna, se bild vid art.
Cahors). Under medeltiden utfördes
stenvalven vanligen med segment- eller
korgbågs-form, medan de gamla romerska valvbroarna
voro rundbågiga. I de orientaliska broarna
användes däremot spetsbågar; likaså i de
under arabiskt inflytande byggda broarna
i Spanien och Frankrike samt i
venezi-anska broar på Balkanhalvön.
Renässansens och följande tidevarvs broar varierade
och utvecklade den romerska typen, ofta i
praktfull arkitektonisk utsmyckning men
också i enkla former; även flacka ellips- eller
korgbågar användes (Ponte Sisto i Rom, 1474,
starkt antikiserande; Ponte Santa Trinitä i
Florens, 1567—70, av Ammanati, elegant
arkitektur med flacka ellipsbågar, bild 9;
Rialto-bron i Venezia, 1588—92, cirkelsegmentbåge
i ett spann, spännvidd 28 m, med rik
arkitektonisk överbyggnad; bro över Loire vid
Or-léans, 1751—61, av Perronnet, ellipsbågar,
bild 13; Norrbro i Stockholm, 1787—1806,
efter ritning av K. F. Adelcrantz, ellipsbågar;
bro över Atran vid Falkenberg, 1761, nästan
halvrunda bågar). — Jfr P. Zucker, »Die
Brücke» (1921). H. W-n.
Förebilder till de första järnbrotyperna voro
de amerikanska fackverkssystemen av trä från
1800-talets början, vilka användes mycket i
Amerika, även för rätt betydande spann.
Järnbroar såsom bågar av gjutjärn (t. ex.
Coal-brookedalebron över Severn, 1779) och
oavsty-vade hängbroar (Finleys bro över Jacob-creek i
Amerika) uppfördes i slutet av 1700-talet i
Englaud och Amerika. Balkbroar av gjutjärn
byggdes i början av 1800-talet, men sedan
vals-ningsprocessen uppfunnits 1820, utträngdes
gjutjärnet av smidesjärnet, och i stället för
sammanskruvade gjutjärnsbalkar nyttjades
hel-valsade I-balkar eller för större spännvidder
balkar, sammannitade av plåtar och
vinkel
järn. 1846—49 byggdes den första större
balk-bron av järn, Britanniabron på järnvägslinjen
Chester—Holyhead, med 100—140 m långa
spann. Man fann dock snart, att massiva
balkbroar voro mindre ekonomiska vid stora
spann, och övergick därför till
fackverksty-pen. Från 1800-talets mitt vidtog ett
storartat uppsving inom brobyggnadskonsten,
framkallat av järnvägarnas behov av broar
med stora spann och möjliggjort genom att
teorierna för att beräkna brokonstruktioner
och förmågan att ekonomiskt utnyttja
materialen utvecklades.
Överbyggnaden till en järnbro består av
följande huvuddelar:
1. Bro- el. farbanan, som utgöres av
brobanedäcket, d. v. s. den del, varpå trafiken
omedelbart framföres, långbalkarna, förlagda
i brons längdriktning och uppbärande
brodäcket, samt tvärbalkarna, som understödja
långbalkarna och uppbäras av huvudreglarna.
Däcket för en gatu- el. vägbro kan utföras
av trä, asfalt, gatsten i grus eller
trä-kubb på betongunderlag. Trädäck utföras
oftast av två planklager, slit- och bärplanken,
som vila på träsyllar. Vid järnvägsbroar
vila skenorna vanligen på tvärgående
träsyllar, som antingen äro fästa vid långbalkarna
eller förlagda i en grusbädd. Mindre broar
utföras oftast med brobanan direkt upplagd
på huvudreglarna. Lång- och tvärbalkarna
utbildas vanligen med I-format tvärsnitt och
äro antingen helvalsade eller utförda av
sammannitade plåtar och vinkeljärn. Dessa
balkars yttersta, horisontala delar kallas f 1 ä
n-s a r, som förenas sinsemellan med ett
vertikalt liv.
2. Huvudreglarna, som uppbära
brobanan och äro upplagda på pelarna eller
landfästena.
Balkbroar. Huvudreglarna till
balkbroar kunna vara enkla, d. v. s. fritt
upplagda på två stöd, av vilka det ena är fast
Bild 11. Bro över S:t Lawrencefloden vid Quebec (konsolbalkbro).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
