- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
1267-1268

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1267

Bro

1268

band av järn (S:t Eriksbron i Stockholm,
båg-spannet till bron mellan Ropsten och
Liding-ön), varvid uteslutande lodräta stödtryck
uppkomma.

Bild 23. Fackverksbåge med tre leder.

Bland nyare, större bågbroar märkas
gatu-bron över Wuppertal vid Müngsten (inspänd,
170 m), Garabitviadukten i Frankrike (165,2
m), gatubron över Rhen vid Bonn (187 m),
Hellgatebron i New York (297,9 m),
Viaur-viadukten i Frankrike (220 m), vilken tjänat
som förebild för järnvägsbron över
Ångermanälven vid Forsmo med 105 m spännvidd
(bild 25); den nya Lidingöbron vid
Stockholm har ett bågspann med 140 m spännvidd.

Hängbroar utföras i regel med kablar
av ståltrådslinor, mera sällan av hopbultade
plattjärn, samt förses numera alltid med
av-styvningsbalkar, avsedda att fördela
belastningarna på kablarna för att undvika alltför
stora nedböjningar. Kablarna upphängas över
pelare (pyloner) ooh förankras bakom
landfästena i stora block av murverk (bild 5).
Permanenta hängbroar äro ekonomiska blott vid
stora spännvidder (omkr. 200 m och däröver)
men utföras även någon gång vid mindre
spännvidder, t. ex. av estetiska skäl;
provisoriska sådana byggas, då man ej vill
uppföra dyrbara montageställningar, t. ex. vid
strida forsar, och då större fjädringar hos
konstruktionen kunna tillåtas. Hängbrotypen har
särskilt i Amerika kommit till användning för
många större broar, såsom Brooklynbron (1876),
Williamsburg- och Manhattanbroarna (1910;
bild 24) över East river i New York med
spännvidd av resp. 486,3, 487,7 och 448 m.
Under byggnad är f. n. en hängbro med 525
m spann vid Filadelfia. Bland hängbroar i
Europa äro de mest betydande Elisabethbron
i Budapest (290 m spann), Towerbron i
London (90,4 m) och Rhenbron i Köln (185 m).
I Sverige finnas blott få hängbroar; den
över Västerdalälven vid Floda med
avstyv-ningsbalkar av trä torde vara längst
(spännvidd 124 m).

Stenbroar, som byggas i valvform, äro

ekonomiska, då grundförhållandena äro
gynnsamma och lämplig sten finnes tillgänglig
nära byggnadsplatsen; de väljas även av
estetiska skäl. De utföras av huggen eller
sprängd sten eller hårdbränt tegel och kosta
därför obetydligt i underhåll. Brobanan
löper på ett lager grus eller stenfyllning,
vanligen anbragt direkt på valvet. Vid större
spännvidder uppföras ovanpå huvudvalvet
särskilda mindre avlastningsvalv för att
minska materialåtgången. De mest betydande
nyare stenbroarna äro Syratalviadukten i
Plauen (90 m spännvidd), Adolfbron i
Luxemburg (84,6 m), Addabron vid Morbegno (70 m)
och en järnvägsbro över Jukselven i Norge (78
m). I Sverige finnas några få stenbroar av
betydenhet (största spännvidd omkr. 30 m),
såsom Norrbro i Stockholm.

Stampbetongbroar utföras som valv
av betong. Betongbroar utföras i regel
in-spända eller treledade, varvid i sistnämnda
fall lederna tillverkas av granitblock eller
järn eller åstadkommas genom inlagda, smala
blyplåtar. De första mera betydande
betongbroarna utfördes i början av 1890-talet.
Nämnas må Donaubron vid Munderkingen (byggd
1893, spännvidd 50 m), Moselbron vid Schweich
(46 m), Neckarbron i Mannheim (56 m),
Wal-nut-Lanebron i Filadelfia (70,7 m) och
Monroe-streetbron i Spokane (85,6 m). Armerade
betongbroar gjutas av betong, förstärkt
med järn på sådant sätt, att betongen
upptager tryck- och armeringsjärnen
huvudsakligen dragspänningar. De kunna utföras
såsom balkar, ramar och valv. Vid balk- och
rambroar utbildas brobanans däck i regel
såsom kontinuerlig, armerad betongplatta och
utgör ofta samtidigt en del i den bärande
huvudkonstruktionen. Rambroar, i vilka
överbyggnad och mellanpelare, resp,
landfästen, äro sammangjutna utan fogar, erbjuda
ofta en lämplig konstruktion vid gynnsamma
grundförhållanden. Balkbroar finnas med
spännvidder till omkr. 30 m men bli, om
bal-karna gjutas massiva, tunga och knappast
ekonomiska vid större spännvidder än omkr.
20 m och utföras därför mellan 20 och 30 m
längd såsom Vierendeel- el. fackverksbalkar.
Valvbroar ha sedan 30 år utförts för
spännvidder upp till omkr. 120 m.
Huvudanordningen av dessa broar är vanligen densamma
som för stampbetongbroar, men genom
järnarmeringen kan valvtjockleken minskas. Ofta
göres brobanan med däck och långbalkar av
armerad betong, och belastningen nedföres
genom sekundära pelare eller tvärgående väggar
till valvet. De största svenska broarna av

Bild 24. Manhattanbron i New Tork.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0812.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free