Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1265
Bro
1266
Bild 18. Balkbro med enkelt fackverkssystem
(tra-petsbalk).
men det andra rörligt, för att hindra
spänningar att uppkomma i konstruktionen vid
temperaturändringar, eller kontinuerliga,
varvid de utan avbrott i konstruktionen äro
framdragna över tre el. flera stöd.
Konsolbalkar (kantilever) äro enkla balkar, försedda
med överkragande ände utanför det ena eller
bägge stöden. I regel äro två eller flera dylika
balkar kombinerade, och mellan dem äro
anordnade inhängda spann (Gerberbalkar).
Förefinnes tillräckligt utrymme under brobanan,
förlägges denna ovanpå huvudreglarna, i
motsatt fall anordnas den mellan överkanten
och underkanten, oftast dock i underkanten
av huvudreglarna. Dessa kunna utföras av
helvalsade balkar (upp till omkr. 8—10 m
spann), nitade plåtbalkar (spännvidder 6—
30 m) och vid större spann av fackverk.
En fackverksbalk är sammansatt av
topp-och bottenramstängerna, d. v. s. de
längs-gående stänger, som utgöra balkens
begränsning uppåt, resp, nedåt, de mellan
ramstängerna anordnade, lodräta vertikalerna
samt de från ramstängerna utgående, lutande
diagonalerna. Varje del, som begränsas av
två efter varandra följande knutpunkter på
en ramstång, kallas fack. Diagonalernas och
vertikalernas (galler- el. livstängernas)
anordning bestämmer huvudreglarnas system,
medan ramstängernas konturer bestämma
huvudregelformen. Äldre fackverksbroar
utfördes med korsande diagonaler såsom två- el.
flerdelade system, men numera har man
övergått till det enkla fackverkssystemet utan
korsande diagonaler, varvid
spänningsfördel-ningen i de olika stängerna med större grad
av säkerhet kan bestämmas. De vanligaste
nu brukliga huvudregelformerna äro:
parallell-, parabel- och halvparabelfackverk. P
a-rallellfackverk (bild 19)
kännetecknas av parallella ramstänger, vid
parabelfackverk (bild 20—21) sammanlöpa
ramstängerna, av vilka den ena är parabelformad,
i ändknutpunkterna, och ett
halvparabelfackverk (bild 22) skiljer sig från
parabelfackverket endast genom att
ramstängerna ej sammanlöpa i ändknutpunkterna utan
där äro försedda med avslutande ändvertikaler.
Fackverksbalkarnas stänger utbildas av enkla
eller sammannitade valsprofiler i "j”-, J-,
|_|-form eller av liknande profiler sammansatta
Bild 20. Stående parabelfackverk.
former. I Europa är det regel, att stängerna
hopnitas vid knutpunkterna medelst
knutplå-tai vilket på senare tid vunnit efterföljd i
Amerika. I Amerika finnas många stora, enkla
fackverksbroar med spännvidder till omkr. 250
m, men i Europa ha vi ännu ej nått längre än
till 186 m, nämligen för en järnvägsbro över
Rhen vid Duisburg (bild 10). Den längsta
bron i Sverige enligt den enkla
fackverks-typen är en vägbro vid Boden (bild 15) av
halvparabelformade fackverksbalkar med 116
m spännvidd. Exempel på ett flerdelat
galler-verkssystem är bron över Lek vid Kuilenburg
(1868), som med ett spann av 154,4 m längd
en lång tid framåt var världens mest
vidspända balkbro. Tillämpningar på
konsol-balkssystemet visa en b. över Firth of Forth
i Skottland, utförd 1882—89, med en
mittöppning av 518 m, samt Quebecbron över S:t
Lawrencefloden med 548,6 m mittspann och
Bild 21. Hängande parabelfackverk.
987,54 m total längd. Denna b., som blev
färdig 1920, efter att under byggnadstiden
två gånger delvis ha rasat, har den största
spännvidden av alla (bild 11). En
huvudregeltyp, som på senare tid i enstaka fall
kommit till utförande, är den som fackverk
utan diagonaler utbildade Vierendeel- el.
ram-balkstypen.
Bågbroar äro ekonomiska, då såväl i
lodrät som vågrät led fasta stödpunkter med
jämförelsevis liten kostnad kunna
åstadkommas, t. ex. om grunden utgöres av berg; de
föredras även av estetiska skäl. Bågarna
utföras antingen inspända vid stödpunkterna
eller förses med leder där (bild 23). Vid sämre
grundförhållanden anordnas leder såväl vid
stödpunkterna som i bågens högsta punkt,
hjässan, varvid sättningar hos grunderna ej
inverka på spänningarna i konstruktionen. Där
bågformen av utseendeskäl väljes, ehuru
grundförhållandena ej äro lämpliga, förankras
vederlagspunkterna sinsemellan medelst
drag
BHd 19. Balkbro med tvådelat fackverkssystem.
Bild 22. Halvparabelfackverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
