Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broby (Kristianstads läns tuberkulossanatorium) - Broby kyrkoby (Östra Broby socken) - Brobänk - Broca, Paul - Brocas vindel - Broch, släkt - Broch, Olaf - Broch, Ole Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1277
Broby—Broeh
127S
Broby sanatorium, Skåne.
Broby, Kristianstads läns
tuberkulossanatorium i Östra Broby socken, 3 mil n. om
Kristianstad, med plats för omkr. 100 patienter.
Broby kyrkoby, municipalsamhälle i n. ö.
Skåne, 29 km n. om Kristianstad; östra Broby
socken, Kristianstads län; 134 kvkm, 603 inv.
(1925). Inom B. lungsotssanatoriet Broby.
Tax.-värde å fast egendom 1,188,900 kr. (1923),
bevillningstaxerad inkomst 485,127 kr. (1923).
Brobänk, hamn- el. strandbrygga (särskilt
å varv), där fartyg kunna lägga till för att
repareras, upp- och avtacklas o. s. v.
Broca [bråka’], Paul, fransk anatom,
antropolog och kirurg (1824—80), prof, i
kirur-gisk patologi vid univ. i Paris; 1880 utsedd
till senator på livstid. Såsom kirurg åtnjöt
han mycket stort
anseende och utgav en
mängd värdefulla
arbeten, bl. a. det stora
verket »Des
anévrys-mes et de leur
traite-ment» (1856). Tills, m.
Bonamy och E. Beau
bearbetade B. den
stora »Atlas d’anatomie
descriptive du corps
humain». Som
antropolog var B.
banbrytande (se
Antropolo
gi); han var en av stiftarna av den för
antropologiens utveckling så betydelsefulla »Société
d’anthropologie de Paris» (1860), och på hans
initiativ upprättades 1876 i Paris
antropologiska institutet, där undervisning meddelas
i olika grenar av denna vetenskap; tidigare
(1872) hade han grundat Revue
d’Anthropo-logie. Hans antropologiska arbeten utgåvos
samlade under titeln »Mémoires
d’anthropo-logie» (5 bd, 1871—88). Hans iakttagelser
(1860) över den s. k. afasien (se d. o.) äro
av största vikt, ty i dem ådagalades för
första gången på fullt vetenskapligt sätt, att de
olika delarna av stora hjärnan i själva verket
ha olika förrättningar, och B. blev sålunda
grundläggaren av den moderna läran om
hjärnlokalisationerna. B:s »Correspondance»
utgavs 1886 i 2 bd. R. T-dt.*
Broeas vindel [bråka’s-], se Hjärna.
Broeh [bråk], norsk släkt, överstelöjtnant
Johan Jörgen B. (1791—1860) var en
stridbar patriot, som kraftigt bidrog att
grundlägga den politiska pressdiskussionen i
Norge, bl. a. genom sin mot reaktionära
grundlagsförslag riktade broschyr »Politiske
aphorismer» (1823) och som flitig medarbetare
1824—25 i tidskriften Patrioten; han var
stortingsman 1830 och 1848. Hans broder
Theodor B. (1796—1863), som löjtnant
1814 svårt sårad vid Matrand, var
ingenjörofficer, till sist generalmajor och chef för
ingenjörbrigaden (1861). Han hade stort
inflytande på ordnandet av Norges
befästnings-väsen och planerade bl. a. befästningarna vid
Agdenes och Oscarsborg. Under dansk-tyska
kriget 1848 var han stabschef vid norska
fältbrigaden i Skåne. Om J. J. B:s son Ole Jacob
B. se nedan. Dennes broder Jens Peter B.
(1819—86) blev 1866 e. o. och 1876 ord.
professor i semitiska språk i Oslo. Han vann
europeiskt rykte genom sin omsorgsfulla
edition av den arabiske grammatikern
ez-Za-machscharis arbete »el-Mufassal», det första
arabiska textverk, som trycktes i Norge (1859;
2:a uppl. 1879).
Broeh [bråk], O 1 a f, norsk språkforskare
(f. 1867), blev docent 1896 och är sedan 1900
professor i slaviska språk i Oslo. Han har
under vidsträckta resor i Ryssland, Serbien
och Ungern studerat slavisk dialektologi och
fonetik. Bland hans vetenskapliga skrifter
märkas »Die Dialekte des südlichen Serbiens»
(1903), »Slavische Phonetik» (1911) och flera
monografier på ryska. B. är sedan 1924
generalsekreterare för Videnskabsselskapet i
Oslo. Han var 1919—21 direktör för de ryska
kooperationsföretagens (Centrosojus’) filial i
Norge och har skildrat sina intryck från
Ryssland efter bolsjevikrevolutionen i
»Proletariatets diktatur» (1923). B. har till
norska översatt flera ryska arbeten (av Tolstoj,
Dostojevskij, Gogol m. fl.). — Hans broder
Hjalmar B. (f. 1882) är sedan 1920 docent
i zoologi i Oslo och föreståndare för
biologiska stationen i Dröbak. Särskilt har han
studerat hydroiderna och även gjort sig känd
som planktonforskare.
Broeh [bråk], Ole Jacob, norsk
vetenskapsman och politiker (1818 M/i—89 s/3),
brorson till Th. B.
Blev student 1835 och
idkade sedermera
företrädesvis matematiska
studier dels i Oslo,
dels (1840—42) i
Tyskland och Frankrike.
Efter sin hemkomst
upprättade han 1843,
i förening med
Hart-vig Nissen, den s. k.
»Nissens latin- og
re-alskole». B. blev 1847
fil. dr, 1848 lektor
samt 1858 professor i ren matematik i Oslo.
För matematikundervisningens höjande vid
universitetet och läroverken var hans verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
